I och med att Covid-19-pandemin tvingade många anställda att skifta arbetsplatsen från kontoret till hemmet, tycks stigmat kring distansarbete, och framför allt hemarbete, ha minskat. Med ett möjligt slut av pandemin i sikte är frågan hur (kontors-)arbetslivet kommer att se ut framöver: Vad behöver man tänka på när man som arbetsgivare och/eller HR person funderar kring om distans- och/eller hybridarbete ska bibehållas, utökas – eller avvecklas? För företag blir det nödvändigt att analysera och planera hur den nya post-Covid verksamheten ska utformas. Det är av vikt för företag att uppnå en ny status quo när framtidens arbetsplats planeras; målet behöver vara att hitta ett arbetssätt som är gynnsamt för både arbetsgivare och anställda, oavsett om det rör sig om kontors-, distans- eller hybridarbete.
Denna rapport syftar till att redogöra för forskningsläget kring hem- och distansarbete för att ge de som planerar för framtiden ett beslutsstöd. Forskningssammanställningen gör inte anspråk på fullständighet då det i nuläget är för tidigt att dra slutsatser om världens förändring efter pandemin. Rapporten diskuterar flera relevanta aspekter och presenterar konkret tolv punkter som är av vikt för den som leder och fördelar arbetet, samt dess stödfunktioner, på ett företag.
Nyckelord: hemarbete, distansarbete, covid-19, framtidens arbetsplats, framtidens kontor, framtidens arbetsmarknad, HR.
Allstrin, S., Grafström, J., Stern, C. & Weidenstedt, L.
2021
(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 20) Stockholm: Ratio.
2024
Stockholm: Ratio.
Den senaste utvecklingen inom Europeiska unionen (EU) signalerar en betydande rörelse mot hållbarhet och miljöskydd. Från 1990 till 2021 har EU-medlemsländernas utsläpp av växthusgaser minskat med 29 % samtidigt som den reala BNP:n ökat med 62 %, vilket visar på frånvaron av samband mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp. Utsläppen har minskat i 24 av 27 medlemsländer. Sverige utmärker sig med de lägsta växthusgasutsläppen per BNP-enhet inom EU. Dessutom har konsumtionsbaserade CO2-utsläpp minskat med 27 %, en positiv trend som observerats i 22 av 27 medlemsländer. Trots att Tyskland, Frankrike, Italien och Polen står för en betydande del av de totala växthusgasutsläppen inom EU, fortsätter den generella trenden mot minskade utsläpp. Luftkvaliteten har också förbättrats, med en minskning i 25 av 26 kategorier av luftföroreningar sedan 1990, och nästan total eliminering av ozonnedbrytande ämnen. Dessa framsteg understryker effekten av EU:s miljöpolitik, och ger hopp om en mer hållbar framtid för Europa.
2023
Ratio Working Paper Series
This paper examines the influence of volatile electricity prices on the industrial landscape of Europe. The record-breaking prices experienced in the European wholesale electricity market throughout 2022, along with contributing factors such as the surging gas prices, nuclear power limitations, and reduced hydroelectric output, present complexities and challenges to Europe at the same time as a new wave of green industrialization is forming. Drawing from European Commission- and Eurostat data a new tool, the Green Industrial Location Attractiveness Index (GILAI) is introduced that should be helpful for predicting future green industrial establishments. The top three countries for green industrial establishments in Europe are Sweden, Finland, and Austria. A North/South European split with northern countries achieving higher rankings, while southern countries grapple with several factors. Through this analysis, the aim is to contribute to a better understanding of the evolving industrial landscape in Europe and identify strategies to enhance industry competitiveness and sustainability in the face of fluctuating electricity prices.
2023
Ratio.
I denna rapport undersöks preferensskillnader för distansarbete bland kontorsarbetare i Sverige utifrån ålder, geografi och kön. Rapporten baseras på en undersökning där drygt 1 000 arbetande personer identifierades som kontorsarbetare. Undersökningen genomfördes under april 2022. Antalet dagar i distansarbete varierar med ålder där den yngsta åldersgruppen (18–25 år) arbetar på distans 1,2 dagar i veckan, och den äldsta åldersgruppen (49–64 år) 2 dagar. Geografiska skillnader i hemarbetsdagar skiljer sig stort med en differens på uppemot 0,7 dagar per veckan. 4 av 10 skulle tacka nej till ett jobberbjudande där distansarbete inte är möjligt.
Resultaten pekar på att preferenser gällande distansarbete skiljer sig förhållandevis mycket mellan arbetstagare. Det kan därför vara relevant för arbetsgivare att ta individuella preferenser i beaktande och skapa flexibla arbetsmodeller som kan tillgodose olika behov och önskemål. En mångfald av sätt att arbeta på kan vara fördelaktigt för att främja en positiv arbetsmiljö och produktivitet, oavsett ålder.
Aktuell expert