![](/_next/image?url=https%3A%2F%2Fcms.ratio.se%2Fapp%2Fuploads%2F2017%2F04%2Fhemsidajonasgrafstrom2021.jpg&w=3840&q=75)
Aktuell Expert
Jonas Grafström: Så kan användningen av koldioxidinfångning öka
För en tid sedan beskrev klimatminister Romina Pourmokhtari (L) koldioxidinfångning (CCS) som sin hjärtefråga i Dagens Nyheter. Och tidigare i vår skickade Regeringskansliet en formell anmälan om statsstödsprövning av det nya stödet för CCS till EU-kommissionen. Insikten om teknikens betydelse för att nå de globala klimatmålen tycks bli allt bredare.
Redan 2018 visade Ratios Jonas Grafström, Martin Korpi och Niclas Hvalgren att CCS:s potential kan utnyttjas bäst ifall det finns en vilja till storskalig investering från politikens sida. Häri ligger ett marknadsmisslyckande. Företag kommer sannolikt inte vilja investera i infångningen av koldioxid utan att det finns en försäkran om kommande infrastruktur för att transportera vidare utsläppen till en lagringsplats. Samtidigt vill ingen investera i den nödvändiga infrastrukturen innan det finns ett marknadsbehov.
![](/_next/image?url=https%3A%2F%2Fcms.ratio.se%2Fapp%2Fuploads%2F2017%2F04%2Fhemsidajonasgrafstrom2021.jpg&w=3840&q=75)
Forskarna lyfte fram ett antal policyförslag för att komma runt detta, däribland:
- Finansiella incitament. Exempelvis köplöften från staten, finansiering av transport och lagring.
- Skatteincitament. Exempelvis skatteavdrag och riktade avdrag till CCS-sektorn.
- Skapande av marknad. Exempelvis genom köp av optioner för transport och lagring, leasing av lagringskapacitet och uppbyggnad av infrastruktur.
- Kunskapsproduktion. Exempelvis genom forskning och utveckling (FoU) stöd och kunskapsspridningskampanjer.
Grafström påpekar även i sin bok “Dags att städa upp – potential för koldioxidinfångning” (2022) att tekniken står inför tre huvudsakliga utmaningar: 1) vidareutveckling, 2) att säkerställa rimliga kostnader och 3) att integreras i ett kretslopp och en marknad.
Om forskaren:
Fil. dr. Jonas Grafström är nationalekonom och vice vd på Ratio. Hans forskning sker i brytpunkten miljöekonomi och miljöteknik. Bland annat har han studerat förutsättningarna för storskaligt infångande av koldioxid (CCS-teknik) och hur digitalisering och teknikskiften påverkar arbetsmarknaden.
![](/_next/image?url=https%3A%2F%2Fcms.ratio.se%2Fapp%2Fuploads%2F2017%2F04%2Fhemsidajonasgrafstrom2021.jpg&w=3840&q=75)