Jobba hos oss

Ratio är ett tvärvetenskapligt forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

+4684415900

info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

Om oss

  • Om verksamheten
  • Detta är Ratio
  • VD berättar
  • Styrelse
  • Ledning
  • Verksamhetsberättelse
  • Kontakta oss
  • Media
  • Press & media
  • Nyhetsbrev
  • Nyhetsarkiv
  • FAQ
  • Vanliga frågor
  • Integritetspolicy
  • Samarbeten
  • Eli F. Heckscher-föreläsning
  • AI-Econ Lab
  • Bli medlem

Forskare

  • Forskare
  • Medarbetare
  • Aktuell expert
  • Forska hos oss
  • Möt våra forskare
  • Evenemang
  • Ratio TV
  • Ratio dialogue
  • Unga Forskare
  • Om programmet
  • Stipendium för unga forskare
  • Praktik
  • Sommarassistent på Ratio

Aktuell expert

Mark Hellsten

Forskning

  • Forskningsområden
  • Arbetsmarknad
  • Klimat och miljö
  • Konkurrenskraft
  • Projekt
  • Publikationer
  • Publikationer
  • Forskning i korthet
  • Rapportserie arbetsmarknad

Utvald publikation

Skill Requirements and Employment of Immigrants in Swedish Hospitality
Kazlou, A., & Wennberg, K.
Engelska flaggan ikonENG
Engelska flaggan ikonENG

Om oss

  • Om verksamheten

    • Detta är Ratio
    • VD berättar
    • Styrelse
    • Ledning
    • Verksamhetsberättelse
    • Kontakta oss
  • Media

    • Press & media
    • Nyhetsbrev
    • Nyhetsarkiv
  • FAQ

    • Vanliga frågor
    • Integritetspolicy
  • Samarbeten

    • Eli F. Heckscher-föreläsning
    • AI-Econ Lab
    • Bli medlem

Forskare

  • Forskare

    • Medarbetare
    • Aktuell expert
    • Forska hos oss
  • Möt våra forskare

    • Evenemang
    • Ratio TV
    • Ratio dialogue
  • Unga Forskare

    • Om programmet
    • Stipendium för unga forskare
    • Praktik
    • Sommarassistent på Ratio

Forskning

  • Forskningsområden

    • Arbetsmarknad
    • Klimat och miljö
    • Konkurrenskraft
    • Projekt
  • Publikationer

    • Publikationer
    • Forskning i korthet
    • Rapportserie arbetsmarknad

12 punkter om distansarbete efter Covid-19

PublikationRapporter
Jonas Grafström, Linda Weidenstedt, Lotta Stern
Rapport 20 – 12 punkter web
Ladda ner

Sammanfattning

I och med att Covid-19-pandemin tvingade många anställda att skifta arbetsplatsen från kontoret till hemmet, tycks stigmat kring distansarbete, och framför allt hemarbete, ha minskat. Med ett möjligt slut av pandemin i sikte är frågan hur (kontors-)arbetslivet kommer att se ut framöver: Vad behöver man tänka på när man som arbetsgivare och/eller HR person funderar kring om distans- och/eller hybridarbete ska bibehållas, utökas – eller avvecklas? För företag blir det nödvändigt att analysera och planera hur den nya post-Covid verksamheten ska utformas. Det är av vikt för företag att uppnå en ny status quo när framtidens arbetsplats planeras; målet behöver vara att hitta ett arbetssätt som är gynnsamt för både arbetsgivare och anställda, oavsett om det rör sig om kontors-, distans- eller hybridarbete.

Denna rapport syftar till att redogöra för forskningsläget kring hem- och distansarbete för att ge de som planerar för framtiden ett beslutsstöd. Forskningssammanställningen gör inte anspråk på fullständighet då det i nuläget är för tidigt att dra slutsatser om världens förändring efter pandemin. Rapporten diskuterar flera relevanta aspekter och presenterar konkret tolv punkter som är av vikt för den som leder och fördelar arbetet, samt dess stödfunktioner, på ett företag.

Nyckelord: hemarbete, distansarbete, covid-19, framtidens arbetsplats, framtidens kontor, framtidens arbetsmarknad, HR.

Detaljer

Författare

Allstrin, S., Grafström, J., Stern, C. & Weidenstedt, L.

Publiceringsår

2021

Publicerat i

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 20) Stockholm: Ratio.

Relaterat

Linda Weidenstedt
Filosofie doktor

070 525 99 53

linda.weidenstedt@ratio.se

Jonas Grafström
Filosofie doktor och vice VD

0703475854

jonas.grafstrom@ratio.se

Charlotta Stern
Professor och VD

0761855817

charlotta.stern@ratio.se

tor 28 okt 2021
Distansarbete 2.0: Tolv punkter att utvärdera inför beslut om kontorets framtid
SeminariumÖppna seminarier
2022-12-09
GP om Ratio-rapport: Här är frågorna som arbetsgivarna bör ha svar på kring hemarbete
Nyhetsartikel
2022-11-02
Tillit och delaktighet på jobbet – se seminariet i efterhand
Nyhetsartikel
2021-11-02
Distansarbete 2.0 – 12 punkter att beakta – se seminariet i efterhand
Nyhetsartikel
2021-10-28
Ny rapport: Framtidens distansarbete och kontor – 12 punkter att beakta
Nyhetsartikel

Liknande innehåll

Makt eller skratt? Hur kvinnliga och manliga vd:ar porträtteras i svenska dagstidningar
RapporterPublikation
Weidenstedt, L. & Haegerström, L.
Ladda ner
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie

Sammanfattning

Rapporten undersöker porträtteringen av kvinnliga och manliga verkställande direktörer (vd:ar) i svensk media, närmare bestämt i tre av Sveriges största dagstidningar – Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Dagens Industri. Rapporten undersöker, för det första, förekomsten av porträtteringar av kvinnliga och manliga vd:ar i tidningarna över tid sedan år 2000. Studien bygger på sammanlagt 441 artiklar från åren 2000, 2005, 2010, 2015, 2020 och 2022, som uppfyllde särskilda kriterier för vad som räknas som en vd-porträttering.

För det andra undersöks hur framställningen av kvinnliga och manliga vd:ar förändrats mellan 2010 och 2022, där sammanlagt 83 artiklar – 36 artiklar från år 2010 och 47 artiklar från år 2022 – har analyserats mer ingående kring innehåll med hjälp av kvalitativ kodning.

Resultaten visar att kvinnliga vd:ar är överrepresenterade i tidningarna i förhållande till sin faktiska andel i näringslivet. Medan endast 13 procent av vd:arna i Sverige var kvinnor år 2022, utgjorde de 42 procent av porträtteringarna i det samlade materialet. Detta skulle kunna tyda på en medveten strävan att synliggöra kvinnor, även om män fortfarande dominerar mediebilden.

Skillnader i framställning kvarstår dock, exempelvis i rubriker, benämningar och epitet. I rubrikerna är tonläget mer balanserat 2022, men män får något oftare negativa rubriker. Könsskillnaderna kopplade till vd-titeln är intressanta, där vd-titeln användes för fler kvinnor år 2022 än 2010 och även något oftare än för män. Män tilldelas däremot oftare epitet, det vill säga beskrivande beteckningar eller tilläggsord som framhäver en persons yrkesroll, egenskaper eller status (exempelvis ”fastighetshajen”).

Vad gäller teman i intervjuerna så förekommer utmaningar, motgångar och ledarskap oftare hos kvinnor, medan manliga vd:ar i högre grad kopplas till framgångar, pengar och konkurrens. Män tillskrivs även fler egenskaper totalt sett, ofta med betoning på status och drivkraft, medan kvinnors egenskaper kan kopplas till personlighet och relationer.

Jämförelsen mellan 2010 och 2022 visar i vissa fall en utveckling mot mindre skillnader mellan könen. Rubrikerna har blivit mer balanserade, framgångar och karriärvägar lyfts i liknande utsträckning för kvinnor och män, samt att skillnader i användningen av vd-titel har minskat. Samtidigt har nya skillnader uppstått: kvinnors privatliv har nästan försvunnit ur porträtteringarna, medan männens fått större utrymme. Bildmaterialet förstärker också olika ideal, där kvinnor oftare visas stående och leende, medan män oftare porträtteras sittande och med allvarliga uttryck.

Sammantaget pekar resultaten på en dubbel utveckling: porträtteringarna har blivit mer balanserade på vissa områden, men ojämnheten har samtidigt förstärkts på andra. Mediernas framställningar riskerar därmed både att reproducera och att utmana rådande genusmönster – något som är avgörande för hur framtida ledare uppfattas och legitimeras.

Working Paper No. 385 The workload paradox: Will AI reduce academic labor?
Working paperPublikation
Jonas Grafström
Ladda ner
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ratio Working Paper Series.

Sammanfattning

Artificial intelligence is reshaping academia, but instead of liberating scholars, AI might keep them running faster just to stay in place. This paper theoretically explores how AI increases institutional expectations rather than reducing workload. Using a formal workload model, the study examines how automation affects academic tasks, revealing that while AI streamlines some processes, it also creates new responsibilities in research, publishing, and administration. A case study illustrates how scholars experience rising pressures to verify AI-generated work, adapt to changing publication norms, and meet intensifying institutional demands. The findings suggest that AI’s role in academia is not one only of simplification, but acceleration—a race where efficiency gains are quickly absorbed, where the pursuit of academic excellence becomes ever more demanding, and where scholars must continuously push forward, not to advance, but merely to avoid falling behind.

Working Paper No. 384 Vertical industrial policy: principles, practice and potential
Working paperPublikation
Jonas Grafström
Ladda ner
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ratio Working Paper Series.

Sammanfattning

This report investigates the rationale, implementation challenges, and evolving global context of vertical industrial policy, with a particular focus on Sweden. Against the backdrop of recent global crises—including the 2008 financial crisis, the COVID-19 pandemic, and geopolitical disruptions following Russia’s invasion of Ukraine—the analysis explores how governments have re-evaluated the role of state intervention to bolster economic resilience and strategic autonomy. The report distinguishes between horizontal and vertical approaches, where vertical policy targets specific sectors or technologies considered critical for national development, such as green technology, semiconductors, and renewable energy. Drawing on economic theory and empirical evidence, the report outlines the key justifications for vertical industrial policy, including market failures, coordination problems, and the under-provision of public goods. It also addresses the limitations and risks associated with such policies, including information asymmetries, rent-seeking, and political capture. A central contribution is a decision-making framework designed to help policymakers assess when vertical industrial intervention may be justified and how it can be designed to minimize inefficiencies and unintended consequences. While the report takes a cautiously critical stance toward vertical industrial policy, it acknowledges its potential when implemented with clear objectives, regular evaluations, and institutional safeguards. The analysis highlights the need for a balanced and flexible approach, especially in the context of green transitions and geopolitical fragmentation.

Visa fler
Sök
Sök