Ratio light logo

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

08-441 59 00info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

11359 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

PublikationerEvenemangMedarbetare

Populärt

Unga forskare
Nyhetsarkiv
Publikationer
Evenemang
Medarbetare
Start
Publikationer
Forskning i korthet
Rapportserie arbetsmarknad
Arbetsmarknad
Klimat och miljö
Konkurrenskraft
Projekt
Evenemang
RatioTV
Ratio dialogue
Detta är Ratio
VD berättar
Styrelse
Ledning
Verksamhetsberättelse
Medarbetare
Forska hos oss
Kontakta oss
Om programmet
Stipendium för unga forskare
Praktik
Sommarassistent på Ratio
Eli F. Heckscher-föreläsning
AI-Econ Lab
Bli medlem
Press & media
Nyhetsbrev
Nyhetsarkiv
Vanliga frågor
Integritetspolicy
Engelska flaggan ikonIn English
PublikationRapporter

Algoritmer för allmän nytta: En ESO‑rapport om AI, produktivitet och arbetskraftsbehovet i offentlig sektor

Ladda ner PDF

Sammanfattning

Den pågående framväxten av en ny generation artificiell intelligens (AI) väcker frågor om hur långt automatiseringen av mänskligt arbete kan gå. AI-modeller kan idag användas till allt från enklare uppgifter som rutinartade kundtjänstärenden till mer komplexa som att bistå vid medicinsk diagnostik.

Trots att fältet inte är nytt har de senaste årens förbättringar inom datorkraft, den ökade tillgången till stora datamängder och utvecklingen av algoritmer för maskininlärning lett till en renässans på AI-området. Tidigare teknikskiften såsom den industriella revolutionen eller utvecklingen av internet har ofta varit förknippade med produktivitetsökningar, men historien lär oss att det kan ta tid för sådana effekter att realiseras i ekonomin.

I den här rapporten undersöker Magnus Lodefalk, Erik Engberg och Aili Tang hur AI kan användas i offentlig sektor och hur utvecklingen kan komma att påverka produktiviteten och arbetskraftsbehovet. Författarna finner att AI-användningen i offentlig sektor har ökat från låga nivåer och att tillämpningarna oftast rör stödverksamhet och administration, snarare än välfärdens kärnuppgifter.

Även i framtiden väntas AI-teknikers tillämpbarhet skilja sig kraftigt åt mellan olika yrken i offentlig sektor, där yrkesroller som exempelvis planerare, utredare eller kommunikatörer framstår som betydligt mer tillämpliga för AI än kriminalvårdare, poliser eller undersköterskor.

Författarna finner att användandet av AI i offentlig sektor kan bidra till att höja produktiviteten och möta behovet av arbetskraft, men betonar att det behövs en långsiktigt vägledande strategi och ett tydligt ledarskap som tar hänsyn till risker och undanröjer onödiga hinder.

Lodefalk, M., Tang, A., & Engberg, E. (2025). Algoritmer för allmän nytta: En ESO‑rapport om AI, produktivitet och arbetskraftsbehovet i offentlig sektor (ESO Rapport 2025:2). Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi.

Detaljer

Författare
Lodefalk, M., Tang, A., & Engberg, E.
Publiceringsår
2025
Publicerat i

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi


Liknande innehåll

Working paper

Who Adopts AI? Evidence on Firms, Technologies and Workers

Pulito, G., Pytlikova, M., Schroeder, S. & Lodefalk, M.

Publiceringsår

2026

Publicerat i

GLO Discussion Paper

Sammanfattning

Using two waves of nationally representative Danish firm surveys linked to employer–employee administrative registers, we study how adoption varies across artificial intelligence (AI) and related advanced technologies. We show that AI adoption is highly technology-specific. While firm size and digital infrastructure predict adoption broadly, workforce composition operates through distinct channels: STEM-educated workforces predict core AI adoption, whereas non-STEM university-educated workforces are associated with generative AI adoption, indicating different human capital complementarities. The factors associated with adoption differ from those predicting deployment breadth: firm size and digital maturity matter for both, whereas workforce composition primarily predicts adoption alone. Machine learning and natural language processing are deployed across multiple business functions, whereas other advanced technologies remain concentrated in specific operational domains. Individual-level evidence provides a foundation for these patterns, with awareness of workplace AI usage concentrated among managers and high-skilled workers. Self-reported AI knowledge is higher among younger and more educated individuals. Finally, commonly used occupational AI exposure measures vary substantially in their ability to predict observed adoption, with benchmark-based measures outperforming patent-based and large-language-model-focused alternatives. These findings show that treating AI as a monolithic category obscures economically meaningful variation in who adopts, what they deploy, and how well existing measures capture it.

Rapporter

Who is afraid of AI? Who should be?

Engberg, E., Görg, H., Hellsten, M., Javed, F., Lodefalk, M., Längkvist, M., & ..

Publiceringsår

2026

Publicerat i

Kiel Policy Brief, 2026.

Sammanfattning

  • Occupations that are highly cognitive, non-physical, and low in social interaction — typically higher-skill white-collar roles such as data analysts, software developers, and translators — turn out to be highly AI-exposed
  • Occupations requiring manual dexterity or intensive interpersonal contact — such as construction labourers or nursing aides — remain among the least exposed to current AI technologies
  • Aggregate occupational exposure to AI has risen markedly since 2010, with especially rapid gains in the late 2010s and early 2020s
  • Our baseline estimates show no detectable effect of AI exposure on total firm employment, while it is associated with clear skill upgrading
    1. Engberg, E., Görg, H., Hellsten, M., Javed, F., Lodefalk, M., Längkvist, M., & .. (2026). Who is afraid of AI? Who should be?. Kiel Policy Brief, 2026.
    Bok

    The Impact of AI on the Labour Market: Essays on Transformative Technology, Occupations, and Firms

    Engberg, E.

    Publiceringsår

    2026

    Publicerat i

    Örebro University.

    Sammanfattning

    The topic of this thesis is the economics of transformative technology, with the impact of artificial intelligence (AI) on the labour market as the primary focus.

    Analysing German data, Essay I shows that occupational AI exposure was associated with wage gains, and an increased focus on knowledge-intensive tasks. There is a clear contrast between the types of work that are exposed to AI, versus robotics.

    Essay II finds that AI exposure is associated with AI adoption and increased labour demand, as measured by job vacancy postings, in Swedish establishments/workplaces.

    Essay III develops a novel measure of occupational AI exposure, called Dynamic AI Occupational Exposure (DAIOE). AI exposure is shown to be associated with upskilling at the firm level in Sweden, Denmark, and Portugal.

    Essay IV analyses the labour market implications of the growing social and verbal capabilities of large language models (LLMs). Analysis of occupational data from O*NET and job ads provides a map of the most important types of social work tasks. Among social tasks, verbal communication tasks have the strongest association with occupational exposure to LLMs.

    Essay V is about the impact of venture capital (VC) on start-up firms. Investment from both private and governmental VCs is found to increase sales with a 2-3 year delay, driven primarily by efficiency gains, and to some extent, capital investment. Governmental VCs are more likely to make follow-on investments in non-growing firms.

    Visa fler