Charlotta Stern

Samuelsson, S. & Stern, L.

Trygghetsöverenskommelsen – ett nytt jämviktsläge?

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie

Sammanfattning

Trygghetsöverenskommelsen, ofta kallad ”det nya Saltsjöbadsavtalet”, trädde i kraft 2022 och har beskrivits som en av de mest omfattande arbetsmarknadsreformerna i Sverige sedan 1938. Avtalet består av två huvudsakliga komponenter: en arbetsrättslig del med förändringar i lagen om anställningsskydd (LAS), samt en omställningsdel som introducerar det statligt finansierade omställningsstudiestödet (OSS). Reformen har tillkommit genom en trepartslösning mellan arbetsmarknadens parter och staten, men implementeringen har visat sig vara komplex. Syftet med föreliggande studie är att genom semi-strukturerade intervjuer med nitton centrala aktörer hos arbetsmarknadens parter undersöka uppfattningar om reformens funktionalitet, legitimitet samt dess inverkan på partsrelationer och maktbalans. Intervjupersonerna representerar både fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer på olika nivåer inom den svenska modellen.

Resultaten visar att reformen åtnjuter hög formell legitimitet, men att dess konkreta effekter hittills upplevs som begränsade. Förändringarna i LAS har inte signifikant påverkat företagens anställningsbenägenhet eller lett till upplevd otrygghet bland anställda. Omställningsdelen, i synnerhet OSS, har å andra sidan brottats med omfattande administrativa problem hos CSN, vilket påverkat tilltron till reformens funktion. Samtidigt lyfts omställningsorganisationernas arbete fram som lyckosamt. En betydande utmaning är att inte alla LO-förbund har undertecknat huvudavtalet, vilket skapar en splittrad tillämpning och riskerar att undergräva både legitimitet och funktionalitet. Trots detta uppges relationerna mellan parterna ha förbättrats efter överenskommelsens tillkomst.

Studien pekar även på en viss rörelse mot en svensk variant av den danska flexicurity-modellen och även de intervjuade facken ger uttryck för en positiv inställning till ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Studien indikerar också en förskjutning i facklig inflytandebalans från LO till PTK. Slutligen konstateras att Trygghetsöverenskommelsen, snarare än att utgöra en radikal förändring, representerar ett gradvist, konservativt reformarbete typiskt för den svenska modellen. Reformens långsiktiga effekt återstår att utvärdera, men dess legitimitet vilar i hög grad på parternas fortsatta ansvarstagande och förtroendet mellan arbetsmarknadens aktörer.

Uddén Sonnegård, E. & Stern, L.

Tjänstepension som rekryteringsinstrument

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie.

Sammanfattning

En av svensk arbetsmarknads utmaningar över tid har varit kompetensförsörjning och matchning. Ett sätt för företagen att attrahera arbetskraft med rätt kompetens är att stärka sitt arbetsgivarmärke. För många löntagare är ett bra arbete inte bara en fråga om lön vid anställningstillfället, utan om balans mellan lön och andra förmåner. Den grundläggande frågan i denna rapport är därför ifall svenska företag använder sig av kollektivavtalad tjänstepension när de rekryterar. Studien baseras på en enkätundersökning genomförd bland företag i Svenskt Näringslivs Företagarpanel, där 1 235 företag (33 procent) deltog.

Trots att tjänstepensionen utgör en allt större del av pensionsinkomsten verkar många företag inte aktivt använda tjänstepensionen i sitt rekryteringsarbete. Enkätsvaren visar att många företag inte informerar om tjänstepension vid jobbannonsering, rekrytering eller lönesamtal. Endast en mindre andel lyfter fram tjänstepensionens fördelar om en anställd överväger att byta arbetsplats. En bransch som skiljer sig från övriga i undersökningen är tjänstebranschen; de informerar oftare om tjänstepension vid rekrytering än övriga branscher och föredrar att erbjuda sina medarbetare tjänstepension framför högre lön.

En fråga i undersökningen var om företag hellre skulle vilja erbjuda en högre lön och låta de anställda själva sköta sitt pensionssparande. Cirka en fjärdedel av företagen svarade ja på den frågan, medan en större andel föredrog nuvarande system med kollektivavtalad tjänstepension. Till denna fråga var det möjligt att avge ett fritextsvar; av dessa kunde 156 svar analyseras. Av de företag som förespråkade högre lön framför pensionsavsättningar lyftes argument som individuell frihet och flexibilitet. Vissa menade att unga anställda föredrar högre inkomst i nuet framför framtida pensionsförmåner. Andra såg det som en konkurrensfördel att kunna erbjuda mer lön direkt.

De företag som föredrog nuvarande system betonade i stället tjänstepensionens trygghetsaspekt. Många ansåg att anställda generellt har begränsad kunskap om pensionssparande och att en obligatorisk tjänstepension skyddar dem från att göra kortsiktiga val. Arbetsgivare inom tjänstebranschen, där konkurrensen om arbetskraft är hård, var mer benägna att se tjänstepensionen som en viktig del av sitt erbjudande till medarbetarna.

En central slutsats i rapporten är att tjänstepensionen i dagsläget inte används i någon större utsträckning för att stärka företags arbetsgivarmärke. Företag tycks i många fall betrakta tjänstepensionen som en ”hygienfaktor” snarare än ett strategiskt verktyg i rekryteringsprocessen. Samtidigt visar studien att det finns en stor förbättringspotential när det gäller kunskapen om tjänstepension, både hos anställda och arbetsgivare. För att stärka arbetsgivarmärket och attrahera rätt kompetens skulle företag kunna kommunicera mer aktivt om tjänstepensionens fördelar vid rekrytering och lönesamtal. Företag utan kollektivavtal kan också behöva överväga hur de kan erbjuda konkurrenskraftiga pensionslösningar. På ett högre plan behöver även arbetsmarknadens parter arbeta vidare med att förenkla och förtydliga pensionssystemet för att öka förståelsen och engagemanget kring tjänstepension.

Stern, C., & Hamilton, E.

Dansk arbetstidsförkortning: Om vägen till kollektivavtalad 37-timmarsvecka

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie.

Sammanfattning

Under 2024 har frågan om arbetstidsförkortning aktualiserats i Sverige, med debatter om en framtida 35 timmar lång arbetsvecka. I debatten lyfts ofta Danmark fram som ett föredöme, då landet har genomfört arbetstidsförkortningar via lagstiftning och kollektivavtal. Denna rapport undersöker de historiska och ekonomiska faktorer som möjliggjorde den danska reformen samt analyserar dess relevans för Sverige. Rapportens syfte är att studera den historiska kontexten kring Danmarks arbetstidsförkortning och förstå parternas förhandlingspositioner. Metoden bygger på intervjuer med fackliga representanter, arbetsgivarorganisationer och forskare, kompletterat med vetenskapliga artiklar och rapporter.

Arbetstidsförkortningen i Danmark påbörjades under 1980-talet, en period präglad av ekonomisk kris med hög inflation och hög arbetslöshet. Regeringen genomförde en rad strukturreformer, inklusive nedskärningar i socialförsäkringssystemen. Högst på dagordningen var inflationsbekämpning. I denna kontext genomfördes en första lagstadgad arbetstidsförkortning med en timme 1985, i syfte att undvika fortsatt konfrontation med facken och som kompensation för ingrepp i lönebildningen.

Arbetsmarknadens parter avtalade om ytterligare sänkning av arbetstiden med två timmar 1987. Avtalet speglar en tid då arbetsgivarorganisationers första prioritet var lägre löneökningstakt och stärkt konkurrenskraft. Fackens första prioritet var 35 timmars arbetsvecka och högre löneökningstakt. Avtalet följdes av en ekonomisk kris som ledde fram till en trepartsöverenskommelse av rang.

Slutsatsen är att det är omöjligt att isolera effekten av arbetstidsförkortningen från övriga ekonomiska reformer. Danmark har sedan reformerna haft en positiv ekonomisk utveckling. Det kan konstateras att nutida debatter i Danmark snarare fokuserar på att öka arbetsutbudet än att ytterligare minska arbetstiden.

Stern, L. & Samuelsson, S.

Varför inte kollektivavtal?

Publiceringsår

2024

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie

Sammanfattning

Rapporten som du nu har framför dig bygger på en intervjustudie med 45 företagare, där den stora majoriteten har valt att driva sitt företag utan kollektivavtal. Syftet med studien har varit att undersöka hur företagen ser på kollektivavtal och varför de valt att stå utanför den svenska modellen. De intervjuade företagarna är en brokig skara och återfinns i många olika branscher samt geografiska regioner. Något som de flesta dock har gemensamt är att de driver mindre företag med färre än 10 anställda. Att det ofta är mindre företag som blivit intervjuade återses i svaren som ges till varför man valt att inte ha kollektivavtal. På grund av att det är så få anställda är det enligt de intervjuade företagarna enklare att göra individuella överenskommelser i stället för att ta hjälp av ett utomstående kollektivavtal. Det finns inget lokalt fackligt engagemang på företagen. Dessutom, menar företagarna, hade det blivit en ytterligare regelbörda att ha kollektivavtal i sin verksamhet och det finns en rädsla för att inte kunna följa alla regler som finns. Kollektivavtalet hade inte passat in i sättet verksamheten bedrivs på, till exempel när det kommer till varierande arbetstider. Hade man däremot växt som företag är företagarna inte främmande för att teckna kollektivavtal. Kollektivavtal uppfattas som något som passar bättre för och är anpassade till stora företag.

Något som också spelar in i valet att inte ha kollektivavtal är bemötandet från facket och många av företagarnas erfarenhet från möten med facket är negativ, men då handlar det framför allt om att det varit en individuell facklig representant som inte fungerat. Att den fackliga aktiviteten bland företagens anställda är näst intill obefintlig är också en faktor som gör att företagarna inte upplever vare sig press eller uppmuntran att teckna kollektivavtal.

Att de intervjuade företagarna inte har kollektivavtal är alltså sällan en ideologisk fråga, utan det görs en nyttokalkyl att det inte passar här och nu. Samtidigt säger många att de ”skuggar” kollektivavtalen och följer kollektivavtalade löner och arbetsvillkor, utan att teckna kollektivavtal, vilket kan ses som en indikator på att kollektivavtalen har hög legitimitet på svensk arbetsmarknad. Förhoppningsvis kan den här rapporten bidra till ökad kunskap om både modellens och kollektivavtalens attraktivitet sett utifrån en grupp av företagare som väljer bort dem. I förlängningen är attraktivitet en kritisk fråga för modellens överlevnad.

Classical Liberal Feminism and Gendered Labor Markets

Publiceringsår

2024

Publicerat i

Sociology and Classical Liberalism in Dialogue: Freedom is something We Do Together. Lexington Books.

Sammanfattning

Most sociologists lean left. In surveys and voter-registration studies, the ratio of Democrats to Republicans in American sociology ranges between 59 to 1 and 19.5 to 1 (Klein and Stern 2009; see also Klein and Stern 2006; Duarte et al. 2014). One survey reports more self-identified Marxists (25.5 percent) than self-identified Republicans (5.5 percent) in sociology (Gross and Simmons 2007), and another finds that more sociologists are comfortable with the prospect of working with a Communist colleague than a Republican or a hard-core Christian (Yancey 2011).

More disputed is whether the near monopoly of the left is problematic. Most people would agree that ideological monopoly is a problem if the one-sidedness 1) creates a culture where ideological beliefs are treated as self-evidently true, 2) stunts theorizing and understanding by shunting research into certain ideas or topics, or 3) leads researchers to ignore inconvenient knowledge or plausible alternative explanations.

In this chapter, I argue that all three problems surface in the sociological study of gender differences in the labor market (henceforth sometimes referred to as gender sociology). I also argue that the problems emanate from the particular definition of equality embraced by the left, and thus that the two are causally related to one another and greatly overlap.

Sociology and Classical Liberalism in Dialogue. Freedom is Something We Do Together

Rojas, F. & Stern, C.

Publiceringsår

2024

Publicerat i

Lexington Books.

Sammanfattning

The motivation for Sociology and Classical Liberalism in Dialogue: Freedom is Something We Do Together is based on two observations: first, sociology as a field is populated with scholars on the left and second, (few but still) classical liberals and libertarian scholars are found in neighboring social science fields, such as economics, political science, and political philosophy. Can scholarship benefit if sociology and classical liberal ideas are in dialogue? To answer the question, the book gathers sociologists, criminologists, demographers, and political scientists that care about classical liberal ideas, or are willing to engage their sociological thinking with classical liberal ideas. Not all authors would identify themselves as classical liberals. These contributors discuss sociological topics through the lens of classical liberalism, asking how issues such as class, gender, or race relations can be viewed with a different perspective. Chapters also delve into the intersection of sociology and classical liberalism, exploring where viewpoints conflict and where they align.

Att korta vägen till arbetsmarknaden: Praktikplatsers erfarenhet av att ta emot utrikes födda akademiker från Korta vägen

Stern, L. & Allstrin, S.

Publiceringsår

2023

Publicerat i

Ratio

Sammanfattning

Denna studie har haft som syfte att ge insikt i vad som hindrar och möjliggör matchningen av arbetsnära praktik på svenska arbetsplatser utifrån praktikplatsernas perspektiv. Vi har följaktligen utfört en intervjustudie med 24 organisationer som tagit emot en eller flera utlandsfödda akademiker på praktik via Korta vägen för att ta del av praktikplatsers olika erfarenheter av att ta emot en akademikerpraktikant; motiv, upplevelser och utvärdering av organisatoriska erfarenheter. Vi har med hjälp av humankapitalteorin genomfört en induktiv tematisk analys av vad som påverkar matchningen av praktik utifrån individuella, organisatoriska och institutionella möjligheter och hinder.

Resultatet i korthet tyder på att praktikanterna överlag fungerar väldigt bra inom organisationerna. Att ta emot en praktikant från Korta vägen är inte mer komplicerat än att de får en vanlig introduktion och sedan får gå bakom en eller flera handledare. De flesta handledare har handlett flera praktikanter sedan tidigare. Handledarskap bygger på frivillighet, och praktikplatserna är noga med att kalibrera förväntningar visavi praktikanterna inför praktiken. Språknivå, kulturella och sociala skillnader förekommer men är sällan så allvarliga att praktiken kostar för mycket. Praktikplatserna tar gärna emot Korta vägen-praktikanter också framledes och de flesta handledare är villiga att handleda igen. Praktikanterna får med sig en svensk referens på sitt CV, de lär sig att föra sig på en svensk arbetsplats och flera får jobb på praktikplatsen efter avslutad praktik. Medarbetarna på praktikplatserna får ny energi av mottagandet, ökat engagemang och ibland också ny kompetens som de inte ens visste att de behövde.

Korta vägens praktikinsats tycks överlag fungera väl men det behövs mer forskning kring exakt hur matchningen av praktikant och praktikplats kan utvecklas för att skapa än mer synergier; ibland är språknivå viktig för att praktiken ska fungera väl, frånvaro av certifikat och legitimationer kan vara försvårande och insocialiseringen i den svenska arbetsplatskulturen kan ta tid. För att skapa ytterligare kunskap om matchning skulle begreppet humankapital behöva breddas till att än tydligare inkludera språk, kultur, och sociala faktorer. Mer än formell utbildning behöver beaktas för att verkligen förstå vad som stävjar migranters utväxling på humankapital i en ny kontext och vilka investeringar som krävs för att ersätta den tillfälliga ”förlusten”.

Stern, C., & Weidenstedt, L.

Managers on balancing employment protection and what’s good for the company: Intended and unintended consequences of a semi-coercive institution

Publiceringsår

2022

Publicerat i

Economic and Industrial Democracy.

Sammanfattning

Sweden’s institutionalized employment protection legislation, ‘LAS’, is interesting theoretically because parts of it are semi-coercive. The semi-coerciveness makes it possible for firms and unions under collective agreements to negotiate departures from the law. Thus, the law is more flexible than the legal text suggests. The present study explores intended and unintended consequences of LAS as experienced by managers of smaller manufacturing companies. The results suggest that managers support the idea of employment protection in principle but face a difficult balancing act in dealing with LAS. From their point of view, the legislation’s institutional legitimacy is low, producing local cultures of hypocrisy and pretense. The article gives insights into how institutions aimed at specific, intended behavior sometimes end up producing unintended consequences fostering the opposite.

The article in total can be read here.

Sex differences and occupational choice. Theorizing for policy informed by behavioral science

Stern, C., & Madison, G.

Publiceringsår

2022

Publicerat i

Journal of Economic Behavior & Organization, 202, 694-702.

Sammanfattning

Occupations are segregated with respect to sex, even in modern, egalitarian societies. There are strong pressures to eliminate segregation and therefore strong reasons to correctly theorize why segregation persists. The dominant view underpinning most public policies is essentially that environmental factors nudge women and men into different occupational paths. Nudging, however, ignores research suggesting that psychological traits that influence occupational choice differs between women and men, on average.

Some of the most well-documented and persistent average sex differences between men and women suggest that the taken-for-granted assumption that an egalitarian society would exhibit a more or less equal distribution of men and women across the occupational landscape may be mistaken. Rather, models of occupational choice informed by individual differences in preferences, broadly understood, would help us better explain how men and women behave in the labor market. Differences in occupational preferences will affect choices. Therefore, differences in proportions of women and men across professions may be in line with an egalitarian society and the well-being and best interest of both men and women in society.

The article can be read here.

How the Swedish Labor Market Really Works

Publiceringsår

2022

Publicerat i

National review.

Sammanfattning

Stern, C. (2022). How the Swedish Labor Market Really Works. National review. https://www.nationalreview.com/2022/07/how-the-swedish-labor-market-really-works/

Allstrin, S., Grafström, J., Stern, C. & Weidenstedt, L.

Working Paper No. 357: Managing Work from Anywhere: Six Points to Consider for HR Professionals

Publiceringsår

2022

Publicerat i

Ratio Working Paper.

Sammanfattning

Purpose: The aim of this study is to assist human resource practitioners, leaders, and managers in their decision-making processes regarding the future of remote work by contributing with insights into, and synthesis of, existing research regarding working from home and working from anywhere.
Design/methodology/approach: We conducted a general review of the international literature in the fields of remote work, work from home, and work from anywhere with the aim to inductively discern themes research hitherto has dealt with.
Findings: We identified three larger themes: (1) productivity and efficiency, (2) remote leadership, and (3) work environment and work-life balance, each incorporating subthemes that contribute to a greater understanding of relevant topics in the context of remote work. In order to provide relevant information regarding the research front and guidance towards worthwhile considerations for HR professionals, leaders, and managers, we summarize our results in six concise points, each suggesting relevant questions to assess in relation to the future of remote work.
Originality: Companies will be forced to determine how to approach the post-Covid era and establish a new status quo regarding the future of office work that, ideally, will be mutually beneficial for employers and employees—whether it incorporates office, remote, or hybrid work. To the best of our knowledge a general review of the literature on remote work with specific, evidence-based, points to consider for HR professionals has not yet been undertaken.

Medarbetares inflytande och delaktighet: HR-medarbetare om medbestämmande och MBL år 2021

Stern, C. & Alm, C.

Publiceringsår

2022

Publicerat i

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 21). Stockholm: Ratio.

Sammanfattning

När medbestämmandelagen antogs 1976 såg arbetslivet och arbetsplatserna annorlunda ut. Då stod demokratifrågan högt på dagordningen och lokala fackklubbar var norm. I dag är medarbetarna rörligare och fackklubbarna mer sällsynta. Så hur fungerar medbestämmandet i praktiken 45 år senare?

I enkätstudien som presenteras i denna rapport undersöks hur HR-medarbetare upplever efterfrågan på inflytande och delaktighet bland medarbetare i sina organisationer, samt hur de upplever att MBL bidrar till det. Studien har genomförts i samarbete med Sveriges HR-Förening vars medlemmar bjudits in att besvara enkäten.

Respondenterna menar att inflytande är viktigt alltjämt för att engagera och motivera medarbetare, men än mer viktigt är goda arbetsvillkor, intressanta och roliga arbetsuppgifter och regelbundna avstämningar med chefen. Vid omorganisationer vänder sig medarbetare i första hand till närmsta chef för att framföra synpunkter, därefter kollegor och facklig representant. Det är i linje med idéerna inom det moderna personalarbetet, där individens direkta inflytande tycks mer centralt än indirekt inflytande genom vad man kan kalla kollektiv representativitet. Mönstret antyder en individualisering av inflytande på svenska arbetsplatser. Respondenterna är generellt positivt inställda till MBL och anser överlag att MBL-förhandlingar är viktiga, eller att de någon gång varit viktiga, för att säkerställa medarbetares inflytande. Uppfattningen skiljer sig dock åt mellan respondenter som har lokal klubb eller inte. Respondenter på arbetsplatser där det finns lokal klubb anser i högre utsträckning att MBL är viktigt för inflytande. Bland respondenterna som inte har klubb är det lika många som anser att MBL är oviktigt som viktigt. Respondenter på arbetsplatser där det finns lokal klubb har högre tankar om bidraget från MBL.

Slutsatsen är att de som besvarat undersökningen fortsatt tycker att inflytande är viktigt och inte minst i individualiserade former. Där det finns en lokal klubb är synen på MBL mer entydigt positiv, vilket tolkas som att klubbar är synnerligen viktiga för att den kollektiva formen av inflytande ska skapa mervärde. Mer forskning behövs om hur medarbetare ser på saken.

Stern, C. & Björklund, M.

Kollektivavtalens decentralisering och flexibilitet

Publiceringsår

2022

Publicerat i

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 22) Stockholm: Ratio.

Sammanfattning

Kollektivavtal reglerar anställningsförmåner och villkor för närmare 85 procent av de anställda i privat sektor på svensk arbetsmarknad. Det gör kollektivavtalen till en mycket viktig pelare i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Fackföreningarna undertecknar avtalen på mandat från sina medlemmar, och arbetsgivarorganisationer gör detsamma för sina. Höga medlemstal och hög anslutningsgrad är förutsättningar för modellens legitimitet och kräver att kollektivavtal upplevs som (tillräckligt) attraktiva från båda håll. En enkät från Arbetsmarknadsekonomiska rådet visar dock att flera företagsrepresentanter upplever kollektivavtal som krångliga och kostsamma, särskilt skeptiska är företagare som står utan kollektivavtal. Upplevelserna skiljer sig även åt mellan branscherna (Calmfors m fl 2018). Det finns väldigt lite kunskap om skillnaderna i kollektivavtalens regleringar. I den här studien rapporteras en systematisk genomgång av 50 kollektivavtal vars regler kring arbetstid kategoriseras. Rapportens resultat visar tydliga skillnader mellan kollektivavtalen vad gäller centralisering. Jämförelsen av kollektivavtalens regler uppenbarar tydliga skillnader i möjligheten till lokala överenskommelser och i vilken utsträckning det finns begränsningar inskrivna i avtalet. Slutligen används resultat från Calmfors med flera (2018) om branschskillnader avseende viljan att behålla kollektivavtal utan tvång för att undersöka samvariationen mellan kollektivavtalsvilja och regleringar. Det tycks finnas ett visst samband, men företagares syn på kollektivavtalens attraktivitet handlar inte enkom om regler.

Karlson, N., Stern, C. & Uddén Sonnegård, E.

Den svenska modellens framtid

Publiceringsår

2021

Publicerat i

Dialogos förlag.

Sammanfattning

Kommer den svenska arbetsmarknadsmodellen att klara av de utmaningar som globaliseringen, digitaliseringen och utvecklingen av artificiell intelligens för med sig? Kan den hantera den åldrande befolkningen och den allt större aktiviteten från EU:s sida på arbetsmarknadsområdet?

I denna bok diskuteras vad aktuell forskning har att säga om dessa frågor. Den svenska modellen utvärderas utifrån fyra kriterier: konkurrenskraft, utvecklingskraft, kompetensförsörjning och ett inkluderande samhälle.

En slutsats är att den svenska arbetsmarknadsmodellen har betydande problem. Några av dem kommer inifrån modellen själv, medan andra kommer utifrån. Samtidigt har modellen stora fördelar som är väl värda att bevara och utveckla. Men för att hantera utmaningarna är reformer nödvändiga. För både arbetsmarknadens parter och politiker bör den långsiktiga ambitionen vara att stärka förmågan till kontinuerlig utveckling.

Boken kan beställas här.

Allstrin, S., Grafström, J., Stern, C. & Weidenstedt, L.

12 punkter om distansarbete efter Covid-19

Publiceringsår

2021

Publicerat i

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 20) Stockholm: Ratio.

Sammanfattning

I och med att Covid-19-pandemin tvingade många anställda att skifta arbetsplatsen från kontoret till hemmet, tycks stigmat kring distansarbete, och framför allt hemarbete, ha minskat. Med ett möjligt slut av pandemin i sikte är frågan hur (kontors-)arbetslivet kommer att se ut framöver: Vad behöver man tänka på när man som arbetsgivare och/eller HR person funderar kring om distans- och/eller hybridarbete ska bibehållas, utökas – eller avvecklas? För företag blir det nödvändigt att analysera och planera hur den nya post-Covid verksamheten ska utformas. Det är av vikt för företag att uppnå en ny status quo när framtidens arbetsplats planeras; målet behöver vara att hitta ett arbetssätt som är gynnsamt för både arbetsgivare och anställda, oavsett om det rör sig om kontors-, distans- eller hybridarbete.

Denna rapport syftar till att redogöra för forskningsläget kring hem- och distansarbete för att ge de som planerar för framtiden ett beslutsstöd. Forskningssammanställningen gör inte anspråk på fullständighet då det i nuläget är för tidigt att dra slutsatser om världens förändring efter pandemin. Rapporten diskuterar flera relevanta aspekter och presenterar konkret tolv punkter som är av vikt för den som leder och fördelar arbetet, samt dess stödfunktioner, på ett företag.

Nyckelord: hemarbete, distansarbete, covid-19, framtidens arbetsplats, framtidens kontor, framtidens arbetsmarknad, HR.

Managers on balancing employment protection and what’s good for the company: Intended and unintended consequences of a semi-coercive institution

Economic and Industrial Democracy

Publiceringsår

2021

Publicerat i

Sammanfattning

Björklund, M. & Stern, C.

Medarbetaravtal, personalkostnader och produktivitet

Publiceringsår

2020

Publicerat i

Arbetsmarknadsprogrammet

Sammanfattning

Sammanfattning:
Medarbetaravtal är en ovanlig kollektivavtalsform där särskilda krav ställs på samarbete mellan tjänstemannafacken och arbetarfacken eftersom avtalet tecknas gemensamt. Det saknas idag kunskap om effekterna av kollektivavtal generellt och medarbetaravtal i synnerhet. Parterna inom pappers- och massaindustrin tecknade 1996 medarbetaravtal vilket möjliggör en jämförelse på branschnivå. Med hjälp av syntetiska kontrollgrupper undersöker vi hur arbetskraftskostnad och produktivitet påverkas av den unika kollektivavtalslösningen. I rapporten kommer vi fram till att det i dagsläget är svårt att visa på några tydliga effekter vilket inte är helt förvånande med tanke på hur medarbetaravtalen som finns är utformade. Mer kunskap kring de ekonomiska effekterna av olika typer av kollektivavtal är en förutsättning för informerad diskussion kring framtidens kollektivavtal. Det krävs ytterligare studier i de fall ett mer renodlat medarbetaravtal skulle tecknas i framtiden.

Ratio Working Paper No. 339: Broken commitments and unfulfilled expectations: An explorative study of Swedish Labor Court cases

Publiceringsår

2020

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

Little is known about what lies behind serious relational conflicts in the workplace. In this paper, we analyze conflicts emanating from perceptions of broken commitments and unfulfilled expectations as they appear in the Swedish Labor Court. Sweden is a highly regulated and formalized labor market, with high levels of unionization and collective agreement coverage. Yet in a social setting ripe with formal rules and regulation such as this, what role do informal promises and expectations have? The empirical material for this study consists of a sub-set of two years of Labor Court decisions dealing with situations where mutual consent of what has been agreed upon or what is to be expected from each other has broken down. We describe who, when and what causes workplace conflicts and provide examples of typical situations where relations break down to such an extent that the cases are taken to court. The results show some variation between employers and employees, men and women, as well as insiders and outsiders of the Swedish labor market model. Our exploration into court cases in a highly regulated and formalized labor market suggests that regardless of the amount of regulations, people build relationships that go beyond formal rules. And when they interpret and judge their social relations, they will sometimes do so differently – and sometimes the differences will cause severe conflicts. Even in Sweden.

Wage setting as a discovery process. Why local is superior to central even if one is skeptical towards performance-based pay

Human Resource Development International

Publiceringsår

2023

Publicerat i

Sammanfattning

Stern, C. (2023) Wage setting as a discovery process. Why local is superior to central even if one is skeptical towards performance-based pay. Human Resource Development International, DOI: 10.1080/13678868.2020.1802162

Ratio Working Paper No. 337 Wage Setting as a Discovery Process

Publiceringsår

2020

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

Local wage setting is when companies in their collective agreements with unions formulate local rules for determining wage increase criteria, in contrast to central wage setting where the industry agreement specify the rules for all companies covered. HR-managers should promote local wage practices more than they currently do. I identify reasons behind HR-managers (and unions) skepticism towards local wage practices and go on to argue that in the end a local wage practice will be better organizational-practice because it will develop organization specific knowledge and this will promote discovery and develop organizational integrity. Hence, HR-managers should embrace local wage practices because it is good for the organization, although it means more work and higher demands on the managers themselves. The social outcome of local wage practices is that firm-specific explorations in HR-management schemes is HR-intrapreneurship which in combination with competition is likely to foster inter-organizational learning and stronger firms.

Working Paper No. 334 Stockholm City’s Elderly Care and Covid19: Interview with Barbro Karlsson

Stern, L. & Klein, D. B.

Publiceringsår

2020

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

Upwards of 70 percent of the Covid19 death toll in Sweden has been people in elderly care services (as of mid-May 2020). We summarize the Covid19 tragedy in elderly care in Sweden, particularly in the City of Stockholm. We explain the institutional structure of elderly care administration and service provision. Those who died of Covid19 in Stockholm’s nursing homes had a life-remaining median somewhere in the range of 5 to 9 months. Having contextualized the Covid19 problem in City of Stockholm, we present an interview of Barbro Karlsson, who works at the administrative heart of the Stockholm elderly care system. Her institutional knowledge and sentiment offer great insight into the concrete problems and challenges. There are really two sides to the elderly care Covid19 challenge: The vulnerability and frailty of those in nursing homes and the problem of nosocomial infection—that is, infection caused by contact with others involved in the elderly care experience. The problem calls for targeted solutions by those close to the vulnerable individuals.

Working Paper No. 333: Balancing employment protection and what’s good for the company

Publiceringsår

2020

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

Like most developed countries, Sweden has institutionalized employment protection legislation, called LAS. LAS is interesting theoretically because parts of it are semi-coercive. The semi-coerciveness makes it possible for firms and unions under collective agreements to negotiate departures from the law, for instance regarding seniority rules and terminations due to employees’ fit and/or misconduct. In this sense, the law is more flexible than the legal text suggests. The present study explores how the semi-coercive institution of employment protection is perceived and implemented by managers of smaller manufacturing companies. The results suggest that managers support the idea of employment protection rules in principle but face a difficult balancing act in dealing with LAS. Thus, the institutional legitimacy of the law is low. LAS ends up producing local cultures of hypocrisy and pretense. The paper gives insights into how institutions aimed at producing good moral behavior sometimes end up producing the opposite.

En dynamisk arbetsmarknad

Publiceringsår

2019

Publicerat i

Stockholm: Dialogos

Sammanfattning

Hur påverkas svensk arbetsmarknad av teknikutveckling, tjänstefiering, entreprenörskap och immigration? Hur väl förmår de institutionella villkoren i form av lagar, regler och skatter att hänga med?

Detta är temat för forskningsantologin En dynamisk arbetsmarknad.

En väl fungerande arbetsmarknad förutsätter ändamålsenliga villkor för medarbetare och arbetsgivare i syfte att uppmuntra utveckling, jobbskapande och tillväxt. I en föränderlig värld behöver dessa villkor utvecklas och förbättras.

Femton forskare i ekonomisk historia, företagsekonomi, nationalekonomi, sociologi och statsvetenskap analyserar de viktigaste omvärldsförändringarna och de lagar, regler och skatter som påverkar förutsättningarna på arbetsmarknaden. Studierna bygger på empiriska undersökningar och forskningssammanställningar, och syftet är att bidra till en välgrundad diskussion om framtiden för svensk arbetsmarknad.

Framtidens kollektivavtal? Medarbetaravtal ur parternas perspektiv

Stern, C. & Paulsson, E.

Publiceringsår

2019

Publicerat i

Arbetsmarknadsprogrammet

Sammanfattning

I denna intervjustudie om arbetsmarknadens parters erfarenheter av medarbetaravtal undersöks hur parterna upplever att medarbetaravtal fungerar samt om avtalsformen är bättre lämpad för framtidens utmaningar än traditionella kollektivavtal. Förändringar på arbetsmarknaden sätter den svenska kollektivavtalsmodellen på prov. Kollektivavtalens uppdelning mellan ”arbetare” och ”tjänstemän”, liksom uppdelningen mellan ”tjänstemän” och ”akademiker” kan tänkas upprätthålla murar där gränser i praktiken allt oftare överskrids. I denna kontext är medarbetaravtal en innovation som utmanar befintliga spelregler. Den här rapporten syftar till att studera hur en sådan innovation fungerar i praktiken. Den underliggande frågan är huruvida historiska spår är så upptrampade att de hindrar kollektivavtalens utveckling. Vår intervjuundersökning visar att medarbetaravtal är en ovanlig avtalsform i Sverige, och parternas berättelser om avtalen tyder på att medarbetaravtal fungerar relativt väl när det väl är på plats. I det stora hela råder samsyn mellan parterna om fördelarna respektive utmaningarna med gemensamma avtal. Det råder också samsyn kring framtiden som man inte tror kommer att präglas av medarbetaravtal.

Stern, L., Weidenstedt, L. & Sideras, G.

Anställningsskyddets avsedda och oavsedda konsekvenser

Publiceringsår

2018

Publicerat i

Arbetsmarknadsprogrammet

Sammanfattning

Lagen om anställningsskydd är omdebatterad och skapar friktioner på svensk arbetsmarknad. Å ena sidan finns arbetsgivare som vill ha flexibla företag och rätten att leda och fördela arbetet för att främja verksamheten. Å andra sidan finns arbetstagare som vill ha trygga anställningar och rätt till en icke-godtycklig behandling. På aggregerad nivå får lagstiftningens avsedda och oavsedda konsekvenser förhållandevis mycket utrymme i debatterna såväl som inom forskningen, där studier exempelvis visar att ett strikt anställningsskydd hämmar företagens produktivitet. Mer sällan ställs frågan hur lagstiftningen tillämpas och upplevs fungera lokalt och i praktiken, det vill säga ute på företagen.

Den här studien syftar till att bidra med sådan konkret och lokal kunskap i syfte att undersöka avsedda och oavsedda konsekvenser av anställningsskyddets utformande i företagens dagliga verksamhet. Frågan undersöks genom tolv intervjuer med företagsledare i medelstora tillverkande företag med erfarenhet av att avsluta anställningar. Företagsledarna fick berätta om vad som hände, hur och när processen initierades, och när – men också hur – de upplevde att processen fungerade.

Resultaten visar att företagsledarna principiellt har en positiv inställning till anställningsskydd, men upplever att lagstiftningen inte fungerar väl i praktiken. Exempelvis står turordningsreglerna i konflikt med företagsledningens fokus på att vid arbetsbrist behålla rätt kompetens. Vidare menar de att avslut av anställningar på grund av personliga skäl är näst intill omöjligt.

Does Political Ideology Hinder Insights on Gender and Labor Markets?

New York NY: Psychology Press Routledge

Publiceringsår

2017

Publicerat i

Sammanfattning

Sociology is a field where a large majority of professors lean left. The left-leaning ideology is visible in studies of gender differences in labor markets. In such studies, a left-feminist ideology of equality is taken to be self-evident. Defining equality to equate to slim-outcome difference, however, pre-destines all differences to be seen as outcomes of culturally defined social constructions and discrimination. In this chapter it is hypothesized that this has produced tabooed topics in the field. One such taboo is the acknowledging of differences between men and women. Such differences challenge the left-feminism’s notion of equality in terms of slim-outcome-difference. Research on evolution and preferences is downplayed in favor of cultural explanations. Cultural explanations interpret differences between men and women in labor market behavior as constructed, as largely driven by gender stereotypes and discrimination. The notion that differences can stem from biology or from the choices made by individuals pursuing a lifestyle different than those prescribed by gender researchers is seldom entertained. I hypothesize that the situation stems from gender sociology being dominated by left-feminist ideology.
Related content: Working paper No. 275

Framtidens arbetsmarknad och den svenska modellens utmaningar

Karlson, N, Stern L

Publiceringsår

2017

Publicerat i

Arbetsmarknadsprogrammet

Sammanfattning

En rad omvärldsförändringar är på väg att förändra arbetsmarknaden. Digitalisering, globalisering, demografiska förändringar och värderingsförskjutningar leder till ett nytt arbetsliv. Kompetensbehov, arbetsorganisation, anställningsförhållanden, branscher och mycket annat kommer att förändras. Behovet av flexibilitet ökar. Den svenska arbetsmarknadsmodellens aktörer står därmed vid något av ett vägskäl. Ska man anta utmaningarna som utvecklingen driver på och försöka utveckla modellen eller ska man värna status quo och nöja sig med att upprätthålla och underhålla en delvis undermåligt fungerande modell?

Bihagen, E., Nermo, M., Stern; C., & Åberg, Y.

Elite mobility among college graduated men in Sweden: Skills, personality and family ties

Publiceringsår

2017

Publicerat i

Acta Sociologica

Sammanfattning

Using Swedish registry data, we study the chances of mobility into the Swedish labour market elite for men who graduated in the years 1985−2005. The elite is defined as top earners within mid- and large sized firms and within the public sector organisations (henceforth, we use organisation for both firms and public organisations). Using discrete time event history models, we study the incidence of elite entry in terms of external recruitment and internal promotion. The choice of field of study and of college or university are important, as are personality and, to a limited extent, cognitive ability. What is most striking is that having kin in elite positions increases the chance of elite entry in general, and having parents in top positions in the same organisation increases the likelihood of internal promotion. In sum, elite entry among college-educated males is associated with a diversity of factors, suggesting that complex explanations for labour market success should be considered, where skills, personality, and family ties all seem to matter.

Keywords: Elite transitions, mobility, personality, cognitive ability, kinship ties, field of study

Madison, G., Dutton, E., & Stern, C.

Intelligence, competitive altruism, and “clever silliness” may underlie bias in academe

Publiceringsår

2017

Publicerat i

Sammanfattning

Why is social bias and its depressing effects on low-status or low-performing groups exaggerated? We show that the higher intelligence of academics has at best a very weak effect on reducing their bias, facilitates superficially justifying their biases, and may make them better at understanding the benefits of social conformity in general and competitive altruism specifically. We foresee a surge in research examining these mechanisms and recommend, meanwhile, reviving and better observing scientific ideals.

Working paper No. 275: Does political ideology hinder insights on gender and labor markets?

Publiceringsår

2016

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

P.C. Jersild. Organisationskritik och professionssocialisering

Sociologi genom litteratur. Skönlitteraturens möjligheter och samhällsvetenskapens begränsningar

Publiceringsår

2015

Publicerat i

Sammanfattning

Lotta Stern medverkar i antologin Sociologi genom litteratur med ett kapitel om författaren och läkaren Per Christian Jersilds roman Babels hus. Stern använder exempel ur Babels hus för att närma sig och tillgängliggöra sociologisk teori kring organisationskritik och socialisation. Kapitlet centrerar kring P.C. Jerslids berättelse om storsjukhuset och belyser hur skönlitteraturen kan användas för att konkretisera sociologisk teori och dess koppling till det samtida samhälls- och arbetsklimatet.

”Sociologi genom litteratur […] är en hyllning till skönlitteraturens rikedom och till den sociologiska fantasin [och] tjänar både som en reflektion över samhällsvetenskapens egenart och som en inbjudan till samhällsvetare att använda skönlitteraturen som ett fönster mot den sociala verkligheten.”

Duarte, J. L., Crawford, J. T., Stern, C., Haidt, J., Jussim, L. & Tetlock, P. E.

Political diversity will improve social psychological science

Publiceringsår

2015

Publicerat i

Sammanfattning

Psychologists have demonstrated the value of diversity – particularly diversity of viewpoints – for enhancing creativity, discovery, and problem solving. But one key type of viewpoint diversity is lacking in academic psychology in general and social psychology in particular: political diversity. This article reviews the available evidence and finds support for four claims: (1) Academic psychology once had considerable political diversity, but has lost nearly all of it in the last 50 years. (2) This lack of political diversity can undermine the validity of social psychological science via mechanisms such as the embedding of liberal values into research questions and methods, steering researchers away from important but politically unpalatable research topics, and producing conclusions that mischaracterize liberals and conservatives alike. (3) Increased political diversity would improve social psychological science by reducing the impact of bias mechanisms such as confirmation bias, and by empowering dissenting minorities to improve the quality of the majority’s thinking. (4) The underrepresentation of non-liberals in social psychology is most likely due to a combination of self-selection, hostile climate, and discrimination. We close with recommendations for increasing political diversity in social psychology.

Karlson, N., Lindberg, H. M., Stern, L., Lundqvist, T. & Larsson, A.-S.

Lönebildning i verkligheten

Publiceringsår

2014

Publicerat i

Sammanfattning

Hur sätts lönerna i olika branscher och företag? Hur styrande är kollektivavtalen? Vilken effekt har centraliseringsgraden, märket och individgarantierna? Används lönesättning som strategiskt verktyg? Vilka konsekvenser har detta för företagens utvecklingskraft och de anställdas löneutveckling?

I Lönebildning i verkligheten redovisas ny forskning om kollektivavtalens effekter på företagens lönesättning och utvecklingskraft, ett område där det tidigare saknats empiriska studier. Undersökningen baseras dels på kvalitativa fallstudier av 27 företag i olika storlekar och branscher, dels på en stor kvantitativ studie, baserad på unika data, av företag i privat sektor i Sverige. En viktig slutsats är att det finns en stor utvecklingspotential vad gäller lagstiftning, avtalskonstruktioner och olika aktörers synsätt. Mycket talar för att Sverige, svenska företag och deras anställda skulle tjäna på en modernisering av dagens modell för lönebildning och lönesättning.

Boken vänder sig till alla som arbetar med, eller vill arbeta med lönesättning och löneförhandlingar – chefer, HR-experter, fackliga representanter och arbetsgivare, men även studenter, lärare och forskare.

Fergin, E., Stern, C. & Wennberg, K.

Rekrytering i svenska företag ‐ Rätt kompetens, verktyg, tid, stöd och strategier för att finna kompetensen?

Publiceringsår

2013

Publicerat i

Sammanfattning

Rapporten behandlar stora och medelstora svenska företags syn på kompetensförsörjning samt hur dessa arbetar med rekrytering och urval. En majoritet av de studier som gjorts kring matchning på arbetsmarknaden och kompetensförsörjning angriper frågan från utbudssidan, dvs. vad de arbetssökande saknar. Denna studie analyserar istället efterfrågesidan, dvs. företagens strategier för kompetensförsörjning – finns det någonting i företagens sätt att arbeta som kan försvåra eller underlätta kompetensförsörjningen? Studien baseras på en enkät som skickades ut till ett stort antal Vd:ar, HR-chefer och andra med ansvar för kompetensförsörjning på stora och medelstora svenska företag.

Analysen visar att många rekryteringar går fel. Med rätt verktyg, rimliga förväntningar och en större möjlighet att jobba med utveckling av personal, skulle det gå lättare att hitta framtida medarbetare.

Var står svenska samhällsvetare politiskt?

Publiceringsår

2011

Publicerat i

Ekonomisk Debatt

Sammanfattning

I denna artikel redovisas resultat från en enkät om svenska samhällsvetares politiska uppfattningar. Tydliga skillnader återfinns mellan olika ämnen. Medan sympatier för Alliansen dominerar bland företagsekonomer, nationalekonomer och jurister, är sociologer och genusvetare i hög grad vänsterorienterade. Ekonomhistoriker och statsvetare befinner sig i mitten, med viss vänsterinriktning. Största parti bland företagsekonomer, nationalekonomer, jurister och ekonomhistoriker är Folkpartiet; bland statsvetare är det Socialdemokraterna, bland sociologer Vänsterpartiet och bland genusvetare Feministiskt initiativ. I ekonomiska frågor framkommer ett liknande mönster: företagsekonomer, nationalekonomer och jurister är mer benägna att stödja förändringar i liberaliserande riktning, men reformviljan är svag överlag.

The Political Opinions of Swedish Social Scientists

Publiceringsår

2009

Publicerat i

Finnish Economic Papers

Sammanfattning

We study the political opinions of Swedish social scientists in seven disciplines. A survey was sent to 4,301 academics at 25 colleges and universities, which makes the coverage of the disciplines included more or less comprehensive. When it comes to party sympathies there are 1.3 academics on the right for each academic on the left a sharp contrast to the situation in the United States, where Democrats greatly dominate the social sciences. The corresponding ratio for Swedish citizens in general is 1.1. The most left-leaning disciplines are sociology and gender studies, the most right-leaning ones are business administration, economics, and law, with political science and economic history somewhere in between. The differences between the disciplines are smaller in Sweden than in the more polarized U.S. We also asked 14 policy questions. The replies largely confirm the pattern of a left-right divide but overall the desire to change the status quo is tepid.

Related content: Working Paper No. 112

Berggren, N., Jordahl H. & Stern, C.

Working Paper No. 112. The Political Opinions of Swedish Social Scientists

Publiceringsår

2007

Publicerat i

The Political Opinions of Swedish Social Scientists

Sammanfattning

We study the political opinions of Swedish social scientists in seven disciplines. A survey was sent to 4,301 academics at 25 colleges and universities, which makes the coverage of the disciplines included more or less comprehensive. When it comes to party sympathies there are 1.3 academics on the right for each academic on the left—a sharp contrast to the situation in the United States, where Democrats greatly dominate the social sciences. The corresponding ratio for Swedish citizens in general is 1.1. The most left-leaning disciplines are sociology and gender studies, the most right-leaning ones are business administration, economics, and law, with political science and economic history somewhere in between. The differences between the disciplines are smaller in Sweden than in the more polarized U.S. We also asked 14 policy questions. The replies largely confirm the pattern of a left-right divide – but overall the desire to change the status quo is tepid.

Related content: The Political Opinions of Swedish Social Scientists

American Journal of Economics and Sociology

Is There a Free-Market Economist in the House?

Klein, D. och Stern, C.

Publiceringsår

2007

Publicerat i

Sammanfattning

People often suppose or imply that free-market economists constitute a significant portion of all economists. We surveyed American Economic Association members and asked their views on 18 specific forms of government activism. We find that about 8 percent of AEA members can be considered supporters of free-market principles, and that less than 3 percent may be called strong supporters. The data are broken down by voting behavior (Democratic or Republican). Even the average Republican AEA member is “middle-of-the-road,” not free-market. We offer several possible explanations of the apparent difference between actual and attributed views.

Sociology and Classical Liberalism

Klein, D.B. & Stern, C.

Publiceringsår

2006

Publicerat i

The Independent Review

Sammanfattning

We advocate the development of a classical-liberal character in sociology. Even social democrats should recognize classical liberalism as a venerable tradition. They should recognize that its antistatist sensibilities remain a vibrant and valuable part of the general political culture. To say that classical liberalism is underrepresented in sociology would be a vast understatement. Forbidden might be more fitting. The lack of classical liberalism, in our view, has worked to the detriment of sociology and the public purposes that sociology presumably should be fulfilling. First, we relate recent controversies within the sociology profession to show that some sociologists are very critical of the profession’s ideological character. Second, we summarize the results of our survey of ASA members, providing hard data that shows the almost complete absence of classical liberals in the organization. Third, we sketch a few substantive ideas to indicate the promise
of classical-liberal sociology.

Related content: Working Paper No. 81

Sociology and Classical Liberalism

Working Paper No. 81. Sociology and Classical Liberalism

Klein, D. & Stern, C.

Publiceringsår

2005

Publicerat i

Sammanfattning

We advocate the development of a classical-liberal character within professional sociology. The American Sociological Association (ASA) is taken as representative of professional sociology in the United States. We review the ASA’s activities and organizational statements, to show the association’s leftist character. Internal criticism is often very uneasy about leftist domination of the field. We present survey results establishing that, in voting and in policy views, the ASA membership is mostly left-wing and devoid of classical liberalism. We sketch some ideas showing that sociology needs classical liberalism, and classical liberalism needs sociology.

Related content: Sociology and Classical Liberalism

Professors and Their Politics: The Policy Views of Social Scientists

Klein, D.B. & Stern, C.

Publiceringsår

2005

Publicerat i

Critical Review

Sammanfattning

Academic social scientists overwhelmingly vote Democratic, and the Democratic hegemony has increased significantly since 1970. Moreover, the policy preferences of a large sample of the members of the scholarly associations in anthropology, economics, history, legal and political philosophy, political sci- ence, and sociology generally bear out conjectures about the correspondence of partisan identification with left/right ideal types; although across the board, both Democratic and Republican academics favor government action more than the ideal types might suggest. Variations in policy views among Democrats is smaller than among Republicans. Ideological diversity (as judged not only by voting behavior, but by policy views) is by far the greatest within economics. Social scientists who deviate from left-wing views are as likely to be libertarian as conservative.

Academic Questions, Working Paper No. 53

Political Diversity in Six Disciplines

Klein, D.B. & Stern, C.

Publiceringsår

2005

Publicerat i

Sammanfattning

The inclination toward the political left in the American academy has existed as a presumption for decades. Recently, faculty and students, who found themselves marginalized by reason of the party they support or their religious convictions, have been advancing the cause of intellectual diversity. Their appeal would seem compelling, given the mission of higher education, but it has met opposition in an institution where diversity is defined as sex and race preferences that outweigh alternate considerations in admissions, hiring, and other areas. Until recently, one impediment to their push for intellectual diversity has been the lack of an adequately rigorous body of research to identify and quantify the presumed political imbalance to which they were responding. Daniel Klein et al. have now provided that research base in two studies of faculty affiliation. The first, a nationwide survey of six fields in the humanities, and the second, of party registration of faculty at two schools in California, reveal that an overwhelming and monolithic majority of professors support the Democratic Party. Republicans, conservatives, and libertarians constitute a negligible minority. Klein’s revelations received broad media coverage after an 18 November 2004 New York Times article (A23) directed readers to the data and conclusions via the NAS web site at www.nas.org. The two studies appear formally in print below for the first time.

Democrats and Republicans in Anthropology and Sociology: How Do They Differ on Public Policy Issues

Klein, D.B. &Stern, C.

Publiceringsår

2005

Publicerat i

The American Sociologist

Sammanfattning

Within the fields of anthropology and sociology, how do Democrats and Republicans compare in their opinions on issues of economic regulation, personal choice, and the role of government? Using data from a survey of U.S. members of the American Anthropological Association and the American Sociological Association—with 701 respondents—we find that the differences generally fit the “liberal” and “conservative” stereotypes. Democrats are more permissive on drugs, prostitution, and immigration, while Republicans are more permissive on economic activity. The Democrats are more opposed to military action. However, our survey shows that both Democrats and Republicans are generally supportive or neutral on government activism. Our survey enables a kind of quantification of the differences between the Democrats and Republicans in the two academic fields examined.

Political Diversity in Six Disciplines

Working Paper No. 53. How Politically Diverse Are the Social Sciences and Humanities? Survey Evidence from Six Fields

Klein, D. & Stern, C.

Publiceringsår

2004

Publicerat i

Sammanfattning

In Spring 2003, a large-scale survey of American academics was conducted using academic association membership lists from six fields: Anthropology, Economics, History, Philosophy (political and legal), Political Science, and Sociology. This paper focuses on one question: To which political party have the candidates you’ve voted for in the past ten years mostly belonged? The question was answered by 96.4 percent of academic respondents. The results show that the faculty is heavily skewed towards voting Democratic. The most lopsided fields surveyed are Anthropology with a D to R ratio of 30.2 to 1, and Sociology with 28.0 to 1. The least lopsided is Economics with 3.0 to 1. After Economics, the least lopsided is Political Science with 6.7 to 1. The average of the six ratios by field is about 15 to 1. Our analysis and related research suggest that for the the social sciences and humanities overall, a “one-big-pool” ratio of 7 to 1 is a safe lower-bound estimate, and 8 to 1 or 9 to 1 are reasonable point estimates. Thus, the social sciences and humanities are dominated by Democrats. There is little ideological diversity. We discuss Stephen Balch’s “property rights” proposal to help remedy the situation.

Related content: Political Diversity in Six Disciplines

Relaterade publikationer

Samuelsson, S. & Stern, L.

Trygghetsöverenskommelsen – ett nytt jämviktsläge?

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie

Sammanfattning

Uddén Sonnegård, E. & Stern, L.

Tjänstepension som rekryteringsinstrument

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie.

Sammanfattning

Stern, C., & Hamilton, E.

Dansk arbetstidsförkortning: Om vägen till kollektivavtalad 37-timmarsvecka

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie.

Sammanfattning

Stern, L. & Samuelsson, S.

Varför inte kollektivavtal?

Publiceringsår

2024

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie

Sammanfattning

Classical Liberal Feminism and Gendered Labor Markets

Publiceringsår

2024

Publicerat i

Sociology and Classical Liberalism in Dialogue: Freedom is something We Do Together. Lexington Books.

Sammanfattning

Sociology and Classical Liberalism in Dialogue. Freedom is Something We Do Together

Rojas, F. & Stern, C.

Publiceringsår

2024

Publicerat i

Lexington Books.

Sammanfattning

Att korta vägen till arbetsmarknaden: Praktikplatsers erfarenhet av att ta emot utrikes födda akademiker från Korta vägen

Stern, L. & Allstrin, S.

Publiceringsår

2023

Publicerat i

Ratio

Sammanfattning

Stern, C., & Weidenstedt, L.

Managers on balancing employment protection and what’s good for the company: Intended and unintended consequences of a semi-coercive institution

Publiceringsår

2022

Publicerat i

Economic and Industrial Democracy.

Sammanfattning

The article in total can be read here.

Sex differences and occupational choice. Theorizing for policy informed by behavioral science

Stern, C., & Madison, G.

Publiceringsår

2022

Publicerat i

Journal of Economic Behavior & Organization, 202, 694-702.

Sammanfattning

The article can be read here.

How the Swedish Labor Market Really Works

Publiceringsår

2022

Publicerat i

National review.

Sammanfattning

Stern, C. (2022). How the Swedish Labor Market Really Works. National review. https://www.nationalreview.com/2022/07/how-the-swedish-labor-market-really-works/

Allstrin, S., Grafström, J., Stern, C. & Weidenstedt, L.

Working Paper No. 357: Managing Work from Anywhere: Six Points to Consider for HR Professionals

Publiceringsår

2022

Publicerat i

Ratio Working Paper.

Sammanfattning

Medarbetares inflytande och delaktighet: HR-medarbetare om medbestämmande och MBL år 2021

Stern, C. & Alm, C.

Publiceringsår

2022

Publicerat i

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 21). Stockholm: Ratio.

Sammanfattning

Stern, C. & Björklund, M.

Kollektivavtalens decentralisering och flexibilitet

Publiceringsår

2022

Publicerat i

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 22) Stockholm: Ratio.

Sammanfattning

Karlson, N., Stern, C. & Uddén Sonnegård, E.

Den svenska modellens framtid

Publiceringsår

2021

Publicerat i

Dialogos förlag.

Sammanfattning

Boken kan beställas här.

Allstrin, S., Grafström, J., Stern, C. & Weidenstedt, L.

12 punkter om distansarbete efter Covid-19

Publiceringsår

2021

Publicerat i

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 20) Stockholm: Ratio.

Sammanfattning

Nyckelord: hemarbete, distansarbete, covid-19, framtidens arbetsplats, framtidens kontor, framtidens arbetsmarknad, HR.

Managers on balancing employment protection and what’s good for the company: Intended and unintended consequences of a semi-coercive institution

Economic and Industrial Democracy

Publiceringsår

2021

Publicerat i

Sammanfattning

Björklund, M. & Stern, C.

Medarbetaravtal, personalkostnader och produktivitet

Publiceringsår

2020

Publicerat i

Arbetsmarknadsprogrammet

Sammanfattning

Ratio Working Paper No. 339: Broken commitments and unfulfilled expectations: An explorative study of Swedish Labor Court cases

Publiceringsår

2020

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

Wage setting as a discovery process. Why local is superior to central even if one is skeptical towards performance-based pay

Human Resource Development International

Publiceringsår

2023

Publicerat i

Sammanfattning

Ratio Working Paper No. 337 Wage Setting as a Discovery Process

Publiceringsår

2020

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

Working Paper No. 334 Stockholm City’s Elderly Care and Covid19: Interview with Barbro Karlsson

Stern, L. & Klein, D. B.

Publiceringsår

2020

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

Working Paper No. 333: Balancing employment protection and what’s good for the company

Publiceringsår

2020

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

En dynamisk arbetsmarknad

Publiceringsår

2019

Publicerat i

Stockholm: Dialogos

Sammanfattning

Detta är temat för forskningsantologin En dynamisk arbetsmarknad.

Framtidens kollektivavtal? Medarbetaravtal ur parternas perspektiv

Stern, C. & Paulsson, E.

Publiceringsår

2019

Publicerat i

Arbetsmarknadsprogrammet

Sammanfattning

Stern, L., Weidenstedt, L. & Sideras, G.

Anställningsskyddets avsedda och oavsedda konsekvenser

Publiceringsår

2018

Publicerat i

Arbetsmarknadsprogrammet

Sammanfattning

Does Political Ideology Hinder Insights on Gender and Labor Markets?

New York NY: Psychology Press Routledge

Publiceringsår

2017

Publicerat i

Sammanfattning

Framtidens arbetsmarknad och den svenska modellens utmaningar

Karlson, N, Stern L

Publiceringsår

2017

Publicerat i

Arbetsmarknadsprogrammet

Sammanfattning

Bihagen, E., Nermo, M., Stern; C., & Åberg, Y.

Elite mobility among college graduated men in Sweden: Skills, personality and family ties

Publiceringsår

2017

Publicerat i

Acta Sociologica

Sammanfattning

Keywords: Elite transitions, mobility, personality, cognitive ability, kinship ties, field of study

Madison, G., Dutton, E., & Stern, C.

Intelligence, competitive altruism, and “clever silliness” may underlie bias in academe

Publiceringsår

2017

Publicerat i

Sammanfattning

Working paper No. 275: Does political ideology hinder insights on gender and labor markets?

Publiceringsår

2016

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

P.C. Jersild. Organisationskritik och professionssocialisering

Sociologi genom litteratur. Skönlitteraturens möjligheter och samhällsvetenskapens begränsningar

Publiceringsår

2015

Publicerat i

Sammanfattning

Duarte, J. L., Crawford, J. T., Stern, C., Haidt, J., Jussim, L. & Tetlock, P. E.

Political diversity will improve social psychological science

Publiceringsår

2015

Publicerat i

Sammanfattning

Karlson, N., Lindberg, H. M., Stern, L., Lundqvist, T. & Larsson, A.-S.

Lönebildning i verkligheten

Publiceringsår

2014

Publicerat i

Sammanfattning

Fergin, E., Stern, C. & Wennberg, K.

Rekrytering i svenska företag ‐ Rätt kompetens, verktyg, tid, stöd och strategier för att finna kompetensen?

Publiceringsår

2013

Publicerat i

Sammanfattning

Var står svenska samhällsvetare politiskt?

Publiceringsår

2011

Publicerat i

Ekonomisk Debatt

Sammanfattning

The Political Opinions of Swedish Social Scientists

Publiceringsår

2009

Publicerat i

Finnish Economic Papers

Sammanfattning

Berggren, N., Jordahl H. & Stern, C.

Working Paper No. 112. The Political Opinions of Swedish Social Scientists

Publiceringsår

2007

Publicerat i

The Political Opinions of Swedish Social Scientists

Sammanfattning

We study the political opinions of Swedish social scientists in seven disciplines. A survey was sent to 4,301 academics at 25 colleges and universities, which makes the coverage of the disciplines included more or less comprehensive. When it comes to party sympathies there are 1.3 academics on the right for each academic on the left—a sharp contrast to the situation in the United States, where Democrats greatly dominate the social sciences. The corresponding ratio for Swedish citizens in general is 1.1. The most left-leaning disciplines are sociology and gender studies, the most right-leaning ones are business administration, economics, and law, with political science and economic history somewhere in between. The differences between the disciplines are smaller in Sweden than in the more polarized U.S. We also asked 14 policy questions. The replies largely confirm the pattern of a left-right divide – but overall the desire to change the status quo is tepid.

Related content: The Political Opinions of Swedish Social Scientists