Aktuell Expert
Jonas Grafström: Solenergipolitiken i Europa har inte motverkat forskning eller utbyggnad
Att utforma politik som är förenlig både med tidigare beslut och andra länders politik kan vara utmanande. I artikeln ”No evidence of counteracting policy effects on European solar power invention and diffusion” publicerad i Energy Policy (2023), undersöker Jonas Grafström och Rahmat Poudineh från The Oxford Institute for Energy Studies hur europeisk solenergipolitik – i form av bland annat feed-in-tariffer, offentlig FoU och miljöskatter – påverkar forskning och utbyggnad av solenergi. Resultaten visar att politiken inte motarbetar vare sig innovation och utveckling eller spridning av tekniken. På så vis kan politiken sägas ha varit framgångsrik.
Studien syftar till att besvara frågan om hur stödpolitik påverkar innovation och spridning av solcellsteknik och undersöka hur politiken påverkar utvecklingen. Att besvara dessa frågeställningar är viktiga för att optimera utbyggnaden av förnybar energi och undvika negativa konsekvenser, såsom konkurser eller förlust av arbetstillfällen på grund av dålig politik. Ett exempel på illa utformad policy är hur feed-in-tariffer (prisgarantier i långsiktiga kontrakt) i kombination med en underskattning av kostnadsminskningar ledde till en ohämmad boom på solcellsmarknaden i Spanien 2008 och i Frankrike 2010. Slutligen sprack boomen när staterna inte hade råd att fortsätta.
Trots det växande intresset för politik som främjar solcellsenergiteknikens innovation och spridning, har studier som utvärderar enskilda politiska åtgärder inte samtidigt undersökt konsekvenser för innovation respektive spridning. Att utvärdera politiken utifrån båda dessa dimensioner är mycket viktigt eftersom det finns en risk att politik som främjar tekniska framsteg samtidigt motverkar att tekniken sprids – och vice versa.
I studien används en Schumpeterian teknologisk utvecklingsmetod på en paneldatauppsättning som täcker 23 europeiska länder mellan 2000 och 2019. Två ekonometriska tillvägagångssätt används: en negativ binomial regressionsmodell för att bedöma uppfinningar och en paneldatafasteffektregression för diffusionsmodellen.
- De empiriska resultaten tyder på att vare sig feed-in-tariffer, offentlig FoU, eller miljöskatter har någon statistiskt signifikant negativ effekt på uppfinningar eller utbyggnad. En negativ effekt kan uppstå om det blir för lönsamt att bygga ut men inte forska. Det är dock ingen anledning att slå sig till ro. Politiska ingrepp måste alltid utvärderas så att de inte motverkar utbyggnaden av solenergi, säger Jonas Grafström.
- Det finns mycket att studera framöver. Politiker bör undersöka om det finns andra länder med liknande politik som det egna landet. Om politikmixen är likartad bör effekterna undersökas, särskilt om det fanns motverkande effekter mellan påverkan på innovation och konsekvenserna för spridning av teknologin, avslutar Grafström.
Om forskarna:
Fil. dr Jonas Grafström är vice vd, nationalekonom och forskare på Ratio. Jonas forskning sker i brytpunkten mellan miljöekonomi och miljöteknik.
Fil. dr Rahmat Poudineh, leder elmarknadsforskningen på The Oxford Institute for Energy Studies.
