PublikationRapporter

En ny lönebildningsregim i Tyskland: Konkurrenskraft utan lönenormering och centralisering.

Sammanfattning

Tysk ekonomi och arbetsmarknad har stor relevans för Sverige. Tyskland är Sveriges viktigaste handelspartner, och står för omkring 10 procent av den svenska exporten och 17 procent av den svenska importen. Våra viktigaste exportvaror till Tyskland är papper och pappersmassa, maskiner och kemiska produkter. Sverige importerar främst maskiner, fordon och fordonskomponenter, kemiska produkter och elektronik från Tyskland.

Tyskland är också ett ledande exportland, Europas ekonomiska motor och en av de största ekonomierna i världen. Exporten har de senaste åren slagit nya rekord och dess betydelse för den tyska ekonomin ökar stadigt. Idag uppgår exporten till runt 40 procent av Tysklands BNP och var fjärde tysk arbetsplats är direkt eller indirekt avhängig exporten (Svenska ambassaden i Berlin 2018).

En orsak till framgångarna är att tysk arbetsmarknad och lönebildning har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna. De så kallade Hartz-reformerna i början på 2000-talet bidrog till ökad flexibilitet, stärkt konkurrenskraft och ökad sysselsättning, medan arbetslösheten sjönk till rekordlåga nivåer. Inte minst ungdomsarbetslösheten är väsentligt lägre än i Sverige. Här bidrar även ett välfungerande lärlingssystem.

Mindre känt är att tysk lönebildning samtidigt har förändrats i grunden. Betydelsen av central lönenormering har minskat och har på många områden helt försvunnit. Kollektivavtalen har blivit mindre styrande och lönerna sätts i större utsträckning lokalt på företagsnivå. Sammantaget har detta lett till en mer återhållsam löneutveckling och ökad lönespridning, vilket i sin tur har bidragit till stärkt konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning.

Syftet med denna rapport är att bidra till en ökad förståelse kring hur lönebildningen i Tyskland fungerar och hur den bidragit till det tyska arbetsmarknadsundret. Avslutningsvis väcks ett antal frågor om vad detta betyder för svensk konkurrenskraft och vad en likartad utveckling kan förväntas betyda i Sverige.

Karlson, N. & Herlitz, J. (2018). En ny lönebildningsregim i Tyskland: Konkurrenskraft utan lönenormering och centralisering. (Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 5). Stockholm: Ratio.

Detaljer

Författare: Karlson, N. & Herlitz, J.
Publiceringsår: 2018
Publicerat i: Arbetsmarknadsprogrammet

Relaterat

Professor & grundare Ratio
Nils Karlson
+46708670351nils.karlson@ratio.se

Liknande innehåll

Working paper

Ratio Working Paper No. 390: Fighting Populism by Rethinking Welfare

Karlson, N.

Publiceringsår

2026

Publicerat i

Ratio Working Paper Series.

Sammanfattning

Populism thrives on discontent. It could be anything from migration and xenophobia to globalization and welfare failures. Populists deliberately use such discontent to promote polarization by demonizing opponents and attacking media, established elites, courts etc. in the name of the “true people”. As a consequence, democracy, the rule of law, and sound social and economic policies are undermined, with long-term disastrous effects. In many cases, however, the original discontent is caused by real policy failures that have not been properly solved. A major strategy for fighting back at the populist threats therefore must be to improve policy. This paper focuses on the policy failures of welfare states, a major source of discontent in many democracies. I argue that the concept of welfare has been captured and misinterpreted into government assistance programs, a presumption that needs to be abandoned and replaced by interpreting welfare as human flourishing, something that primarily can be promoted within markets and civil society, supported by a small, limited, and decent state.

Artikel (med peer review)

Insider activism in the forest industry: An emerging phenomenon?

Grafström, J., & Karlson, N.

Publiceringsår

2026

Publicerat i

Forest Policy and Economics, 185, 103732

Sammanfattning

Insider activism refers to situations where public officials use administrative discretion to advance personal or ideological preferences. Although the concept has received increasing attention in organizational and political science research, empirical evidence remains limited. This research note examines whether insider activism may influence regulatory practice in the Swedish forestry sector and how perceived enforcement uncertainty affects forest owners’ behavior. A survey of forest owner representatives in southern Sweden indicates low trust in regulatory objectivity and weak perceptions of legal security. Many respondents report experiences of officials acting beyond their formal mandate. The findings suggest that perceived activism-driven uncertainty encourages defensive strategies among forest owners, including early harvesting and reduced willingness to report environmental values.

Bokkapitel

Karlson, N. (2025). Förord. I F. A. Hayek, Frihetens grundvalar (N. Karlson, Förord). Timbro. (Originalverket publicerat 1960)

Karlson, N.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Timbro förlag

Sammanfattning

I Frihetens grundvalar presenterar F. A. Hayek ett av historiens mest kraftfulla försvar för det fria och öppna samhället. Han utforskar frihetsbegreppets utveckling, välfärdsstatens framväxt och utvecklar den banbrytande teorin om den spontana ordning som uppstår när individer fritt får konkurrera med sina idéer.

Boken är en ymnig källa till argument för frihet och mot förtryck för det småskaliga och spontana framför det storskaligt planerade. Den fungerar som en ständig påminnelse om politikens begränsningar och uppmaning att värna individens fri- och rättigheter.

Frihetens grundvalar är Hayeks magnum opus. Verket publicerades första gången 1960 och fick sin första svenska översättning 1983. Denna utgåva innehåller ett nyskrivet förord av nationalekonomen Nils Karlson.

Visa fler