En power law identifierar supergasellernas förekomst

Daniel Halvarsson, disputerar 7 mars på en avhandling om snabbväxande företags betydelse för tillväxt och sysselsättning, ”Firm Dynamics: The Size and Growth Distribution of Firms”. Det är en sammanläggningsavhandling med fyra vetenskapliga artiklar. Förekomsten av ”supergaseller” kan förklaras av en s k power law.

Daniel Halvarsson har i sitt avhandlingsarbete empiriskt utforskat företags storlek, tillväxt och kontraktion, med särskilt fokus på de snabbväxande företagen.

Ett viktigt resultat är att själva begreppet snabbväxande företag, vilket har fått stor uppmärksamhet i den offentliga debatten under senare år, behöver problematiseras. Många företag växer snabbt ett eller ett par enskilda år, men stagnerar och kontraherar därefter. Bidraget till tillväxt och sysselsättning är därför sannolikt momentant, vilket understryker vikten av att studera snabbväxarna utifrån ett dynamiskt, i stället för utifrån ett statiskt, perspektiv.

Daniels nya empiriska resultat pekar på förekomsten av s.k. ”supergaseller” som utgörs av endast ett litet fåtal företag, mellan 0,5-1 procent av alla företag vilka kan ses som de verkliga jobbskaparna. Förekomsten av dessa ”supergaseller” kan dessutom, enligt Daniels nya empiriska resultat, förklaras av en s k power law. Denna innebär att vi empiriskt kan beskriva och närma oss en förklaring bakom förekomsten och betydelsen av dessa för samhället livsviktiga företag.

En slutsats är att det är avgörande för tillkomsten av nya jobb att ha långsiktiga, stabila och ändamålsenliga villkor för företagande som tillåter att många företag startas. Vilka företag som överlever är svårt att förutsäga – eller på olika sätt välja ut – liksom vilka företag som blir framgångsrika. Det vi vet är att väldigt få kommer att lyckas. För att det ska uppstå nya storföretag måste vi därför ha en stor mängd nya och experimentella verksamheter.

Daniel Halvarsson är Ratios första doktorand. Huvudhandledare är Kristina Nyström, docent vid KTH och Ratio. Opponent på avhandlingen är professor Joachim Wagner. Disputationen äger rum på KTH, 7 mars, kl 10 i sal F3.