Ratio light logo

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

08-441 59 00info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

11359 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

PublikationerEvenemangMedarbetare

Populärt

Unga forskare
Nyhetsarkiv
Publikationer
Evenemang
Medarbetare
Start
Publikationer
Forskning i korthet
Rapportserie arbetsmarknad
Arbetsmarknad
Klimat och miljö
Konkurrenskraft
Projekt
Evenemang
RatioTV
Ratio dialogue
Detta är Ratio
VD berättar
Styrelse
Ledning
Verksamhetsberättelse
Medarbetare
Forska hos oss
Kontakta oss
Om programmet
Stipendium för unga forskare
Praktik
Sommarassistent på Ratio
Eli F. Heckscher-föreläsning
AI-Econ Lab
Bli medlem
Press & media
Nyhetsbrev
Nyhetsarkiv
Vanliga frågor
Integritetspolicy
Engelska flaggan ikonIn English
PublikationWorking paper

Working Paper No. 330: Work Environment and Competition in Swedish Schools, 1999-2011

Ladda ner PDF

Sammanfattning

Research on schools’ work environment highlights socioeconomic conditions (SES) as primary drivers of work environment, but evidence to date is primarily limited to cross-sectional samples. Research on school competition has revealed important effects on educational outcomes, but effects on work environment are largely unknown. We bridge these literatures by studying the work environment in all Swedish junior high schools and high schools using detailed data on complaints and incidences of disorder, including violence. Comparing educational levels to gauge differences in degree of choice made possible by competition, we overall find more adverse work environment in junior high schools facing stronger school competition and with many low-SES students in either the school or the region. Conversely, we find better work environment in high schools facing stronger school competition, and in high schools with a large share of students with foreign background. To assess causal effects of competition on work environment we compare regions that introduced competition versus those that have not in a difference-in-difference framework. In such regions only complaints in high schools decrease after competition is introduced. We highlight the importance of including multiple measures of both competition and work environment.

Sebhatu, A., Wennberg, K., Lakomaa, E. & Brandén, M. (2020). Work Environment and Competition in Swedish Schools, 1999-2011. Working Paper No. 330. Stockholm: Ratio.

Detaljer

Författare
Sebhatu, A., Wennberg, K., Lakomaa, E. & Brandén, M.
Publiceringsår
2020
Publicerat i

Ratio Working Paper

Relaterat

  • Professor

    Karl Wennberg

    +46705105366karl.wennberg@ratio.se

Liknande innehåll

Artikel (med peer review)

Qualitative Comparative Analysis in Entrepreneurship Research

Rönkkö, M., Maula, M., Wennberg, K.
Ladda ner

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Entrepreneurship Theory and Practice (ETP)

Sammanfattning

Configurational research has great promise in entrepreneurship. There are few universal laws or relationships that hold under all circumstances. More often, optimal entrepreneurial outcomes are contingent on many factors. Consequently, configurational analysis using qualitative comparative analysis (QCA) has become increasingly popular. However, methodological research in sociology and political science has raised concerns about possible false positive findings produced by this method. In this editorial, we explore the potential and the common pitfalls of QCA in entrepreneurship research, as well as guidelines for its use.

Artikel (med peer review)

Introducing the inverted Icarus paradox in business history – Evidence from David and Goliath in the Swedish telecommunications industry 1981–1990

Eriksson, K.; Lakomaa, E.; Nykvist, R.; Sandström, C.

Publiceringsår

2024

Publicerat i

Business History, Advance online publication.

Sammanfattning

Previous research in business and management history has identified the Icarus paradox, which describes how organisations may fall due to overconfidence and hubris. We build upon previous research on paradoxes in business history and introduce the notion of an inverted Icarus paradox. Using rich archival sources coded in a relational database, we show how an entrant firm, Comvik, outmanoeuvred an established government monopoly in the non-market domain from 1980 to 1990, despite inferior resources and a weak market position. The government monopoly Televerket faced an inverted Icarus paradox; it could not leverage its strengths and political connections as they were stuck in a David versus Goliath narrative where public opinion was more sympathetic to the entrant firm Comvik.

Artikel (utan peer review)

Mot en mer produktiv innovationspolitik?

Broström, A., & Wennberg, K

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Eonomisk Debatt

Sammanfattning

I vår underlagsrapport till regeringens produktivitetskommission (Broström och Wennberg 2024) diskuterar vi hur forskning och innovation driver produktivitet, och vilka slags reformer som kan förstärka innovationsdriven ekonomisk tillväxt. En central fråga är vad innovationspolitik kan och bör vara. Vi pekar på att åtgärder för att stärka kompetensförsörjning, handel och väl fungerande marknader hör till de allra mest centrala frågorna i en politik för innovation som driver produktivitet. Men även mer riktade åtgärder som skatteincitament för FoU och statliga investeringar i forskning och tidig utveckling har en naturlig roll att spela. Det är dags att revitalisera innovationspolitiken och återfinna fokus.

Vår underlagsrapport till regeringens produktivitetskommission (Broström och Wennberg 2024) diskuterar (i) vilka möjligheter som finns att genom offentliga reformer stimulera produktivitetsdrivande privata investeringar i forskning och utveckling, samt (ii) vilka slags statliga satsningar som bäst kan stimulerar produktivitetstillväxt genom att komplettera privata investeringar i forskning och utveckling. I denna artikel summerar vi rapportens huvudsakliga delar, med fokus specifikt på delar där vi tror att Sverige genom renodling samt benchmark med framstående länder kan förbättra sin innovationspolitik.

Kunskap som drivkraft för produktivitet bygger framför allt på forskning vid lärosäten och myndigheter samt det privata näringslivets investeringar i forskning och utveckling (FoU). FoU är den främsta källan till långsiktig produktivitetsutveckling och en grund för svenska företags internationella konkurrenskraft.

Visa fler