Search

Reala effekter av statligt och privat riskkapital

PublicationBook chapter
Daniel Halvarsson, Erik Engberg, Företagandets villkor, Företagsfinansiering, Patrik Gustavsson Tingvall, Riskkapital, Statens roll, Tillväxtanalys

Abstract

Såväl privata som statliga aktörer erbjuder riskkapital till företag. Vi har undersökt om det framträder några skillnader mellan offentligt och privat riskkapital utifrån investeringarnas effekter på portföljföretagen. Tre centrala resultat är följande:
1. Försäljningen hos företag som mottagit riskkapital (VC) tar fart cirka 2–3 år efter investeringen. Den ökade omsättningen kan främst förklaras av ökad effektivitet
och nyinvesteringar i kapital (exempelvis maskiner och lokaler). Sysselsättningen tycks dock inte öka snabbare än i jämförbara bolag. Detta kan tolkas som att
kapitalet tillsammans med den rådgivning som följer med en VC-investering leder till nyinvesteringar och ökad kostnadseffektivitet.
2. Om vi jämför statliga och privata VC-investeringar finns inga större skillnader. Möjligen finns vissa tecken på att statliga investeringar ger en något svagare tillväxteffekt, men dessa skillnader är ofta för små för att betraktas som signifikanta. En närmare jämförelse mellan det privata och statliga VC-kapitalet indikerar dock att staten oftare håller kvar vid och fortsätter investera i stagnerande företag.
3. Till sist finner vi att de statliga VC-bolagen inte investerar mer i de tidigaste faserna än privata investerare. Detta trots att ett grundläggande motiv till statlig
intervention på riskkapitalmarknaden är att det privata kapitalet antas investera för lite i detta segment.
Detta leder till två slutsatser. För det första ser vi att en närmare analys av exitstrategier för de statliga VC-investerarna vore önskvärd. För det andra menar vi att de teoretiska motiven till statlig intervention på VC-marknaden pekar på att staten bör ligga något tyngre i de tidigaste faserna än de privata investerarna, eftersom det mest sannolikt är här det finns ett finansieringsgap. Vi finner ingen sådan skillnad. Idag är vår kunskap dock begränsad när det gäller den faktiska förekomsten av ett sådant gap och hur det i så fall skulle se ut. Innan nya direktiv om de statliga VC-bolagens investeringsprofil formuleras är det därför önskvärt med en närmare analys.
Vi ser alltså inte några dramatiska skillnader mellan statligt och privat riskkapital vad gäller deras tillväxteffekter. Detta kan både indikera att statliga riskkapitalister
gör ett bra arbete, eller att de kanske tar alltför små risker.

Gustavsson Tingvall, P., Engberg, E., & Halvarsson, D. (2017). Reala effekter av statligt och privat riskkapital. I: B. Falkenhall & J. Lithander (red.), Tillväxtfakta 2016: Perspektiv på kapitalförsörjning – En antologi on företagens fiansiering och statens roll (pp. 75-99). Östersund: Tillväxtanalys.

Based on content

Reala effekter av statligt och privat riskkapital
BokkapitelPublication
Gustavsson Tingvall, P., Engberg, E., & Halvarsson, D.
Publication year

2017

Abstract

Såväl privata som statliga aktörer erbjuder riskkapital till företag. Vi har undersökt om det framträder några skillnader mellan offentligt och privat riskkapital utifrån investeringarnas effekter på portföljföretagen. Tre centrala resultat är följande:
1. Försäljningen hos företag som mottagit riskkapital (VC) tar fart cirka 2–3 år efter investeringen. Den ökade omsättningen kan främst förklaras av ökad effektivitet
och nyinvesteringar i kapital (exempelvis maskiner och lokaler). Sysselsättningen tycks dock inte öka snabbare än i jämförbara bolag. Detta kan tolkas som att
kapitalet tillsammans med den rådgivning som följer med en VC-investering leder till nyinvesteringar och ökad kostnadseffektivitet.
2. Om vi jämför statliga och privata VC-investeringar finns inga större skillnader. Möjligen finns vissa tecken på att statliga investeringar ger en något svagare tillväxteffekt, men dessa skillnader är ofta för små för att betraktas som signifikanta. En närmare jämförelse mellan det privata och statliga VC-kapitalet indikerar dock att staten oftare håller kvar vid och fortsätter investera i stagnerande företag.
3. Till sist finner vi att de statliga VC-bolagen inte investerar mer i de tidigaste faserna än privata investerare. Detta trots att ett grundläggande motiv till statlig
intervention på riskkapitalmarknaden är att det privata kapitalet antas investera för lite i detta segment.
Detta leder till två slutsatser. För det första ser vi att en närmare analys av exitstrategier för de statliga VC-investerarna vore önskvärd. För det andra menar vi att de teoretiska motiven till statlig intervention på VC-marknaden pekar på att staten bör ligga något tyngre i de tidigaste faserna än de privata investerarna, eftersom det mest sannolikt är här det finns ett finansieringsgap. Vi finner ingen sådan skillnad. Idag är vår kunskap dock begränsad när det gäller den faktiska förekomsten av ett sådant gap och hur det i så fall skulle se ut. Innan nya direktiv om de statliga VC-bolagens investeringsprofil formuleras är det därför önskvärt med en närmare analys.
Vi ser alltså inte några dramatiska skillnader mellan statligt och privat riskkapital vad gäller deras tillväxteffekter. Detta kan både indikera att statliga riskkapitalister
gör ett bra arbete, eller att de kanske tar alltför små risker.

The identity crisis of sharing: from the co-op economy to the urban sharing economy phenomenon
Book chapterPublication
Geißinger, A., Pelgander, L., & Öberg, C.
Publication year

2021

Published in

In A Modern Guide to the Urban Sharing Economy. Edward Elgar Publishing.

Abstract

This chapter explores the disparities between the two main dimensions of the contemporary Sharing Economy. On the one side, non-market collaborative economy actors are shaping the community orientation. On the other side, the market-oriented platform economy utilizes commercial interest in cities based on the scalability of ‘peer’ users and providers. It is within this tension that the chapter aims to illustrate how today’s sharing economy got into an identity crisis. By drawing on the literature of organizational identity, we utilize five different sharing economy actors across the market/non-market continuum in Sweden to discover who they are and what societal impact they envision. The chapter discusses how over time, sharing economy actors seem to have moved from a co-operative, non-commercial model of sharing to instead focus on a commercial sharing approach in a predominant urban setting. We end the chapter by initiating a general debate about the future of the peer-to-peer sharing idea.

Buy the book here.

Geißinger, A., Pelgander, L., & Öberg, C. (2021). The identity crisis of sharing: from the co-op economy to the urban sharing economy phenomenon. In A Modern Guide to the Urban Sharing Economy. Edward Elgar Publishing.

Tracking the Institutional Logics of the Sharing Economy
Book chapterPublication
Geissinger, A., Laurell, C., Öberg, C. & Sandström, C.
Publication year

2019

Abstract

With the radical growth in the ubiquity of digital platforms, the sharing economy is here to stay. This Handbook explores the nature and direction of the sharing economy, interrogating its key dynamics and evolution over the past decade and critiquing its effect on society.
Using an interdisciplinary perspective, this Handbook analyses labour, governance, trust and consumption in the contemporary sharing economy. It questions the apparent contradiction between its components: the moral economy of small-scale communal sharing versus the far-flung reaches of the market economy. Chapters explore ways to resolve this paradox, theorizing hybrid economic forms and considering the replacement of human trust inherent in the sharing economy with a transactional reputation economy. Featuring a variety of both conceptual explorations and empirical investigations in a variety of different cross-cultural contexts, this Handbook illustrates how and, more importantly, why the sharing economy has reshaped marketplaces, and will continue to disrupt them as it develops.
Written in an accessible style, this thorough Handbook offers crucial insights for researchers across a variety of disciplines interested in the trajectories of modern consumption and market development, as well as students studying the sharing economy. Practitioners, policy makers and public speakers working in and around the sharing economy will also benefit from this book’s unique analysis of trends in consumer and market economics.

Show more