Nytt sätt att mäta lönebildningens decentraliseringsgrad

PublikationRapporter
Centralisering, Företagandets villkor, Lönebildning, Medlingsinstitutet, Metod, Nils Karlson
Nytt sätt att mäta lönebildnigens centraliseringsgrad
Ladda ner

Sammanfattning

Mycket talar för att lönebildningen – inte minst utvecklingen mot en mer decentraliserad lönebildning – spelar en nyckelroll för att Sverige ska kunna skapa fler jobb i växande företag. Frågan om hur lönebildningen har utvecklats är dock omdiskuterad, bl a beroende på de mått som använts. I denna korta PM presenteras ett nytt sätt att beräkna hur lönebildningens centraliseringsgrad har utvecklats. De kriterier som föreslås tillämpas därefter på Medlingsinstitutets statistik under perioden 2001-2010. Resultaten visar att på en skala 1-4, där 4 står för en centraliserad lönebildning med generella löneökningar, har lönebildningen inom privat sektor legat konstant runt 3 under den senaste 10-årsperioden. Det dominerande mönstret är att svensk lönebildning inom privat sektor är väldigt centraliserad. Annorlunda uttryckt har 7 av 10 av Sveriges löntagare inom privat sektor små eller begränsade möjligheter att påverka den egna lönen. På motsvarande sätt har deras arbetsgivare små eller begränsade möjligheter att använda lönen som ett medel för att motivera medarbetare eller för att uppnå företagets verksamhetsmål.

Karlson, N. (2011). Nytt sätt att mäta lönebildningens decentraliseringsgrad. Underlagsrapport, Almedalen


Liknande innehåll

Statskonst på Utbildningsdepartementet
BokkapitelPublikation
Karlson, N.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Per Unckel – Den pragmatiske visionären som förändrade Sverige

Sammanfattning

Nils Karlson, professor i statsvetenskap och Ratios grundare, skriver om tidigare utbildnings- och forskningsminister Per Unckels (M) omstöpning av det svenska universitets- och högskolesystemet i början av 1990-talet, i antologin Per Unckel – Den pragmatiske visionären som förändrade Sverige (Förlagsaktiebolaget Svensk Tidskrift).

Läs mer om boken här.

Reviving Classical Liberalism Against Populism
BokPublikation
Karlson, N. (2024). Reviving Classical Liberalism Against Populism. Palgrave Macmillan Cham.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Palgrave Macmillan Cham.

Sammanfattning

How can we fight back against the populist threat to liberty, free markets, and the open society?

This open access book by Nils Karlson explores the strategies used by left- and right-wing populists to make populism intelligible, recognizable, and contestable. Karlson argues that to fight back requires the revival of liberalism itself by defending and developing the liberal institutions, the liberal spirit, liberal narratives, and liberal statecraft. The book presents a synthesized explanatory model for how populists promote autocratization through the deliberate polarization of society and traces the ideational roots of the core populist ideas that form a collectivistic identity politics. Written within the tradition of political theory and institutional economics, this book uses a wide variety of sources, including results and analyses from social psychology, ethics, law, and history.

The book is open source and can be downloaded through the link below.

Sympatiåtgärdernas logik, praktik och konsekvenser
RapporterPublikation
Karlson, N.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie.

Sammanfattning

I Sverige är möjligheten att ta till sympatiåtgärder såväl generös som omstridd. Vissa menar att sympatiåtgärderna bidrar till att vårt land har få utbrutna arbetsmarknadskonflikter medan kritikerna hävdar att regelverket är förlegat, med hänsyn till nutidens sammankopplade värdekedjor och global konkurrens. Klart är dock att sympatiåtgärder drabbar parter som inte är direkt berörda av en konflikt, något som på senare tid varit särskilt uppmärksammat i och med Teslakonflikten.

I rapporten “Sympatiåtgärdernas logik, praktik och konsekvenser” kartlägger Nils Karlson, professor i statsvetenskap, sympatiåtgärdernas historia, logik, praktik och konsekvenser. Följande frågor berörs: Vilka är sympatiåtgärdernas avsedda och oavsedda effekter? Vilka kostnader är förenade med sympatiåtgärdernas användning? Och finns det skäl att förändra regelverket kring dessa stridsåtgärder?

Visa fler