Syftet med denna rapport är att empiriskt beskriva det schweiziska sjukvårdssystemet, jämföra relevanta delar med det svenska och baserat på detta diskutera eventuella lärdomar för det svenska vård och omsorgssystemet.
Vi kommer i första hand att studera primärvård och specialistvård (öppen och sluten). Dessutom undersöks äldreomsorg i form av hemtjänst i eget boende, samt institutionaliserad äldreomsorg. Övriga vård- och omsorgstjänster berörs endast undantagsvis.
Lundbäck, M.
2022
Ratio.
2022
Ratio.
I den här rapporten sätts den svenska sjukvården i ett internationellt perspektiv. Syftet är att empiriskt beskriva det svenska sjukvårdssystemet på samma sätt som vi i tidigare rapporter beskrivit modellerna i Australien, Schweiz och Nederländerna, som samtliga är välutvecklade välfärdsstater med universell vård och omsorg till alla medborgare. Vissa jämförelser med dessa länder kommer också göras. Vi kommer i första hand att studera primärvård och specialistvård (öppen och sluten). Dessutom undersöks äldreomsorg i form av hemtjänst i eget boende samt institutionaliserad äldreomsorg. Övriga vård- och omsorgstjänster berörs endast undantagsvis.
2022
Dialogos förlag
Svensk vård och omsorg har väl kända problem med tillgängligheten, väntetiderna, servicenivån och vårdkedjorna. En åldrande befolkning, dyra behandlingar och en förväntad ökad efterfrågan på vård och omsorg förstärker utmaningarna. Därför behövs en breddad diskussion om hur framtidens sjukvård ska finansieras och organiseras.
I boken jämförs vård och omsorgssystemen i Sverige, Nederländerna, Australien och Schweiz, med hjälp av internationella index och fallstudier. En slutsats är att valfrihet och olika typer av försäkringslösningar i regel leder till större tillgänglighet och förbättrar förmågan till institutionellt lärande.
2021
Ratio.
Syftet med denna rapport är att ge en översiktlig beskrivning över Sjukronorsreformen, över reformens mål, samt över den politiska och ideologiska kontext som föranledde reformen och hur den tog sig uttryck i den samtida politiska debatten. Vi kommer även att diskutera konsekvenserna. Studien baseras på sammanställningar av tidigare forskning, på riksdagsdebatten som ägde rum vid godkännandet av reformen och på betänkanden från de offentliga utredningar som publicerats före och efter reformen, samt på delar av den debatt som följt.