Innovationspolitik för tillväxt

Sandström, C, Karlson, N, Wennberg, W, (2018). Innovationspolitik för tillväxt, Stockholm, Ratio.

Sverige behöver mer entreprenörskap och innovationer. I korthet handlar innovation om kommersialisering av ny kunskap genom entreprenörskap. Utan innovation blir det svårt för företag att vara konkurrenskraftiga, att höja produktiviteten hos de anställda och i förlängningen att höja lönerna. Etablerade svenska företag behöver dessutom förnya sig för att kunna hävda sig på den globala marknaden.

Ratios stora forskningsprogram Financing of Innovations har undersökt hur samspelet mellan finansiering och entreprenörskap kan förbättras för att underlätta innovationer, konkurrenskraftig produktion och uthållig tillväxt. Vi har undersökt tre olika förutsättningar för innovation: kapital, kompetenser och institutioner.

Vår viktigaste slutsats är behovet av ett ökat systemtänkande med fokus på kompetensförsörjning och marknadsekonomins institutioner snarare än genom riktade ekonomiska stöd eller liknande aktiviteter. Bristen på kapital tycks inte vara det stora problemet. Effekterna av direkt stöd till företag är inte de förväntade – snarare tvärtom. Politikers försök att lösa påstådda marknadsmisslyckanden skapar ofta politikmisslyckanden.

Våra resultat visar att det finns störst förbättringspotential avseende bland annat kompetensförsörjning, arbetsmarknadens flexibilitet, regelbörda, skatter, bostäder, infrastruktur med mera. Det behöves också en tydligare rollfördelning inom innovationssystemet. Fokus behöver flyttas från ”input” till ”output”.

En fungerande innovationspolitik behöver handla om att se till att marknadsekonomins grundläggande institutioner upprätthålls och att olika typer av ”flaskhalsar” försvinner. Det finns ett flertal områden där det finns ett stort behov av reformer. En innovationspolitik för tillväxt måste ge entreprenörskap och företagandets villkor betydligt större roll. Det är viktigt att en reformprocess med denna inriktning kommer igång.

Baserat på resultaten har författarna skrivit en artikel på DN Debatt, samt en slutreplik. Resultaten har även uppmärksammats av bland andra Expressen ledare och Blekinge Läns Tidnings ledare.