Sök
Sök

Working Paper No. 357: Managing Work from Anywhere: Six Points to Consider for HR Professionals

PublikationWorking paper
Charlotta Stern, Distansarbete, HR, Jonas Grafström, Linda Weidenstedt, Lotta Stern, Susanna Allstrin

Sammanfattning

Purpose: The aim of this study is to assist human resource practitioners, leaders, and managers in their decision-making processes regarding the future of remote work by contributing with insights into, and synthesis of, existing research regarding working from home and working from anywhere.
Design/methodology/approach: We conducted a general review of the international literature in the fields of remote work, work from home, and work from anywhere with the aim to inductively discern themes research hitherto has dealt with.
Findings: We identified three larger themes: (1) productivity and efficiency, (2) remote leadership, and (3) work environment and work-life balance, each incorporating subthemes that contribute to a greater understanding of relevant topics in the context of remote work. In order to provide relevant information regarding the research front and guidance towards worthwhile considerations for HR professionals, leaders, and managers, we summarize our results in six concise points, each suggesting relevant questions to assess in relation to the future of remote work.
Originality: Companies will be forced to determine how to approach the post-Covid era and establish a new status quo regarding the future of office work that, ideally, will be mutually beneficial for employers and employees—whether it incorporates office, remote, or hybrid work. To the best of our knowledge a general review of the literature on remote work with specific, evidence-based, points to consider for HR professionals has not yet been undertaken.

Allstrin, S., Grafström, J., Stern, C. & Weidenstedt, L. Managing Work from Anywhere: Six Points to Consider for HR Professionals. Ratio Working Paper No. 357. Stockholm: Ratio.

Liknande innehåll

Decoding the barriers for a circular plastics industry: An equation framework
Artikel (med peer review)Publikation
Jonas Grafström
Publiceringsår

2025

Sammanfattning

Empirical research on barriers to a circular plastics economy has predominantly relied on case study approaches.
While research has provided insights into the conceptual and anecdotal aspects of these barriers, a gap remains in
the application of formalized methodologies to systematically understand and address them. This paper seeks to
bridge this gap by developing an equation system tailored to the plastics industry, bringing clarity to the complex
interplay of factors that constitute barriers to a circular economy. The study identifies four primary barriers to
the circular economy, as documented in the literature between 2017 and 2024: economic, institutional and
regulatory, technological, and social. The results include 24 equations, synthesized into four master equations. A
mathematical case study demonstrates how numerical weights, and the relative importance of variables can
differ between countries, offering a practical guide for applying the framework across diverse contexts. The study
concludes that reducing regulatory ambiguity, scaling recycling infrastructure, and fostering consumer trust in
recycled materials are critical steps. However, each country will face unique challenges, requiring policymakers
to adopt tailored approaches and variable weighting

Ingen grön omställning utan vinst
BokkapitelPublikation
Grafström, J.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Vinst: En antologi om vinstens roll i samhället

Sammanfattning

Vinster spelar en central och mångfacetterad roll i ekonomin. Möjligheten att få avkastning på sina investeringar, oavsett om de sker i form av tid eller pengar, har varit något som sporrat och väglett entreprenörer i tusentals år. Ändå hörs allt oftare en kritik mot vinstdrivande företag.

I den här antologin visas på den avgörande betydelse som vinst har för ekonomisk tillväxt, innovation och hållbarhet. Sju olika författare och forskare, berättar i sina texter om allt från vinstbegreppets historia till vinstens betydelse för entreprenörskap och innovation. På ett övertygande sätt berättas även om hur vinsten kan spela en avgörande roll för såväl bättre välfärdstjänster som för grön omställning. Boken avslutas med en empirisk genomgång av hur stora vinster svenska företag gör i dag och svarar på frågan: Är företagens vinster för höga?

Varför inte kollektivavtal?
RapporterPublikation
Stern, L. & Samuelsson, S.
Ladda ner
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie

Sammanfattning

Rapporten som du nu har framför dig bygger på en intervjustudie med 45 företagare, där den stora majoriteten har valt att driva sitt företag utan kollektivavtal. Syftet med studien har varit att undersöka hur företagen ser på kollektivavtal och varför de valt att stå utanför den svenska modellen. De intervjuade företagarna är en brokig skara och återfinns i många olika branscher samt geografiska regioner. Något som de flesta dock har gemensamt är att de driver mindre företag med färre än 10 anställda. Att det ofta är mindre företag som blivit intervjuade återses i svaren som ges till varför man valt att inte ha kollektivavtal. På grund av att det är så få anställda är det enligt de intervjuade företagarna enklare att göra individuella överenskommelser i stället för att ta hjälp av ett utomstående kollektivavtal. Det finns inget lokalt fackligt engagemang på företagen. Dessutom, menar företagarna, hade det blivit en ytterligare regelbörda att ha kollektivavtal i sin verksamhet och det finns en rädsla för att inte kunna följa alla regler som finns. Kollektivavtalet hade inte passat in i sättet verksamheten bedrivs på, till exempel när det kommer till varierande arbetstider. Hade man däremot växt som företag är företagarna inte främmande för att teckna kollektivavtal. Kollektivavtal uppfattas som något som passar bättre för och är anpassade till stora företag.

Något som också spelar in i valet att inte ha kollektivavtal är bemötandet från facket och många av företagarnas erfarenhet från möten med facket är negativ, men då handlar det framför allt om att det varit en individuell facklig representant som inte fungerat. Att den fackliga aktiviteten bland företagens anställda är näst intill obefintlig är också en faktor som gör att företagarna inte upplever vare sig press eller uppmuntran att teckna kollektivavtal.

Att de intervjuade företagarna inte har kollektivavtal är alltså sällan en ideologisk fråga, utan det görs en nyttokalkyl att det inte passar här och nu. Samtidigt säger många att de ”skuggar” kollektivavtalen och följer kollektivavtalade löner och arbetsvillkor, utan att teckna kollektivavtal, vilket kan ses som en indikator på att kollektivavtalen har hög legitimitet på svensk arbetsmarknad. Förhoppningsvis kan den här rapporten bidra till ökad kunskap om både modellens och kollektivavtalens attraktivitet sett utifrån en grupp av företagare som väljer bort dem. I förlängningen är attraktivitet en kritisk fråga för modellens överlevnad.

Visa fler