Sammanfattning
Världens befolkning åldras. Omkring 1,1 miljarder personer är över 60 år och deras andel av befolkningen väntas växa från dagens 14 procent till 22 procent år 2050. I Sverige förutspås antalet 60-plussare öka från ungefär 2,9 till 3,5 miljoner under samma period, vilket motsvarar andelar på 27 respektive 31 procent. Denna utveckling har stora konsekvenser för arbetsmarknaden och samhällsekonomin. Därför är det viktigt att fler äldre får möjlighet att arbeta.
Denna rapport introducerar begreppet äldrevänliga jobb, definierat som yrken med hög förekomst av icke-pekuniära attribut som äldre värderar högt, exempelvis måttlig fysisk belastning, autonomi och flexibla arbetstider. Betalningsviljan för sådana jobbattribut har skattats med amerikanska data, medan förekomsten av attributen på den svenska arbetsmarknaden mäts med SCB:s Arbetsmiljöundersökning. Dessa värden kombineras i ett index för äldrevänlighet som visar yrkens relativa attraktionskraft för äldre i förhållande till yngre.
Seniorers möjligheter att förlänga arbetslivet påverkar ekonomin via arbetskraftens storlek, sysselsättningsgrad och produktivitet. Forskning visar att äldre arbetstagare generellt inte är mindre produktiva än yngre; erfarenhet kompenserar ofta för åldersrelaterade försämringar, särskilt i kvalificerade yrken. Äldre kan dessutom bidra till spridningseffekter som ökar yngre kollegers produktivitet. En studie uppskattar att en realisering av seniorers önskade arbetsutbud skulle öka Sveriges BNP med cirka 70 miljarder kronor, motsvarande 1,1 procent.
Resultaten visar stora skillnader mellan yrken i äldrevänlighet. De mest äldrevänliga yrkena är chefsyrken och it-inriktade yrken med hög utbildningsnivå. De minst äldrevänliga yrkena är yrken med hög fysisk belastning och kortare utbildningskrav, som undersköterskor, byggnadsarbetare och städare.
Äldrevänlighet korrelerar starkt med förväntningar om att kunna arbeta till önskad pensionsålder och med utbildningsnivå, men inte med andelen kvinnor eller andelen äldre i yrket, vilket är en möjlig indikation på att många seniorer är felmatchade på arbetsmarknaden.
Att skapa fler äldrevänliga jobb är viktigt för att möjliggöra ett längre arbetsliv. För att åstadkomma detta behövs arbetsmiljöförbättringar, som minskad fysisk belastning, samt större möjligheter till flexibilitet, autonomi och kompetensutveckling. Äldrevänliga miljöer har samhällsekonomiska fördelar men kan också medföra kostnader för arbetsgivare, exempelvis för anpassning av arbetsplatsen, administration och schemaläggning. Mot denna bakgrund kan mer flexibla löne- och anställningsvillkor för seniorer öka deras möjligheter att fortsätta arbeta i högre åldrar. Certifiering av företag som ”äldrevänliga” har visat sig användbar i USA och kan inspirera svenska arbetsgivare.
Sammanfattningsvis indikerar rapporten att äldre kan arbeta längre och bidra positivt till kompetensförsörjningen och till samhällsekonomin, men att arbetsmarknaden inte alltid är optimalt anpassad efter deras behov.
