Om sympatiåtgärdernas logik och praktik

I Sverige är möjligheten att ta till sympatiåtgärder såväl generös som omstridd. Vissa menar att sympatiåtgärderna bidrar till att vårt land har få utbrutna arbetsmarknadskonflikter medan kritikerna hävdar att regelverket är förlegat, med hänsyn till nutidens sammankopplade värdekedjor och global konkurrens. Klart är dock att sympatiåtgärder drabbar parter som inte är direkt berörda av en konflikt, något som på senare tid varit särskilt uppmärksammat i och med Teslakonflikten.

I en ny rapport kartlägger Nils Karlson, professor i statsvetenskap, sympatiåtgärdernas historia, logik, praktik och konsekvenser. Vilka är sympatiåtgärdernas avsedda och oavsedda effekter? Vilka kostnader är förenade med sympatiåtgärdernas användning? Och finns det skäl att förändra regelverket kring dessa stridsåtgärder?

Rapporten kommenteras av en panel bestående av:

German Bender, utredningschef, tankesmedjan Arena Idé
Elisabeth Thand Ringqvist, riksdagsledamot (C)
Oliver Rosengren, riksdagsledamot (M)

Moderator: Charlotta Stern, vd Ratio