Den svenska yrkesutbildningsmodellen

Jonas Olofsson presenterade den 28 november en ny rapport ”Den svenska yrkesutbildningsmodellen – dess etablering, sentida förändring och framtida utmaningar”, inom projektet Kompetens för tillväxt.

Kan man tala om en svensk yrkesutbildningsmodell? Ja, förmodligen kan man det, säger Jonas Olofsson, professor vid Malmö högskola och Ratio.

Den svenska yrkesutbildningens utveckling under de senaste hundra åren innebar att lärlingsutbildningen fick en mindre framträdande roll jämfört med skolförlagd utbildning. Arbetslivets inblandning och operativa ansvar för utbildningen blev mindre påtaglig än i länder med starka lärlingsutbildningssystem.

I rapporten ges en översiktlig bild av den grundläggande yrkesutbildningens utveckling i Sverige. Yrkesutbildningens utveckling ses i ljuset av generella utvecklingsmönster inom välfärdspolitiken och av den svenska arbetsmarknadsmodellen. Precis som på flera andra politikområden är det uppenbart att yrkesutbildningen under senare år präglats av en nyorientering, även om det ännu sker inom de ramar som drogs upp genom reformerna under decennierna efter andra världskriget. En fråga som behandlas i slutet av rapporten är vilka utmaningar yrkesutbildningar står inför och vilka fortsatta förändringar som kan bli nödvändiga för att yrkesutbildningen ska kunna bidra till företags och branschers kompetensförsörjning lika väl som enskilda individers behov av lärande och självförverkligande i arbetslivet.