Sök
Sök

Medarbetaravtal, personalkostnader och produktivitet

PublikationRapporter
Arbetsmarknad, Charlotta Stern, Kollektivavtal, Martin Björklund, Medarbetaravtal
Medarbetaravtal, personalkostnader och produktivitet
Ladda ner

Sammanfattning

Sammanfattning:
Medarbetaravtal är en ovanlig kollektivavtalsform där särskilda krav ställs på samarbete mellan tjänstemannafacken och arbetarfacken eftersom avtalet tecknas gemensamt. Det saknas idag kunskap om effekterna av kollektivavtal generellt och medarbetaravtal i synnerhet. Parterna inom pappers- och massaindustrin tecknade 1996 medarbetaravtal vilket möjliggör en jämförelse på branschnivå. Med hjälp av syntetiska kontrollgrupper undersöker vi hur arbetskraftskostnad och produktivitet påverkas av den unika kollektivavtalslösningen. I rapporten kommer vi fram till att det i dagsläget är svårt att visa på några tydliga effekter vilket inte är helt förvånande med tanke på hur medarbetaravtalen som finns är utformade. Mer kunskap kring de ekonomiska effekterna av olika typer av kollektivavtal är en förutsättning för informerad diskussion kring framtidens kollektivavtal. Det krävs ytterligare studier i de fall ett mer renodlat medarbetaravtal skulle tecknas i framtiden.

Björklund, M. & Stern, C. (2020). Medarbetaravtal, personalkostnader och produktivitet: En fallstudie av avtalets effekter på utvecklingen inom massa- och pappersindustrin. (Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 17) Stockholm: Ratio.

Liknande innehåll

Dansk arbetstidsförkortning: Om vägen till kollektivavtalad 37-timmarsvecka
RapporterPublikation
Stern, C., & Hamilton, E.
Ladda ner
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie.

Sammanfattning

Under 2024 har frågan om arbetstidsförkortning aktualiserats i Sverige, med debatter om en framtida 35 timmar lång arbetsvecka. I debatten lyfts ofta Danmark fram som ett föredöme, då landet har genomfört arbetstidsförkortningar via lagstiftning och kollektivavtal. Denna rapport undersöker de historiska och ekonomiska faktorer som möjliggjorde den danska reformen samt analyserar dess relevans för Sverige. Rapportens syfte är att studera den historiska kontexten kring Danmarks arbetstidsförkortning och förstå parternas förhandlingspositioner. Metoden bygger på intervjuer med fackliga representanter, arbetsgivarorganisationer och forskare, kompletterat med vetenskapliga artiklar och rapporter.

Arbetstidsförkortningen i Danmark påbörjades under 1980-talet, en period präglad av ekonomisk kris med hög inflation och hög arbetslöshet. Regeringen genomförde en rad strukturreformer, inklusive nedskärningar i socialförsäkringssystemen. Högst på dagordningen var inflationsbekämpning. I denna kontext genomfördes en första lagstadgad arbetstidsförkortning med en timme 1985, i syfte att undvika fortsatt konfrontation med facken och som kompensation för ingrepp i lönebildningen.

Arbetsmarknadens parter avtalade om ytterligare sänkning av arbetstiden med två timmar 1987. Avtalet speglar en tid då arbetsgivarorganisationers första prioritet var lägre löneökningstakt och stärkt konkurrenskraft. Fackens första prioritet var 35 timmars arbetsvecka och högre löneökningstakt. Avtalet följdes av en ekonomisk kris som ledde fram till en trepartsöverenskommelse av rang.

Slutsatsen är att det är omöjligt att isolera effekten av arbetstidsförkortningen från övriga ekonomiska reformer. Danmark har sedan reformerna haft en positiv ekonomisk utveckling. Det kan konstateras att nutida debatter i Danmark snarare fokuserar på att öka arbetsutbudet än att ytterligare minska arbetstiden.

Politik och omställning för grön energiomställning och klimatneutralitet
RapporterPublikation
Skogsmo, E., Björklund, M., Gamez, D. B., La Fleur, L., & Nordensvärd, J.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Linköping University Electronic Press

Sammanfattning

Här sammanfattas vår forskning om påverkansarbete, beslutsfattande och förändring av EU:s politik för grön energiomställning och klimatneutralitet. Fokus ligger på resurs- och energieffektiva byggnader, men även energieffektivisering mer generellt och andra områden inom EU:s lagstiftningspaket Fit for 55. Beslutsfattandet kring energieffektivitet och minskad klimatpåverkan är komplext och påverkas av olika faktorer, inklusive intressenter, intressekonflikter och strategier. Bristande förståelse för politiska dynamiker kan hindra effektiv utformning och genomförande av energipolitik, vilket i sin tur kan försvåra arbetet med att uppnå klimatmål och främja hållbar utveckling. I våra projekt lämnas kunskap om processerna kring beslutsfattande och förändring av EU-politiken. Här presenteras ett kunskapsunderlag att dels påverka framtida EU-direktiv om energieffektivitet och byggnaders energiprestanda, dels främja svensk innovation och förbättra implementering av energieffektiviserande åtgärder i byggd miljö i Sverige såväl som EU och globalt. Resultaten visar att en djupare förståelse för sociala, politiska och institutionella faktorer är avgörande för att effektivt driva hållbar energipolitik. Vi betonar även behovet av ökad transparens för lobbyister för att säkerställa en rättvis och öppen politisk process.

Politics and Policy Processes for Green Energy Transition and Climate Neutrality: A Project Report
Artikel (utan peer review)Publikation
Gamez, D. B., von Malmborg, F., Nordensvärd, J., Björklund, M., & La Fleur, L.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Linköping University Electronic Press

Sammanfattning

This policy report outlines the group research on advocacy, decision-making, and EU policy change towards green energy transition and climate neutrality, focusing on resource- and energy-efficient buildings, as well as energy efficiency more broadly within the EU’s Fit for 55 legislative packages. The research also includes analyses of advocacy and decision-making related to EU policy change for decarbonizing maritime shipping. The project explores how stakeholder coalitions shape policies for sustainable environments since decision-making is influenced by stakeholders and conflicts of interest. By providing better insight into EU policy change dynamics, this report offers valuable knowledge that can enhance policymakers’ understanding of how to influence future EU policies on energy efficiency and building energy performance, as well as a clean energy transition more broadly, promoting Swedish interests. It highlights the complexity of decision-making in energy efficiency and climate impact reduction within the EU while also underscoring the influence of stakeholders and conflicts of interest. As a result, actors with inadequate grasp of political dynamics can hinder effective energy policy design and implementation, posing challenges to achieving climate goals and sustainable development. Similarly, since negotiations are key to advance regulation, it is found that less politicization and polarization facilitate deliberative negotiations and policy-oriented learning, among other things. Thus, strategic advocacy is crucial for Swedish policymakers aiming to successfully influence future EU energy and climate policies.

Visa fler