Ratio logo white

Ratio is an interdisciplinary research institute, with a research focus on the conditions of business and enterprise.

08-441 59 00info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

11359 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

PublicationsSeminarsPeople

Popular

News archive
Publications
Seminars
People
Start
About
Contact us
Labour market research
Competitiveness research
Climate and environmental research
Swedish flag iconPå svenska
PublicationBook

Lönebildning för utvecklingskraft

Abstract

Hur och var ska löner sättas? Hur påverkas lönenivåer och sysselsättning av lönebildningens utformning? Ska lönebildningen vara lokal och individuell? Eller ska vi fortsätta med ett centraliserat system där lönenivåer bestäms i kollektiva förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter? Och vilka är effekterna av olika lönebildnings- och förhandlingssystem för de anställdas motivation och prestationer?

Detta är de övergripande frågeställningarna för denna antologi, där flera forskare och författare med olika bakgrund och specialistkunskaper bidragit.

Karlson, N. & Thorstensson, A. (2011). Lönebildning för utvecklingskraft. Stockholm: Norstedts.

Details

Author
Karlson, N. & Thorstensson, A.
Publication year
2011
Published in

Lönebildning för utvecklingskraft

Related

  • Professor, Founder and former CEO

    Nils Karlson

    +46708670351nils.karlson@ratio.se

Similar content

Reports

Den finska kollektivavtalsmodellen i stöpsleven

Karlson, N. & Björklund, M.
Download

Publication year

2021

Published in

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 19) Stockholm: Ratio.

Abstract

De finska arbetsgivarna inom Skogsindustrin och Teknologiindustrin, landets ledande exportsektorer, beslutade i oktober 2020 respektive mars 2021 att ensidigt säga upp kollektivavtalen på industrinivå för att åstadkomma lokala förhandlingar på företagsnivå direkt med medarbetarna. Ambitionen är att förändra finsk lönebildning för att åstadkomma ökad lokal flexibilitet och stärkt konkurrenskraft.

I rapporten, som baseras på intervjuer med partsföreträdare och experter samt tidigare forskning och medieuppgifter, beskrivs bakgrunden till arbetsgivarnas beslut, deras motiv, andra branschers reaktioner, de fackliga motparternas synsätt samt olika statliga regleringars betydelse för utvecklingen. Avslutningsvis diskuteras ett antal lärdomar för den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Karlson, N. & Björklund, M. (2021). Den finska kollektivavtalsmodellen i stöpsleven. (Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 19) Stockholm: Ratio.

Reports

Medarbetaravtal, personalkostnader och produktivitet

Björklund, M. & Stern, C.
Download

Publication year

2020

Published in

-

Abstract

Sammanfattning:
Medarbetaravtal är en ovanlig kollektivavtalsform där särskilda krav ställs på samarbete mellan tjänstemannafacken och arbetarfacken eftersom avtalet tecknas gemensamt. Det saknas idag kunskap om effekterna av kollektivavtal generellt och medarbetaravtal i synnerhet. Parterna inom pappers- och massaindustrin tecknade 1996 medarbetaravtal vilket möjliggör en jämförelse på branschnivå. Med hjälp av syntetiska kontrollgrupper undersöker vi hur arbetskraftskostnad och produktivitet påverkas av den unika kollektivavtalslösningen. I rapporten kommer vi fram till att det i dagsläget är svårt att visa på några tydliga effekter vilket inte är helt förvånande med tanke på hur medarbetaravtalen som finns är utformade. Mer kunskap kring de ekonomiska effekterna av olika typer av kollektivavtal är en förutsättning för informerad diskussion kring framtidens kollektivavtal. Det krävs ytterligare studier i de fall ett mer renodlat medarbetaravtal skulle tecknas i framtiden.

Reports

Lönebildning och den låga löneglidningen

Uddén Sonnegård, E.
Download

Publication year

2020

Published in

Arbetsmarknadsprogrammet

Abstract

Sammanfattning:
Löneglidningen har varit oväntat låg i Sverige och i det närmaste obefintlig under senare år. Vad beror detta på? Löneglidning (som kallas restpost i den officiella lönestatistiken) mäts som löneökningar utöver avtalade löneökningar. Att löneglidningen helt skulle ha försvunnit ifrågasätts i denna rapport. Resultaten visar att löneglidning finns men inte är synlig i aggregatet eftersom den trycks tillbaka av strukturella förändringar i arbetskraftens sammansättning beroende på bransch, utbildning och ålder. För att visa detta introducerar jag begreppet ”genuin” löneglidning inspirerad av Edmund Phelps grundläggande artikel ”Wage Drift” från 1962. Genuin löneglidning betecknar, enligt min definition, skillnaden mellan löneökningar rensade för strukturella förändringar och avtalade löneökningar. När löneökningarna 2015–2018 rensas med avseende på ålder visar beräkningarna för näringslivet att arbetarna fått negativ och tjänstemännen positiv genuin löneglidning om ålderssammansättningen i personalstyrkan är densamma som året innan (minus 0,3 respektive plus 1 procent 2018).

Show more