Erik Dahmén och det industriella företagandet

Sammanfattning

Professor Erik Dahmén (1916 – 2005) var nestor inom svensk nationalekonomi. Han hade stor betydelse för svensk forskning, näringslivsutveckling och samhällsdebatt under mer än ett halvt sekel. Under lång tid var han professor vid Handelshögskolan i Stockholm och han var även nära knuten till Enskilda banken och Wallenbergsfären.

Samtidigt var han en mycket ovanlig nationalekonom. Han stod nämligen själv för en egen tradition som i väsentliga avseenden skiljer sig ifrån den idag dominerande bland nationalekonomer. Enligt Dahmén hade dessa ”låst in sig i verktygsboden” genom att ensidigt använda matematiska metoder och snävt fokusera på jämviktstillstånd och statistiska aggregat. Konsekvensen var att de därför tappat kontakt med den ekonomiska verkligheten.

För att kunna förstå ekonomisk utveckling och tillväxt krävs istället, menade Dahmén, att intresset riktas mot företagarverksamheten och marknadsprocessen. Det intressanta är innehållet i den industriella utvecklingen, d v s uppkomsten av nya varor, nya tekniker, nya organisationer och nya marknader och dessa nyheters kamp med och seger över äldre varor, metoder, etc. Utveckling och tillväxt förutsätter, enligt Erik Dahmén, omvandling.

I Erik Dahmén och det industriella företagandet belyser ett antal forskare från flera olika discipliner det dahménska perspektivet på tillväxt och ekonomisk utveckling ur ett framtidsperspektiv. Boken är ett resultat av ett samarbete mellan Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien och Ratio – Näringslivets forskningsinstitut.