Ny rapport: Saknas fackklubb, finns skepsis mot medbestämmandelagen

Facken behöver värna den lokala närvaron på arbetsplatserna. Annars riskeras dagens regler kring medbestämmande bli förlegade. Arbetslivet förändras och så även synen på inflytandet på arbetsplatsen. Det visar en ny studie.

När medbestämmandelagen (MBL) antogs 1976 såg arbetslivet och arbetsplatserna annorlunda ut. Då stod demokratifrågan högt på dagordningen och lokala fackklubbar var norm. I dag är medarbetarna rörligare och fackklubbarna mer sällsynta. Så hur fungerar medbestämmandet i praktiken 45 år senare? Det undersöker Lotta Stern, professor och vd Ratio, och Carl Alm, forskningsassistent, i rapporten ”Medarbetares inflytande och delaktighet: HR-medarbetare om medbestämmande och MBL år 2021”.

– Överlag är man positivt inställd till MBL och tycker att MBL-förhandlingar är viktiga för att säkerställa medarbetares inflytande, säger Lotta Stern. Men uppfattningarna skiljer sig åt mellan de som har lokal fackklubb och de som inte har en.

Bland respondenter med minst en lokal klubb i organisationen anser ungefär 75 procent att MBL-förhandlingar är ett viktigt eller mycket viktigt verktyg för att säkerställa medarbetares inflytande. Bland respondenter utan klubb är motsvarande siffra ungefär 42 procent.

– En lokal klubb tycks alltså göra stor skillnad vad gäller inställningen till MBL-förhandlingars nytta, konstaterar Stern. Men det manar också till eftertanke om den svenska modellen. Vi vet att facken tappar i medlemsantal och att det är en utmaning för modellen, men en lika stor utmaning är fackens allt lägre lokala närvaro.

– Klart är att utan lokal klubb minskar nyttan och facket riskerar att reduceras till en paragrafernas kontrollinstans. Det underminerar deras viktiga roll och riskerar på sikt att urholka medlemsnyttan, säger Stern.

I studien framkommer att MBL har hög legitimitet. HR-medarbetarna menar att inflytande fortsatt är viktigt för att engagera och motivera medarbetare. Lika viktigt är goda arbetsvillkor, intressanta och roliga arbetsuppgifter och regelbundna avstämningar med chefen. De som besvarat enkäten menar vidare att medarbetare som vill framföra synpunkter inför en omorganisation i första hand vänder sig till närmsta chef. Först därefter till kollegor och facklig representant.

– Frågan är dock om MBL är lika viktig som när den tillkom för drygt 40 år sedan. Medarbetares inflytande och insyn är mer eller mindre en självklarhet i ett modernt företag och utövas varje dag i relationen ledare-medarbetare, eller medarbetare-medarbetare, säger Stern.

Det är i linje med idéerna som förs fram kring human resource management (HRM) – individens inflytande är fortsatt viktigt men uttrycks direkt snarare än indirekt, eller kollektivt. Mönstret går också i linje med sociologisk forskning om arbetslivets pågående individualisering.

***

Studien har genomförts i samarbete med Sveriges HR-förening. Genom en enkätundersökning till medlemmar i Sveriges HR-förening har författarna ställt frågor om hur delaktighet värderas, vilken roll MBL och lokala fackklubbar har, och om och hur MBL-förhandlingar och informationsmöten i dag bidrar till arbete med inflytande. Av särskilt intresse har varit hur respondenterna upplever att MBL fungerar i de fall det inte finns facklig närvaro på arbetsplatsen.