En ny lönebildningsregim i Tyskland: Konkurrenskraft utan lönenormering och centralisering.

Sammanfattning

Tysk ekonomi och arbetsmarknad har stor relevans för Sverige. Tyskland är Sveriges viktigaste handelspartner, och står för omkring 10 procent av den svenska exporten och 17 procent av den svenska importen. Våra viktigaste exportvaror till Tyskland är papper och pappersmassa, maskiner och kemiska produkter. Sverige importerar främst maskiner, fordon och fordonskomponenter, kemiska produkter och elektronik från Tyskland.

Tyskland är också ett ledande exportland, Europas ekonomiska motor och en av de största ekonomierna i världen. Exporten har de senaste åren slagit nya rekord och dess betydelse för den tyska ekonomin ökar stadigt. Idag uppgår exporten till runt 40 procent av Tysklands BNP och var fjärde tysk arbetsplats är direkt eller indirekt avhängig exporten (Svenska ambassaden i Berlin 2018).

En orsak till framgångarna är att tysk arbetsmarknad och lönebildning har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna. De så kallade Hartz-reformerna i början på 2000-talet bidrog till ökad flexibilitet, stärkt konkurrenskraft och ökad sysselsättning, medan arbetslösheten sjönk till rekordlåga nivåer. Inte minst ungdomsarbetslösheten är väsentligt lägre än i Sverige. Här bidrar även ett välfungerande lärlingssystem.

Mindre känt är att tysk lönebildning samtidigt har förändrats i grunden. Betydelsen av central lönenormering har minskat och har på många områden helt försvunnit. Kollektivavtalen har blivit mindre styrande och lönerna sätts i större utsträckning lokalt på företagsnivå. Sammantaget har detta lett till en mer återhållsam löneutveckling och ökad lönespridning, vilket i sin tur har bidragit till stärkt konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning.

Syftet med denna rapport är att bidra till en ökad förståelse kring hur lönebildningen i Tyskland fungerar och hur den bidragit till det tyska arbetsmarknadsundret. Avslutningsvis väcks ett antal frågor om vad detta betyder för svensk konkurrenskraft och vad en likartad utveckling kan förväntas betyda i Sverige.