Vanliga frågor

Vad är och gör Ratio?

Ratio är ett tvärvetenskapligt forskningsinstitut vars forskningsfokus ligger på företagandets villkor.

Merparten av medarbetarna är disputerade och kommer från discipliner såsom nationalekonomi, sociologi, ekonomisk historia, statsvetenskap och företagsekonomi. Därtill finns doktorander, forskningsassistenter samt en stab som arbetar med kommunikation och administration. De allra flesta forskarna är även knutna till ett lärosäte.

Ratios forskare arbetar inom olika projekt med andra forskare från Ratio eller andra forskningsmiljöer i Sverige eller utomlands.

Forskarna jobbar i huvudsak med att skriva artiklar till internationella vetenskapliga journaler, men stor vikt läggs även vid att kommunicera relevanta resultat till aktörer i Sverige. Det senare görs genom rapporter på svenska, öppna seminarier, med mera. Därför arbetar också Ratio med att vara en mötesplats och ett kunskapsnav för beslutsfattare och för andra akademiker.

Vad forskar Ratio om?

På Ratio forskar vi om företagandets villkor. Forskningen kan sorteras in i tre breda områden: arbetsmarknad, klimat och miljö, samt konkurrenskraft. Arbetsmarknadsforskningen är Ratios huvudfokus.

Ratios forskning berör ofta svenska förhållanden, men är ofta bredare än så. Vi forskar inom områden som är viktiga för samhällsutvecklingen och där aktuell forskning saknas eller är otillräcklig.

Forskningen publiceras främst i vetenskapliga journaler. Genomsnittlig impact factor för artiklar publicerade 2021 var 6,110. Forskning som är särskilt relevant för svenska aktörer publiceras också (eller enbart) på svenska och i rapportformat.

Vilka står bakom Ratio?

Ratio är en ideell förening med organisationer, företag och enskilda personer som medlemmar. Merparten av medlemmarna är arbetsgivarorganisationer. Föreningen är partipolitiskt obunden.

Hur är det att jobba på Ratio?

Bra, tackar som frågar!

Ratio är en trevlig arbetsplats med positiv och lösningsorienterad kultur. I den årliga medarbetarundersökningen överstigs 90 procent i totalindexet. När medarbetarna anonymt får svara på vad som är det bästa med att jobba på Ratio märks svar som: ”Stimulerande forskningsmiljö med duktiga forskare från olika lärosäten och bra seminarieverksamhet.”, ”Trevlig stämning, högt engagemang för forskning och samhälle, nära samverkan med andra sektorer, som gör att man får insyn i många olika delar av samhället.”, ”Högt i tak, många olika kompetenser, bra administrativt stöd och hjälp med extern kommunikation.” och ”God stämning och intellektuell miljö.” Klagomål kan dock finnas på att fruktskålen ibland är tom.

Forskningsmiljön är stimulerande och kvalitetsinriktad. Genomsnittlig impact factor för artiklar publicerade 2021 var 6,110.

Varannan vecka arrangeras forskarseminarier. Det är ett välkommet inslag i vardagen där den tvärvetenskapliga miljön tydligt märks och bidrar till fruktbara diskussioner. Den tvärvetenskapliga miljön bidrar också till att minska den konkurrenssituation som kan prägla många andra forskningsmiljöer.

Hur jobbar Ratio?

Ratio jobbar med kvalitet, relevans och genomslag som nyckelkriterier.

Kvaliteten är grundläggande för forskningen. All forskning, även den som publiceras som svenska rapporter, genomgår kvalitetsgranskning av andra forskare, både genom peer-review-förfaranden och genom konferensdeltagande. Ratio har en regelbunden och levande seminarieserie där externa forskare bjuds in att presentera pågående forskning, vilken kommenteras av Ratio-forskare. Därutöver arrangeras internt brown-bag-seminarier. Forskningen publiceras som vetenskapliga artiklar, working papers, böcker, rapporter och antologier.

Relevansen säkras genom referensgrupper, öppna seminarier och andra former av mötesplatser där Ratios forskare lyssnar in ämnen som är aktuella för näringslivet och därifrån formuleras som frågeställningar. Forskningen formuleras och genomförs dock alltid på egen hand och forskarna står ensamt ansvariga för sina resultat och slutsatser. Ratios forskare publicerar fritt sina resultat oberoende av finansiär. Genom att arbeta aktörsnära kan vi fånga upp angelägna och relevanta problemområden som behöver utforskas för att driva på utvecklingen av ändamålsenliga villkor för företag och näringsliv i Sverige.

Genomslag arbetar vi med genom i huvudsak öppna seminarier där forskarna presenterar sina resultat. Genomslag åstadkoms också genom traditionella och sociala media, externa föreläsningar med mera. Utöver detta tillkommer det akademiska genomslaget vilket mäts genom publiceringar i journaler med hög impact factor och genom att forskarna når många citeringar.

Vad vill Ratio uppnå långsiktigt?

Ratios målsättning är att långsiktigt bidra till ökade kunskaper om företagandets villkor. För egen del finns därför mål om att vara Sverige-ledande på arbetsmarknadsforskning utifrån ett företagsperspektiv, samt att vara bäst i Sverige på att förena vetenskaplig kvalitet, relevans och genomslag inom forskning om företagandets villkor.

När och varför grundades Ratio?

Ratio startades i april 2002 på initiativ av den ideella föreningen Näringslivets Fond (Näfo). Två år senare blev institutet en ideell förening, genom att Näfo bytte stadgar och namn till Ratio.

Näfo hade i sin tur grundats redan 1940 av 13 företagsledare för att stödja aktiviteter för den fria företagsamheten, och man grundade så småningom bland annat SNS (Studieförbundet för Näringsliv och Samhälle) samt förlaget Ratio (vars utgivning forskningsinstitutet Ratio i dag förvaltar).

Vid Ratios grundande 2002 utsågs Nils Karlson till vd (en post han innehade fram till augusti 2021). Man tog då även över förlagsverksamheten från City-universitetet, också det startat av Näfo, där Nils Karlson tidigare hade varit verksam som rektor och vd.

I Ratios första verksamhetsberättelse går att läsa att syftet med institutet är att ”utveckla och sprida ny kunskap om: Marknadsekonomins processer och ekonomisk utveckling; Det fria samhällets värden och institutioner; Samhällelig dynamik och politisk förändring.”

Hur finansieras Ratio?

Ratios finansiering är tudelad, en del kommer från många olika forskningsfinansiärer och finansierar forskningen, en del kommer från Svenskt Näringsliv och medlemmar och finansierar grundstommen.

Med grundstommen menas Ratios infrastruktur. Finansiering för forskning söks i konkurrens med andra forskare. Ratios forskningsprojekt har bland annat finansierats av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond, Svenskt Näringsliv, Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser, Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse, KK-Stiftelsen, Konkurrensverket, EU:s Sjunde ramprogram, Riksbankens Jubileumsfond, Vetenskapsrådet, Vinnova, Jan Wallander och Tom Hedelius stiftelse, Tore Browaldhs stiftelse, Liberty Fund, Marcus Wallenbergs stiftelse och Earhart Foundation.

Vad kostar det att bli medlem?

Du kan bli medlem antingen som enskild person eller i företagets/organisationens namn. Årsavgiften har följande nivåer:

– Privatpersoner och företagsmedlemmar med upp till 50 anställda betalar 10 000 SEK (ex. moms) i årlig medlemsavgift
– Företagsmedlemmar med fler än 50 anställda betalar 20 000 SEK (ex. moms) i årlig medlemsavgift
– Ideella organisationer betalar 30 000 SEK (ex. moms) i årlig medlemsavgift

Som medlem i Ratio stöder du forskning med avgörande betydelse för Sveriges utveckling. Se mer under Medlemskap.