Heckscher föreläsning 2011 – Utan kultur, ingen framgång

Har vi kommit på en bråkdel av alla användningsområden för ny och gammal teknik? Svaret är nej om man frågar professor Joel Mokyr, vid North Western University i Illinois, årets Eli F. Heckscher föreläsare.

Mokyrs huvudpoäng vid föreläsningen var att det alltid har funnits exceptionellt begåvade människor därute men oftast har det inte funnits en miljö för dem att verka i där deras gärningar har kunnat tjäna mänskligheten. Den relevanta frågan för beslutsfattare att fundera på är: Hur skapas miljöer där människor kan komma till sin fulla potential?

Arbetskraft i Sverige kostar tio gånger mer än i vissa andra länder, det betyder inte att den är dyrare. Genom teknik och tekniskt kunnande är medarbetarna i Sverige produktivare. Att lönen är tio gånger högre betyder inte att arbetskraften är dyrare om produktiviteten är tio gånger högre. För att behålla höga löner måste teknikutveckling bejakas. År 1799 uppfann fransmannen Louis Roberts den första primitiva pappersmaskinen. Det var starten på industrialiseringen av den tidigare hantverksmässigt utförda papperstillverkningen. År 1886 fanns trettiofem svenska pappersbruk med sammanlagt 2878 arbetare. Fyrtioen massafabriker försörjde dem vid samma tid med råvara. En person gick före och möjliggjorde arbeten över hela Sverige. Det finns ingen anledning till varför ett nytt tekniskt språng inte skulle kunna innebära nya jobb och fabriker runt om i landet.

Världen förändras, denna utveckling drivs enligt Mokyr av individer som går före, vågar utmana det befintliga och belönas rikligt för sina insatser. Isaac Newton gick före och tänkte som ingen annan hade gjort, han blev sin tids rockstjärna och idol för många som såg vetenskapen som en bra väg att gå för att nå berömmelse och respekt. Värmlänningen John Ericsson uppfann propellern och gjorde på det sättet världshaven lite mindre. Dessa två personer som fick verka i miljöer som uppskattade dem, de ledde med gigantiska steg mänskligheten framåt.