Ratio light logo

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

08-441 59 00info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

11359 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

PublikationerEvenemangMedarbetare

Populärt

Unga forskare
Nyhetsarkiv
Publikationer
Evenemang
Medarbetare
Start
Publikationer
Forskning i korthet
Rapportserie arbetsmarknad
Arbetsmarknad
Klimat och miljö
Konkurrenskraft
Projekt
Evenemang
RatioTV
Ratio dialogue
Detta är Ratio
VD berättar
Styrelse
Ledning
Verksamhetsberättelse
Medarbetare
Forska hos oss
Kontakta oss
Om programmet
Stipendium för unga forskare
Praktik
Sommarassistent på Ratio
Eli F. Heckscher-föreläsning
AI-Econ Lab
Bli medlem
Press & media
Nyhetsbrev
Nyhetsarkiv
Vanliga frågor
Integritetspolicy
Engelska flaggan ikonIn English
PublikationWorking paper

Working paper No. 283: Digitalization and Collective Value Creation

Ladda ner PDF

Sammanfattning

We discuss the spread and impact of digitalization as a disruptive technological change. We show how digitalization is intimately connected to globalization by first, being dependent on globalization for its impact, and second, enhancing the speed of globalization. Digitalization lowers barriers to funding, marketing, sales and distribution, and enables an increasing global flow of goods, services, and financial transactions. We discuss how digitalization also contributes to changing consumer habits and a blurring line between producers and consumers where the latter now have capabilities to build collective knowledge by they themselves becoming producers. Digital platforms are emerging, aggregating data and providing new business models where contact costs are approaching zero. These platforms wield strong economic power and the algorithms by which they operate also change incentives and transaction costs for producers and consumers. We sketch the patterns by which industries digitialize as being characterized by one or a few ‘platforms’ dominating a global market, but where such platforms also facilitate the emergence of more narrow niche businesses and products and allow new types of micro-multinationals to reach out to a larger global crowd and satisfy latent demand. These changes have already happened in media and music, and the principles seen in these industries can be seen as emerging in other sectors. We conclude by
highlighting the potential of digitalization to enhance the value of collective goods. We particularly highlight the cases of health care and the energy, and discuss how digital technologies can contribute to collective value creation in these areas.

Isaksson, D., & Wennberg. K. (2016). Digitalization and Collective Value Creation. Ratio Working Paper No. 283. Stockholm: Ratio.

Detaljer

Författare
Isaksson, D., & Wennberg. K.
Publiceringsår
2016

Relaterat

  • Professor

    Karl Wennberg

    +46705105366karl.wennberg@ratio.se

Liknande innehåll

Artikel (med peer review)

Qualitative Comparative Analysis in Entrepreneurship Research

Rönkkö, M., Maula, M., Wennberg, K.
Ladda ner

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Entrepreneurship Theory and Practice (ETP)

Sammanfattning

Configurational research has great promise in entrepreneurship. There are few universal laws or relationships that hold under all circumstances. More often, optimal entrepreneurial outcomes are contingent on many factors. Consequently, configurational analysis using qualitative comparative analysis (QCA) has become increasingly popular. However, methodological research in sociology and political science has raised concerns about possible false positive findings produced by this method. In this editorial, we explore the potential and the common pitfalls of QCA in entrepreneurship research, as well as guidelines for its use.

Artikel (utan peer review)

Mot en mer produktiv innovationspolitik?

Broström, A., & Wennberg, K

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Eonomisk Debatt

Sammanfattning

I vår underlagsrapport till regeringens produktivitetskommission (Broström och Wennberg 2024) diskuterar vi hur forskning och innovation driver produktivitet, och vilka slags reformer som kan förstärka innovationsdriven ekonomisk tillväxt. En central fråga är vad innovationspolitik kan och bör vara. Vi pekar på att åtgärder för att stärka kompetensförsörjning, handel och väl fungerande marknader hör till de allra mest centrala frågorna i en politik för innovation som driver produktivitet. Men även mer riktade åtgärder som skatteincitament för FoU och statliga investeringar i forskning och tidig utveckling har en naturlig roll att spela. Det är dags att revitalisera innovationspolitiken och återfinna fokus.

Vår underlagsrapport till regeringens produktivitetskommission (Broström och Wennberg 2024) diskuterar (i) vilka möjligheter som finns att genom offentliga reformer stimulera produktivitetsdrivande privata investeringar i forskning och utveckling, samt (ii) vilka slags statliga satsningar som bäst kan stimulerar produktivitetstillväxt genom att komplettera privata investeringar i forskning och utveckling. I denna artikel summerar vi rapportens huvudsakliga delar, med fokus specifikt på delar där vi tror att Sverige genom renodling samt benchmark med framstående länder kan förbättra sin innovationspolitik.

Kunskap som drivkraft för produktivitet bygger framför allt på forskning vid lärosäten och myndigheter samt det privata näringslivets investeringar i forskning och utveckling (FoU). FoU är den främsta källan till långsiktig produktivitetsutveckling och en grund för svenska företags internationella konkurrenskraft.

Rapporter

Investeringar i kunskap – drivkraft för produktivitet

Broström, A., & Wennberg, K.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Entreprenörskapsforum

Sammanfattning

Broström, A., & Wennberg, K. (2025). Investeringar i kunskap som drivkraft för produktivitet – reformer för forskning och innovation. Entreprenörskapsforum.

Visa fler