Ratio light logo

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

08-441 59 00info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

11359 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

PublikationerEvenemangMedarbetare

Populärt

Unga forskare
Nyhetsarkiv
Publikationer
Evenemang
Medarbetare
Start
Publikationer
Forskning i korthet
Rapportserie arbetsmarknad
Arbetsmarknad
Klimat och miljö
Konkurrenskraft
Projekt
Evenemang
RatioTV
Ratio dialogue
Detta är Ratio
VD berättar
Styrelse
Ledning
Verksamhetsberättelse
Medarbetare
Forska hos oss
Kontakta oss
Om programmet
Stipendium för unga forskare
Praktik
Sommarassistent på Ratio
Eli F. Heckscher-föreläsning
AI-Econ Lab
Bli medlem
Press & media
Nyhetsbrev
Nyhetsarkiv
Vanliga frågor
Integritetspolicy
MedarbetareDocent

Per Skedinger

Bild av Per Skedinger, medarbetare på Ratio

Kontaktuppgifter

Telefon
070-486 03 89
E-post
per.skedinger@ratio.se
Länkar
  • Google Scholar
CV
Ladda ner CV

Per Skedinger är nationalekonom med doktorsexamen från Uppsala universitet och var senast verksam vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Han har tidigare varit knuten till Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning (FIEF) och ingick i det numera avvecklade Arbetsmarknadsekonomiska rådet. Han har haft redaktörsansvar för Nationalekonomiska Föreningens tidskrift Ekonomisk Debatt och deltagit i ILO:s och EU-kommissionens gemensamma expertgrupp för minimilöner inom EU. Under perioden 2019–2020 medverkade han som expert i utredningen En moderniserad arbetsrätt. Han var adjungerad professor i nationalekonomi på Linnéuniversitetet i Växjö 2014-2025.

I sin forskning analyserar Per Skedinger bland annat hur minimilöner påverkar sysselsättning och löneutveckling, särskilt för grupper med svagare ställning på arbetsmarknaden såsom unga och flyktinginvandrare. Han studerar även företagande bland utrikes födda och på landsbygden, betydelsen av tidigare arbetslivserfarenhet och språkkunskaper för inträde i lågkvalificerade jobb samt arbetskraftsinvandringens drivkrafter och dess ekonomiska konsekvenser för företag.


Engelska flaggan ikonIn English

Relaterade publikationer

    Rapporter

    Äldrevänliga jobb – vilka är de och hur kan de bli fler?

    Skedinger, P.
    Ladda ner

    Publiceringsår

    2026

    Publicerat i

    Ratios arbetsmarknadsserie.

    Sammanfattning

    Världens befolkning åldras. Omkring 1,1 miljarder personer är över 60 år och deras andel av befolkningen väntas växa från dagens 14 procent till 22 procent år 2050. I Sverige förutspås antalet 60-plussare öka från ungefär 2,9 till 3,5 miljoner under samma period, vilket motsvarar andelar på 27 respektive 31 procent. Denna utveckling har stora konsekvenser för arbetsmarknaden och samhällsekonomin. Därför är det viktigt att fler äldre får möjlighet att arbeta.

    Denna rapport introducerar begreppet äldrevänliga jobb, definierat som yrken med hög förekomst av icke-pekuniära attribut som äldre värderar högt, exempelvis måttlig fysisk belastning, autonomi och flexibla arbetstider. Betalningsviljan för sådana jobbattribut har skattats med amerikanska data, medan förekomsten av attributen på den svenska arbetsmarknaden mäts med SCB:s Arbetsmiljöundersökning. Dessa värden kombineras i ett index för äldrevänlighet som visar yrkens relativa attraktionskraft för äldre i förhållande till yngre.

    Seniorers möjligheter att förlänga arbetslivet påverkar ekonomin via arbetskraftens storlek, sysselsättningsgrad och produktivitet. Forskning visar att äldre arbetstagare generellt inte är mindre produktiva än yngre; erfarenhet kompenserar ofta för åldersrelaterade försämringar, särskilt i kvalificerade yrken. Äldre kan dessutom bidra till spridningseffekter som ökar yngre kollegers produktivitet. En studie uppskattar att en realisering av seniorers önskade arbetsutbud skulle öka Sveriges BNP med cirka 70 miljarder kronor, motsvarande 1,1 procent.

    Resultaten visar stora skillnader mellan yrken i äldrevänlighet. De mest äldrevänliga yrkena är chefsyrken och it-inriktade yrken med hög utbildningsnivå. De minst äldrevänliga yrkena är yrken med hög fysisk belastning och kortare utbildningskrav, som undersköterskor, byggnadsarbetare och städare.

    Äldrevänlighet korrelerar starkt med förväntningar om att kunna arbeta till önskad pensionsålder och med utbildningsnivå, men inte med andelen kvinnor eller andelen äldre i yrket, vilket är en möjlig indikation på att många seniorer är felmatchade på arbetsmarknaden.

    Att skapa fler äldrevänliga jobb är viktigt för att möjliggöra ett längre arbetsliv. För att åstadkomma detta behövs arbetsmiljöförbättringar, som minskad fysisk belastning, samt större möjligheter till flexibilitet, autonomi och kompetensutveckling. Äldrevänliga miljöer har samhällsekonomiska fördelar men kan också medföra kostnader för arbetsgivare, exempelvis för anpassning av arbetsplatsen, administration och schemaläggning. Mot denna bakgrund kan mer flexibla löne- och anställningsvillkor för seniorer öka deras möjligheter att fortsätta arbeta i högre åldrar. Certifiering av företag som ”äldrevänliga” har visat sig användbar i USA och kan inspirera svenska arbetsgivare.

    Sammanfattningsvis indikerar rapporten att äldre kan arbeta längre och bidra positivt till kompetensförsörjningen och till samhällsekonomin, men att arbetsmarknaden inte alltid är optimalt anpassad efter deras behov.

    Artikel (med peer review)

    Conditions for doing business in rural areas: Survey evidence from in-movers and stayers

    Aldén, L., Hammarstedt, M., & Skedinger, P.

    Publiceringsår

    2026

    Publicerat i

    Journal of Rural Studies, 122,

    Sammanfattning

    This paper examines business conditions in rural Sweden, with a focus on differences between entrepreneurs who grew up in rural areas (“stayers”) and those who moved there as adults (“in-movers”). The analysis combines a large-scale survey with administrative register data for business owners aged 25–55 running firms with up to ten employees. Results show that entrepreneurs in rural municipalities place greater weight on both enabling and constraining factors than entrepreneurs in non-rural areas, consistent with a thinner institutional environment. Within rural areas, stayers emphasize locally embedded conditions such as municipal responsiveness and access to local services, while in-movers highlight transport and communication infrastructure and show stronger orientation toward external markets. Regression analyses indicate that these differences are largely explained by group composition: in-movers are, on average, more highly educated, more often women, and more concentrated in skill-intensive service sectors, whereas stayers are more concentrated in agriculture and other place-dependent industries. The findings suggest that policy should combine stronger local institutions and services with investments in transport and digital infrastructure to support diverse forms of rural entrepreneurship.