Jobba hos oss

Ratio är ett tvärvetenskapligt forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

+4684415900

info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

Om oss

  • Om verksamheten
  • Detta är Ratio
  • VD berättar
  • Styrelse
  • Ledning
  • Verksamhetsberättelse
  • Kontakta oss
  • Media
  • Press & media
  • Nyhetsbrev
  • Nyhetsarkiv
  • FAQ
  • Vanliga frågor
  • Integritetspolicy
  • Samarbeten
  • Eli F. Heckscher-föreläsning
  • AI-Econ Lab
  • Bli medlem

Forskare

  • Forskare
  • Medarbetare
  • Aktuell expert
  • Forska hos oss
  • Möt våra forskare
  • Evenemang
  • Ratio TV
  • Ratio dialogue
  • Unga Forskare
  • Om programmet
  • Stipendium för unga forskare
  • Praktik
  • Sommarassistent på Ratio

Forskning

Sök Engelska flaggan ikonENG
Engelska flaggan ikonENGSök

Om oss

  • Om verksamheten

    • Detta är Ratio
    • VD berättar
    • Styrelse
    • Ledning
    • Verksamhetsberättelse
    • Kontakta oss
  • Media

    • Press & media
    • Nyhetsbrev
    • Nyhetsarkiv
  • FAQ

    • Vanliga frågor
    • Integritetspolicy
  • Samarbeten

    • Eli F. Heckscher-föreläsning
    • AI-Econ Lab
    • Bli medlem

Forskare

  • Forskare

    • Medarbetare
    • Aktuell expert
    • Forska hos oss
  • Möt våra forskare

    • Evenemang
    • Ratio TV
    • Ratio dialogue
  • Unga Forskare

    • Om programmet
    • Stipendium för unga forskare
    • Praktik
    • Sommarassistent på Ratio

Forskning

  • Forskningsområden

    • Arbetsmarknad
    • Klimat och miljö
    • Konkurrenskraft
    • Projekt
  • Publikationer

    • Publikationer
    • Forskning i korthet
    • Rapportserie arbetsmarknad

Public policy for academic entrepreneurship initiatives

PublikationArtikel (med peer review)
Akademiskt entreprenörskap, Christian Sandström, Företagandets villkor, Karl Wennberg, Martin Wallin, Policy, Yulia Zherlygina

Sammanfattning

This article provides a critical review and discussion of current literature on technology transfer, incubators, and academic entrepreneurship. Drawing upon the notion of robustness in social systems and public choice theory, we review, code, and taxonomize 166 studies to assess the likelihood that these initiatives will generate innovation and economic growth. We find that academic entrepreneurship initiatives are characterized by conflicting goals, weak incentive structures for universities and academics, and are contextually dependent upon factors such as university strength. Our results suggest that there are critical boundary conditions that are unlikely to be fulfilled when universities and policymakers enact policies to support academic entrepreneurship initiatives. Policymakers therefore need to be cautious in the potential design of such initiatives. We discuss how technology transfer from universities might be better achieved through alternative mechanisms such as contract research, licensing, consulting and increased labor mobility among researchers.
Related content: Working paper No. 271

Sandström,C., Wennberg, K., Wallin, M.W., & Zherlygina, Y. (2018). Public policy for academic entrepreneurship initiatives: a review and critical discussion. The Journal of Technology Transfer. DOI: 10.1007/s10961-016-9536-x

Detaljer

Författare

Sandström,C., Wennberg, K., Wallin, M.W., & Zherlygina, Y.

Publiceringsår

2018

Publicerat i

The Journal of Technology Transfer

Relaterat

Karl Wennberg
Professor

+46705105366

karl.wennberg@ratio.se

tis 16 maj 2017
Hur blir innovationer till lönsamma företagsidéer?
SeminariumÖppna seminarier

Liknande innehåll

Qualitative Comparative Analysis in Entrepreneurship Research
Artikel (med peer review)Publikation
Rönkkö, M., Maula, M., Wennberg, K.
Ladda ner
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Entrepreneurship Theory and Practice (ETP)

Sammanfattning

Configurational research has great promise in entrepreneurship. There are few universal laws or relationships that hold under all circumstances. More often, optimal entrepreneurial outcomes are contingent on many factors. Consequently, configurational analysis using qualitative comparative analysis (QCA) has become increasingly popular. However, methodological research in sociology and political science has raised concerns about possible false positive findings produced by this method. In this editorial, we explore the potential and the common pitfalls of QCA in entrepreneurship research, as well as guidelines for its use.

Introducing the inverted Icarus paradox in business history – Evidence from David and Goliath in the Swedish telecommunications industry 1981–1990
Artikel (med peer review)Publikation
Eriksson, K.; Lakomaa, E.; Nykvist, R.; Sandström, C.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Business History, Advance online publication.

Sammanfattning

Previous research in business and management history has identified the Icarus paradox, which describes how organisations may fall due to overconfidence and hubris. We build upon previous research on paradoxes in business history and introduce the notion of an inverted Icarus paradox. Using rich archival sources coded in a relational database, we show how an entrant firm, Comvik, outmanoeuvred an established government monopoly in the non-market domain from 1980 to 1990, despite inferior resources and a weak market position. The government monopoly Televerket faced an inverted Icarus paradox; it could not leverage its strengths and political connections as they were stuck in a David versus Goliath narrative where public opinion was more sympathetic to the entrant firm Comvik.

Mot en mer produktiv innovationspolitik?
Artikel (utan peer review)Publikation
Broström, A., & Wennberg, K
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Eonomisk Debatt

Sammanfattning

I vår underlagsrapport till regeringens produktivitetskommission (Broström och Wennberg 2024) diskuterar vi hur forskning och innovation driver produktivitet, och vilka slags reformer som kan förstärka innovationsdriven ekonomisk tillväxt. En central fråga är vad innovationspolitik kan och bör vara. Vi pekar på att åtgärder för att stärka kompetensförsörjning, handel och väl fungerande marknader hör till de allra mest centrala frågorna i en politik för innovation som driver produktivitet. Men även mer riktade åtgärder som skatteincitament för FoU och statliga investeringar i forskning och tidig utveckling har en naturlig roll att spela. Det är dags att revitalisera innovationspolitiken och återfinna fokus.

Vår underlagsrapport till regeringens produktivitetskommission (Broström och Wennberg 2024) diskuterar (i) vilka möjligheter som finns att genom offentliga reformer stimulera produktivitetsdrivande privata investeringar i forskning och utveckling, samt (ii) vilka slags statliga satsningar som bäst kan stimulerar produktivitetstillväxt genom att komplettera privata investeringar i forskning och utveckling. I denna artikel summerar vi rapportens huvudsakliga delar, med fokus specifikt på delar där vi tror att Sverige genom renodling samt benchmark med framstående länder kan förbättra sin innovationspolitik.

Kunskap som drivkraft för produktivitet bygger framför allt på forskning vid lärosäten och myndigheter samt det privata näringslivets investeringar i forskning och utveckling (FoU). FoU är den främsta källan till långsiktig produktivitetsutveckling och en grund för svenska företags internationella konkurrenskraft.

  • Forskningsområden
  • Arbetsmarknad
  • Klimat och miljö
  • Konkurrenskraft
  • Projekt
  • Publikationer
  • Publikationer
  • Forskning i korthet
  • Rapportserie arbetsmarknad

Aktuell expert

Mark Hellsten
Visa fler

Utvald publikation

Skill Requirements and Employment of Immigrants in Swedish Hospitality
Kazlou, A., & Wennberg, K.