Sök

Aktuell Expert

Efter åratal av svag befolkningsutveckling i många norrländska kommuner, planeras nu det ena mångmiljardprojektet efter det andra – bland dem H2 Green Steels satsning på grönt stål i Boden och storskaliga vindkraftssatsningar. Tillsammans skapar de tusentals nya arbetstillfällen. Men hur kan vi underlätta kompetensförsörjningen för dessa och för liknande projekt i landsbygdsområden? Den frågan tar sig Kristina Nyström, professor i nationalekonomi vid Ratio och Kungliga Tekniska Högskolan, an i en ny artikel.

I artikeln undersöker Nyström de upplevda svårigheterna att rekrytera bristkompetens till landsbygdskommuner i förhållande till övriga kommuner. Artikeln belyser också möjliga politiska åtgärder för att mildra problemen och bygger på en enkätundersökning, som skickats till näringslivschefer i landets 290 kommuner.

Hittills har forskningen kunnat visa hur arbetstagare upplever landsbygdskommuner som mindre attraktiva. Mindre utforskat är dock hur arbetsgivarna själva upplever rekryteringsläget och vilka politiska åtgärder som man regionalt tror kan underlätta kompetensförsörjningen.

Nyströms resultat visar att kompetensförsörjning uppfattas som ett ungefär lika stort problem i landsbygdskommuner som i övriga kommuner. I landsbygdskommuner anses dock det geografiska läget i väsentligt högre utsträckning vara en bakomliggande orsak till rekryteringsproblemen. Landsbygdskommuner med närhet till en storstadsregion – och med det tillgång till ett större rekryteringsunderlag – upplever dock problemen som mindre allvarliga. 

Tidigare forskning har framförallt fokuserat på svårigheter att rekrytera till verksamheter inom offentlig sektor, till exempel inom vård och omsorg.  Nyström’s undersökning visar dock att rekryteringsproblemen i privat sektor uppfattas något allvarligare än för offentlig sektor.

De åtgärder som kommunernas näringslivsansvariga tror har störst potential att lindra rekryteringsproblem i deras kommuner är avskrivning av studieskulder och olika former av icke-finansiellt stöd för att enklare kunna etablera sig och sin familj på den nya orten. Dit hör till exempel hjälp med bostad och jobb åt närstående.

Bland de åtgärder som erhöll minst stöd återfanns ökat barnbidrag och subventionerade löner. Uppfattningarna går väl i linje med tidigare forskning, som inte kunnat visa på några sysselsättningseffekter av ekonomiska åtgärder på företagsnivå, men som däremot ges visst stöd åt åtgärder på individuell nivå.

– De icke-finansiella åtgärder som erhåller högt stöd i enkäten finns det tyvärr ganska begränsat med forskning om. Det pekar tydligt på behovet av att undersöka effekterna av dessa åtgärder närmare.

Nyström fortsätter:

– Kommunernas näringslivsansvariga betonar dessutom vikten av en flexibel politik när det gäller till exempel utbildningsinsatser. Åtgärderna behöver kunna anpassas till den regionala efterfrågan på arbetskraft.

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om hur företagandets villkor kan utvecklas och förbättras.

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Postgiro: 382621-1

|

Bankgiro: 512-6578