Samverkan – en utmaning
Lindberg, H. M., Larsson, A-S., Karlson, N. & Vogel, O. (2015). Samverkan – en utmaning. Lärdomar av KK-stiftelsens samverkansprogram. Kompetens för tillväxt, rapport nr. 17. Stockholm: Ratio.
Lindberg, H. M., Larsson, A-S., Karlson, N. & Vogel, O. (2015). Samverkan – en utmaning. Lärdomar av KK-stiftelsens samverkansprogram. Kompetens för tillväxt, rapport nr. 17. Stockholm: Ratio.
Rapporten presenterar resultat och analyser av några av KK-stiftelsens (KKS) samverkansprogram där totalt ca 2 miljarder kronor har satsats. En av de viktigaste lärdomarna är att det är svårt att åstadkomma varaktig samverkan mellan lärosäten och näringsliv, trots stora ansträngningar. De inblandade aktörerna har olikartade motiv, mål och verklighetsuppfattningar. Effekterna av samverkanssatsningarna är dessutom mycket långsiktiga och därmed svåra att mäta. Genomgången av KKS samverkansprogram bekräftar dock resultat i tidigare forskning och visar bland annat att samverkan åstadkoms enklast där den redan fungerar, men är mycket svårare att åstadkomma där behovet kanske är som störst. Det finns åtskilliga exempel på framgångsrik kompetenshöjning och de medverkande företagen är överlag nöjda. Ett fåtal stora företag är återkommande samverkanspartners, och samverkar dessutom i ett flertal program. För nya, mindre och tekniksvaga företag är det väsentligt svårare att få till varaktig samverkan. Att samverkan saknar en vedertagen definition bidrar också till att göra samverkan till en utmaning. Olika aktörer har därför tolkat och utvärderat olika aspekter av samverkan vilket försvårar utvärderingen och jämförelser mellan olika satsningar. Ändå finns det tydligt inskrivet i högskolelagen (1 kap. 2§, 1992:1434) att det ingår i högskolornas uppgift att samverka med det omgivande samhället och verka för att forskningsresultat ska kunna nyttiggöras.
Vår viktigaste slutsats är att samverkan ska ses som en lärprocess. För att denna process ska kunna fungera krävs att aktiviteter, resultat och effekter, på kort och lång sikt, mäts och följs upp med större systematik och jämförbarhet i framtida satsningar. Detta behövs om man ska dra rätt lärdomar för att kunna stärka samverkan mellan näringsliv och lärosäten och därmed stärka det svenska näringslivets långsiktiga konkurrensförmåga. Det finns också indikationer på att företagen bör få vara drivande i samverkansprocessen. Därmed finns också ett tydligt behov av policyutveckling, främst för att ge mindre företag möjlighet att medverka i samverkanssatsningar. Möjligheten att utvärdera har för KKS del delvis gått förlorad eftersom satsningarna redovisas på många olika vis. I vissa fall har resultaten inte samlats in eller dokumenterats. Mål och medel blandas ihop. Våra resultat ska alltså tolkas med viss försiktighet eftersom redovisningarna skiljer sig åt mellan olika program och satsningar.
Lindberg, H. M., Larsson, A-S., Karlson, N. & Vogel, O.
2015
Kompetens för tillväxt
2022
Ratio Working Paper
This paper investigates whether an increased use and reinterpretation of what has been called “fair competition” has occurred at the expense of “free competition” among the central institutions of the European Union. We are also interested in assessing how frequently these terms have been used by the various EU institutions over time.
We have empirically examined this through a quantitative survey of more than 12,000 public documents, out of totally 242 000 documents containing 630 million words, in the EUR-lex database over the last 50 years, from 1970 to 2020. Our conclusion is that the emphasis of the common policies in the EU is likely to have shifted from free competition and an open market economy to “fair competition” in the sense of a level playing field, in official EU documents, such as treaties, EU acts institutions, preparatory documents relating to EU directives and recommendations including motions and resolutions, case law and more.
The European Commission has been a driving force in this development, followed closely by the European Parliament and subsequently by the Council of Ministers. This change entails a risk that the regulation of the European internal market has shifted so that the dynamics of the internal market and thus the EU’s competitiveness will weaken. The change also entails a centralization of decisions at EU level at the expense of the Member States.
2021
Ratioakademiens sjukvårdsprojekt
Sammanfattning:
Syftet med denna rapport är att analysera sjukvården utifrån ett polycentriskt perspektiv, i jämförelse med ett monocentriskt, mer centraliserat, samt att diskutera hur ökade polycentriska inslag skulle kunna utveckla svensk vård och omsorg. Författarnas hypotes är att vård- och omsorgssystem som utmärks av en mångfald av finansiärer och utförare, med stora inslag av valfrihet och spritt ansvar, klarar vårduppdraget lika bra eller bättre än mer centraliserade och helt skattefinansierade system.
2020
Liberalism is losing ground, while populist or even authoritarian nationalist regimes are on the rise. This paper argues that the causes of the decline are, at least partly, endogenous, that a narrow focus on economic efficiency and the successful critique of socialism and the welfare state have created an idea vacuum that has opened up for these illiberal tendencies. The conclusion is that a central challenge for liberalism is to offer a comprehensive idea and narrative about meaning and community that is not socialistic, conservative or nationalistic, but distinctly liberal, to counter these developments.