PublikationRapporter

Algoritmer för allmän nytta: En ESO‑rapport om AI, produktivitet och arbetskraftsbehovet i offentlig sektor

Sammanfattning

Den pågående framväxten av en ny generation artificiell intelligens (AI) väcker frågor om hur långt automatiseringen av mänskligt arbete kan gå. AI-modeller kan idag användas till allt från enklare uppgifter som rutinartade kundtjänstärenden till mer komplexa som att bistå vid medicinsk diagnostik.

Trots att fältet inte är nytt har de senaste årens förbättringar inom datorkraft, den ökade tillgången till stora datamängder och utvecklingen av algoritmer för maskininlärning lett till en renässans på AI-området. Tidigare teknikskiften såsom den industriella revolutionen eller utvecklingen av internet har ofta varit förknippade med produktivitetsökningar, men historien lär oss att det kan ta tid för sådana effekter att realiseras i ekonomin.

I den här rapporten undersöker Magnus Lodefalk, Erik Engberg och Aili Tang hur AI kan användas i offentlig sektor och hur utvecklingen kan komma att påverka produktiviteten och arbetskraftsbehovet. Författarna finner att AI-användningen i offentlig sektor har ökat från låga nivåer och att tillämpningarna oftast rör stödverksamhet och administration, snarare än välfärdens kärnuppgifter.

Även i framtiden väntas AI-teknikers tillämpbarhet skilja sig kraftigt åt mellan olika yrken i offentlig sektor, där yrkesroller som exempelvis planerare, utredare eller kommunikatörer framstår som betydligt mer tillämpliga för AI än kriminalvårdare, poliser eller undersköterskor.

Författarna finner att användandet av AI i offentlig sektor kan bidra till att höja produktiviteten och möta behovet av arbetskraft, men betonar att det behövs en långsiktigt vägledande strategi och ett tydligt ledarskap som tar hänsyn till risker och undanröjer onödiga hinder.

Lodefalk, M., Tang, A., & Engberg, E. (2025). Algoritmer för allmän nytta: En ESO‑rapport om AI, produktivitet och arbetskraftsbehovet i offentlig sektor (ESO Rapport 2025:2). Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi.

Liknande innehåll

Artikel (med peer review)

Stayin’ alive: Export credit guarantees and export survival

Lodefalk, M., Tang, A., & Yu, M.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Applied Economics Letters

Sammanfattning

We use survival analysis to analyse the impact of export credit guarantees on firms’ export duration using granular Swedish panel data at the firm-country and firm-country-product levels. The estimation results show that firms’ export survival substantially increases with guarantees, at both levels. The associations are particularly strong for smaller firms and contracts as well as in trade with riskier markets. The findings have implications for policies to promote long-run export growth.

Artikel (med peer review)

Artificial intelligence, tasks, skills and wages: Worker-level evidence from Germany

Engberg, E., Koch, M., Lodefalk, M., & Schroeder, S.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Research Policy

Sammanfattning

As a first step, the study documents novel evidence on changes in tasks and skills within occupations in Germany over the past two decades. It further identifies a distinct relationship between ex ante occupational work content and ex post exposure to artificial intelligence (AI) and automation through robots. Workers in occupations with high AI exposure perform different activities and face different skill requirements than workers in occupations primarily exposed to robots, suggesting that AI and robots substitute for different types of tasks and skills. The study also shows that changes in the task and skill content of occupations are related to their initial exposure to these technologies. Finally, using individual labour market biographies, the analysis investigates the relationship between AI exposure and wages. By examining the dynamic effects of AI exposure over time, the study finds positive associations with wages, with nuanced differences across occupational groups, thereby providing further insight into the substitutability and augmentability of AI.

De fattiga och de rika – en ESO-rapport om inkomstjämlikhet och inkomströrlighet i Sverige 1991–2021

Bergh, A., Hansson, Å., & Wernberg, J.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO)

Sammanfattning

Rapporten visar att inkomstojämlikheten i Sverige har ökat sedan 1990-talet, men att traditionella mått som Gini inte fångar hur individers inkomster förändras över tid. Låginkomstpersistensen minskade under 1990- och 2000-talets början men har ökat igen efter finanskrisen, vilket innebär att fler fastnar längre i låga inkomster. Samtidigt ökade uppåtrörligheten från de lägsta inkomstgrupperna under 1990-talet och påverkas tydligt av konjunkturen. Toppinkomster är mycket stabila, där omkring 60 procent av dem som är i den högsta decilen ett år är kvar där fem år senare. Låga inkomster växer procentuellt och i kronor snabbare än höga, men ökade kapitalinkomster gör att toppen samtidigt drar ifrån.