Ratio light logo

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

08-441 59 00info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

11359 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

PublikationerEvenemangMedarbetare

Populärt

Unga forskare
Nyhetsarkiv
Publikationer
Evenemang
Medarbetare
Start
Publikationer
Forskning i korthet
Rapportserie arbetsmarknad
Arbetsmarknad
Klimat och miljö
Konkurrenskraft
Projekt
Evenemang
RatioTV
Ratio dialogue
Detta är Ratio
VD berättar
Styrelse
Ledning
Verksamhetsberättelse
Medarbetare
Forska hos oss
Kontakta oss
Om programmet
Stipendium för unga forskare
Praktik
Sommarassistent på Ratio
Eli F. Heckscher-föreläsning
AI-Econ Lab
Bli medlem
Press & media
Nyhetsbrev
Nyhetsarkiv
Vanliga frågor
Integritetspolicy
PublikationArtikel (med peer review)

Face mask use during the COVID-19 pandemic: how risk perception, experience with COVID-19, and attitude towards government interact with country-wide policy stringency

Sammanfattning

Background

During the 2020 COVID-19 pandemic, governments imposed numerous regulations to protect public health, particularly the (mandatory) use of face masks. However, the appropriateness and effectiveness of face mask regulations have been widely discussed, as is apparent from the divergent measures taken across and within countries over time, including mandating, recommending, and discouraging their use. In this study, we analyse how country-level policy stringency and individual-level predictors associate with face mask use during the early stages of the global COVID-19 pandemic.

Method

Engelska flaggan ikonIn English
First, we study how (self and other-related) risk perception, (direct and indirect) experience with COVID-19, attitude towards government and policy stringency shape face mask use. Second, we study whether there is an interaction between policy stringency and the individual-level variables. We conduct multilevel analyses exploiting variation in face mask regulations across countries and using data from approximately 7000 students collected in the beginning of the pandemic (weeks 17 through 19, 2020).

Results

We show that policy stringency is strongly positively associated with face mask use. We find a positive association between self-related risk perception and mask use, but no relationship of mask use with experience with COVID-19 and attitudes towards government. However, in the interaction analyses, we find that government trust and perceived clarity of communication moderate the link between stringency and mask use, with positive government perceptions relating to higher use in countries with regulations and to lower use in countries without regulations.

Conclusions

We highlight that those countries that aim for widespread use of face masks should set strict measures, stress self-related risks of COVID-19, and use clear communication.

Wismans, A., van der Zwan, P., Wennberg, K., Franken, I., Mukerjee, J., Baptista, R., … & Thurik, R. (2022). Face mask use during the COVID-19 pandemic: how risk perception, experience with COVID-19, and attitude towards government interact with country-wide policy stringency. BMC public health, 22(1), 1-14.

Detaljer

Författare
Wismans, A., van der Zwan, P., Wennberg, K., Franken, I., Mukerjee, J., Baptista, R., ... & Thurik, R.
Publiceringsår
2022
Publicerat i

BMC public health, 22(1), 1-14.

Relaterat

  • Professor

    Karl Wennberg

    +46705105366karl.wennberg@ratio.se

Liknande innehåll

Artikel (med peer review)

Qualitative Comparative Analysis in Entrepreneurship Research

Rönkkö, M., Maula, M., Wennberg, K.
Ladda ner

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Entrepreneurship Theory and Practice (ETP)

Sammanfattning

Configurational research has great promise in entrepreneurship. There are few universal laws or relationships that hold under all circumstances. More often, optimal entrepreneurial outcomes are contingent on many factors. Consequently, configurational analysis using qualitative comparative analysis (QCA) has become increasingly popular. However, methodological research in sociology and political science has raised concerns about possible false positive findings produced by this method. In this editorial, we explore the potential and the common pitfalls of QCA in entrepreneurship research, as well as guidelines for its use.

Artikel (utan peer review)

Mot en mer produktiv innovationspolitik?

Broström, A., & Wennberg, K

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Eonomisk Debatt

Sammanfattning

I vår underlagsrapport till regeringens produktivitetskommission (Broström och Wennberg 2024) diskuterar vi hur forskning och innovation driver produktivitet, och vilka slags reformer som kan förstärka innovationsdriven ekonomisk tillväxt. En central fråga är vad innovationspolitik kan och bör vara. Vi pekar på att åtgärder för att stärka kompetensförsörjning, handel och väl fungerande marknader hör till de allra mest centrala frågorna i en politik för innovation som driver produktivitet. Men även mer riktade åtgärder som skatteincitament för FoU och statliga investeringar i forskning och tidig utveckling har en naturlig roll att spela. Det är dags att revitalisera innovationspolitiken och återfinna fokus.

Vår underlagsrapport till regeringens produktivitetskommission (Broström och Wennberg 2024) diskuterar (i) vilka möjligheter som finns att genom offentliga reformer stimulera produktivitetsdrivande privata investeringar i forskning och utveckling, samt (ii) vilka slags statliga satsningar som bäst kan stimulerar produktivitetstillväxt genom att komplettera privata investeringar i forskning och utveckling. I denna artikel summerar vi rapportens huvudsakliga delar, med fokus specifikt på delar där vi tror att Sverige genom renodling samt benchmark med framstående länder kan förbättra sin innovationspolitik.

Kunskap som drivkraft för produktivitet bygger framför allt på forskning vid lärosäten och myndigheter samt det privata näringslivets investeringar i forskning och utveckling (FoU). FoU är den främsta källan till långsiktig produktivitetsutveckling och en grund för svenska företags internationella konkurrenskraft.

Rapporter

Investeringar i kunskap – drivkraft för produktivitet

Broström, A., & Wennberg, K.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Entreprenörskapsforum

Sammanfattning

Broström, A., & Wennberg, K. (2025). Investeringar i kunskap som drivkraft för produktivitet – reformer för forskning och innovation. Entreprenörskapsforum.

Visa fler