Sök
Sök

Medarbetares inflytande och delaktighet: HR-medarbetare om medbestämmande och MBL år 2021

PublikationRapporter
Charlotta Stern, Fack, HR professionals, Lokal fackklubb, Lotta Stern, MBL, medarbetarinflytande

Sammanfattning

När medbestämmandelagen antogs 1976 såg arbetslivet och arbetsplatserna annorlunda ut. Då stod demokratifrågan högt på dagordningen och lokala fackklubbar var norm. I dag är medarbetarna rörligare och fackklubbarna mer sällsynta. Så hur fungerar medbestämmandet i praktiken 45 år senare?

I enkätstudien som presenteras i denna rapport undersöks hur HR-medarbetare upplever efterfrågan på inflytande och delaktighet bland medarbetare i sina organisationer, samt hur de upplever att MBL bidrar till det. Studien har genomförts i samarbete med Sveriges HR-Förening vars medlemmar bjudits in att besvara enkäten.

Respondenterna menar att inflytande är viktigt alltjämt för att engagera och motivera medarbetare, men än mer viktigt är goda arbetsvillkor, intressanta och roliga arbetsuppgifter och regelbundna avstämningar med chefen. Vid omorganisationer vänder sig medarbetare i första hand till närmsta chef för att framföra synpunkter, därefter kollegor och facklig representant. Det är i linje med idéerna inom det moderna personalarbetet, där individens direkta inflytande tycks mer centralt än indirekt inflytande genom vad man kan kalla kollektiv representativitet. Mönstret antyder en individualisering av inflytande på svenska arbetsplatser. Respondenterna är generellt positivt inställda till MBL och anser överlag att MBL-förhandlingar är viktiga, eller att de någon gång varit viktiga, för att säkerställa medarbetares inflytande. Uppfattningen skiljer sig dock åt mellan respondenter som har lokal klubb eller inte. Respondenter på arbetsplatser där det finns lokal klubb anser i högre utsträckning att MBL är viktigt för inflytande. Bland respondenterna som inte har klubb är det lika många som anser att MBL är oviktigt som viktigt. Respondenter på arbetsplatser där det finns lokal klubb har högre tankar om bidraget från MBL.

Slutsatsen är att de som besvarat undersökningen fortsatt tycker att inflytande är viktigt och inte minst i individualiserade former. Där det finns en lokal klubb är synen på MBL mer entydigt positiv, vilket tolkas som att klubbar är synnerligen viktiga för att den kollektiva formen av inflytande ska skapa mervärde. Mer forskning behövs om hur medarbetare ser på saken.

Stern, C. & Alm, C. (2022). Medarbetares inflytande och delaktighet: HR-medarbetare om medbestämmande och MBL år 2021. (Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 21) Stockholm: Ratio.

Liknande innehåll

Classical Liberal Feminism and Gendered Labor Markets
BokkapitelPublikation
Stern, C.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Sociology and Classical Liberalism in Dialogue: Freedom is something We Do Together. Lexington Books. 

Sammanfattning

Most sociologists lean left. In surveys and voter-registration studies, the ratio of Democrats to Republicans in American sociology ranges between 59 to 1 and 19.5 to 1 (Klein and Stern 2009; see also Klein and Stern 2006; Duarte et al. 2014). One survey reports more self-identified Marxists (25.5 percent) than self-identified Republicans (5.5 percent) in sociology (Gross and Simmons 2007), and another finds that more sociologists are comfortable with the prospect of working with a Communist colleague than a Republican or a hard-core Christian (Yancey 2011).

More disputed is whether the near monopoly of the left is problematic. Most people would agree that ideological monopoly is a problem if the one-sidedness 1) creates a culture where ideological beliefs are treated as self-evidently true, 2) stunts theorizing and understanding by shunting research into certain ideas or topics, or 3) leads researchers to ignore inconvenient knowledge or plausible alternative explanations.

In this chapter, I argue that all three problems surface in the sociological study of gender differences in the labor market (henceforth sometimes referred to as gender sociology). I also argue that the problems emanate from the particular definition of equality embraced by the left, and thus that the two are causally related to one another and greatly overlap.

Sociology and Classical Liberalism in Dialogue. Freedom is Something We Do Together
BokPublikation
Rojas, F. & Stern, C.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Lexington Books.

Sammanfattning

The motivation for Sociology and Classical Liberalism in Dialogue: Freedom is Something We Do Together is based on two observations: first, sociology as a field is populated with scholars on the left and second, (few but still) classical liberals and libertarian scholars are found in neighboring social science fields, such as economics, political science, and political philosophy. Can scholarship benefit if sociology and classical liberal ideas are in dialogue? To answer the question, the book gathers sociologists, criminologists, demographers, and political scientists that care about classical liberal ideas, or are willing to engage their sociological thinking with classical liberal ideas. Not all authors would identify themselves as classical liberals. These contributors discuss sociological topics through the lens of classical liberalism, asking how issues such as class, gender, or race relations can be viewed with a different perspective. Chapters also delve into the intersection of sociology and classical liberalism, exploring where viewpoints conflict and where they align.

Att korta vägen till arbetsmarknaden: Praktikplatsers erfarenhet av att ta emot utrikes födda akademiker från Korta vägen
RapporterPublikation
Stern, L. & Allstrin, S.
Ladda ner
Publiceringsår

2023

Publicerat i

Ratio

Sammanfattning

Denna studie har haft som syfte att ge insikt i vad som hindrar och möjliggör matchningen av arbetsnära praktik på svenska arbetsplatser utifrån praktikplatsernas perspektiv. Vi har följaktligen utfört en intervjustudie med 24 organisationer som tagit emot en eller flera utlandsfödda akademiker på praktik via Korta vägen för att ta del av praktikplatsers olika erfarenheter av att ta emot en akademikerpraktikant; motiv, upplevelser och utvärdering av organisatoriska erfarenheter. Vi har med hjälp av humankapitalteorin genomfört en induktiv tematisk analys av vad som påverkar matchningen av praktik utifrån individuella, organisatoriska och institutionella möjligheter och hinder.

Resultatet i korthet tyder på att praktikanterna överlag fungerar väldigt bra inom organisationerna. Att ta emot en praktikant från Korta vägen är inte mer komplicerat än att de får en vanlig introduktion och sedan får gå bakom en eller flera handledare. De flesta handledare har handlett flera praktikanter sedan tidigare. Handledarskap bygger på frivillighet, och praktikplatserna är noga med att kalibrera förväntningar visavi praktikanterna inför praktiken. Språknivå, kulturella och sociala skillnader förekommer men är sällan så allvarliga att praktiken kostar för mycket. Praktikplatserna tar gärna emot Korta vägen-praktikanter också framledes och de flesta handledare är villiga att handleda igen. Praktikanterna får med sig en svensk referens på sitt CV, de lär sig att föra sig på en svensk arbetsplats och flera får jobb på praktikplatsen efter avslutad praktik. Medarbetarna på praktikplatserna får ny energi av mottagandet, ökat engagemang och ibland också ny kompetens som de inte ens visste att de behövde.

Korta vägens praktikinsats tycks överlag fungera väl men det behövs mer forskning kring exakt hur matchningen av praktikant och praktikplats kan utvecklas för att skapa än mer synergier; ibland är språknivå viktig för att praktiken ska fungera väl, frånvaro av certifikat och legitimationer kan vara försvårande och insocialiseringen i den svenska arbetsplatskulturen kan ta tid. För att skapa ytterligare kunskap om matchning skulle begreppet humankapital behöva breddas till att än tydligare inkludera språk, kultur, och sociala faktorer. Mer än formell utbildning behöver beaktas för att verkligen förstå vad som stävjar migranters utväxling på humankapital i en ny kontext och vilka investeringar som krävs för att ersätta den tillfälliga ”förlusten”.

Visa fler