Reglering av samhällsfarliga konflikter

Abstract

Reglering av samhällsfarliga konflikter på arbetsmarknaden har blivit en allt viktigare fråga och berör i dag såväl offentliga som privata verksamheter. I en ny studie av Ratio görs en jämförelse av hur samhällsfarliga strejker och andra arbetsmarknadskonflikter regleras och hanteras i Sverige och några av våra viktigaste grannländer.

Konfliktreglerna är några av arbetsmarknadens viktigaste spelregler och påverkar såväl lönebildning som tillväxt. På kort sikt kan strejker och andra konflikter även ha betydande påverkan på samhällsviktiga funktioner såsom vården av sjuka och andra behövande, men också på olika system för utbetalningar, ekonomisk trygghet, kommunikation, säkerhet och larm av olika slag.

I rapporten Reglering av samhällsfarliga konflikter – Internationell jämförelse av hur samhällsfarliga konflikter hanteras och regleras i Sverige, Norge, Danmark och Tyskland (Johanna Grönbäck och Nils Karlson) görs en överblick av vilka olika tillvägagångssätt länderna har för att minimera risken för samhällsfara vid konflikt. Många gemensamma drag finns, men precis som vid konfliktregler överlag skiljer sig reglerna vid samhällsfarliga konflikter åt vad gäller såväl regleringsinstrument som utformning. I de undersökta länderna begränsas dessa ofta med hjälp av proportionalitetsprinciper eller statliga medlingsfunktioner. Ett gemensamt drag är att definitioner av samhällsfarliga konflikter saknas i lagtext, det är snarare situationsbetingat eller subjektivt. I samtliga länder har arbetsmarknadens parter ett stort ansvar för att begränsa samhällsfarliga konflikter, men även avtal och praxis har betydelse. Som följd av detta blir mekanismerna för att hantera samhällsfarliga konflikter mer flexibla än vad motsvarande lagar skulle vara.

Det är vanligt att vissa yrkesgrupper, ofta olika typer av offentliga tjänstemän, fråntas konflikträtten. Det är dock ett tämligen trögrörligt och otidsenligt angreppssätt för att hantera frågan om samhällsviktiga tjänster och samhällsfarliga konflikter. Många samhällskritiska funktioner har dessutom digitaliserats och drivs i privata regi. Vad som är samhällskritiskt kan vidare komma att ändras snabbt och variera beroende på kontext. Den varslade konflikten i IT- och telekomsektorn i Sverige våren 2016 kom att illustrera ett exempel på ett relativt nytt område inom privat sektor där det finns samhällsviktiga funktioner. Sverige har ett något svagare skydd mot samhällsfarliga konflikter än vad de andra länderna har – samtidigt som Sverige också har den mest tillåtande konflikträtten överlag. I de andra länderna finns olika proportionalitetsprinciper som begränsar också samhällsfarliga konflikter och möjligheterna till sympatiåtgärder är mer kringskurna. Till skillnad från Danmark och Norge har det svenska statliga medlingsfunktionen inget uttalat uppdrag gällande samhällsfarliga konflikter.