Ratio light logo

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

08-441 59 00info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

11359 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

PublikationerEvenemangMedarbetare

Populärt

Unga forskare
Nyhetsarkiv
Publikationer
Evenemang
Medarbetare
Start
Publikationer
Forskning i korthet
Rapportserie arbetsmarknad
Arbetsmarknad
Klimat och miljö
Konkurrenskraft
Projekt
Evenemang
RatioTV
Ratio dialogue
Detta är Ratio
VD berättar
Styrelse
Ledning
Verksamhetsberättelse
Medarbetare
Forska hos oss
Kontakta oss
Om programmet
Stipendium för unga forskare
Praktik
Sommarassistent på Ratio
Eli F. Heckscher-föreläsning
AI-Econ Lab
Bli medlem
Press & media
Nyhetsbrev
Nyhetsarkiv
Vanliga frågor
Integritetspolicy
Engelska flaggan ikonIn English
PublikationRapporter

Medarbetaravtal, personalkostnader och produktivitet

Ladda ner PDF

Sammanfattning

Sammanfattning:
Medarbetaravtal är en ovanlig kollektivavtalsform där särskilda krav ställs på samarbete mellan tjänstemannafacken och arbetarfacken eftersom avtalet tecknas gemensamt. Det saknas idag kunskap om effekterna av kollektivavtal generellt och medarbetaravtal i synnerhet. Parterna inom pappers- och massaindustrin tecknade 1996 medarbetaravtal vilket möjliggör en jämförelse på branschnivå. Med hjälp av syntetiska kontrollgrupper undersöker vi hur arbetskraftskostnad och produktivitet påverkas av den unika kollektivavtalslösningen. I rapporten kommer vi fram till att det i dagsläget är svårt att visa på några tydliga effekter vilket inte är helt förvånande med tanke på hur medarbetaravtalen som finns är utformade. Mer kunskap kring de ekonomiska effekterna av olika typer av kollektivavtal är en förutsättning för informerad diskussion kring framtidens kollektivavtal. Det krävs ytterligare studier i de fall ett mer renodlat medarbetaravtal skulle tecknas i framtiden.

Björklund, M. & Stern, C. (2020). Medarbetaravtal, personalkostnader och produktivitet: En fallstudie av avtalets effekter på utvecklingen inom massa- och pappersindustrin. (Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 17) Stockholm: Ratio.

Detaljer

Författare
Björklund, M. & Stern, C.
Publiceringsår
2020
Publicerat i

Arbetsmarknadsprogrammet

Relaterat

  • Doktorand

    Martin Björklund Mauritzson

    martin.bjorklund.mauritzson@ratio.se
  • Bild av Charlotta Stern, medarbetare på Ratio
    Professor och vd

    Charlotta Stern

    0761855817charlotta.stern@ratio.se
Nyhetsartikel

Ny rapport om medarbetaravtalets effekter

Hur påverkas arbetskraftskostnad och produktivitet av den unika kollektivavtalslösningen som är medarbetaravtal? Det undersöker Martin Björklund och Lotta Stern i rapporten ”Medarbetaravtal, personalkostnader och produktivitet: En fallstudie av avtalets effekter på utvecklingen inom massa- och...

Publicerat 8 december 2020
Läs hela

Liknande innehåll

Rapporter

Hur kan trösklarna in på den svenska arbetsmarknaden sänkas?

Stern, L. & Hamilton, E.
Ladda ner

Publiceringsår

2026

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie

Sammanfattning

Den svenska arbetsmarknaden präglas i dag av en växande grupp så kallade outsiders – personer som under lång tid varit arbetslösa. Gruppen består i hög grad av individer utan gymnasieutbildning, utrikes födda, äldre arbetstagare och personer med funktionsnedsättning. Samtidigt rapporterar arbetsgivare omfattande rekryteringssvårigheter, vilket pekar på betydande matchningsproblem.

Rapportens utgångspunkt är att en viktig förklaring till dessa problem är den låga andelen lågtröskeljobb i Sverige. Arbetsmarknaden har under lång tid utvecklats mot allt högre kvalifikationskrav, samtidigt som minimilöner och arbetskraftskostnader är relativt höga. Detta har bidragit till att enkla jobb blivit få, vilket särskilt drabbar grupper med svag konkurrensförmåga.

Analysen visar att den svenska modellen, med starka parter och kollektivavtal, har bidragit till en välfungerande arbetsmarknad för insiders, men riskerar samtidigt att exkludera outsiders. Höga lägstalöner, starkt anställningsskydd och fokus på kvalificerade jobb kan leda till att inträdet på arbetsmarknaden försvåras för vissa grupper. Detta skapar en målkonflikt mellan goda arbetsvillkor och inkludering.

Rapporten analyserar tre huvudsakliga vägar för att öka antalet lågtröskeljobb:

1. Trepartslösningar, såsom etableringsjobben, där staten och arbetsmarknadens parter samarbetar. Dessa har potential, men har hittills haft mycket begränsad omfattning.

2. Partsbaserade lösningar, där parterna själva skapar nya typer av enklare jobb genom särskilda kollektivavtal. Detta bedöms som en realistisk väg, men kräver ökad flexibilitet och acceptans för differentierade löner och arbetsuppgifter.

3. Politiska lösningar, exemplifierade genom Tysklands mini-jobb. Dessa har bidragit till lägre arbetslöshet och hög flexibilitet, men innebär också risker i form av segmentering, svagare socialt skydd och inlåsningseffekter.

Fallstudien av Tyskland visar att mini-jobb har blivit en etablerad del av arbetsmarknaden och bidragit till att sänka trösklarna in i arbete. Samtidigt är effekterna på långsiktig etablering blandade, och vissa grupper – särskilt kvinnor och äldre – tenderar att fastna i dessa jobb. En viktig lärdom är dock att enkelhet i regelverk och administration är avgörande för att skapa volymer.

Rapporten lyfter även fram möjligheten att skapa lågtröskeljobb genom organisatoriska förändringar, såsom omfördelning av arbetsuppgifter, så kallad job carving. Detta kan möjliggöra inträde på arbetsmarknaden för personer som annars inte matchar befintliga jobb.

Den övergripande slutsatsen är att fler lågtröskeljobb sannolikt behövs som ett komplement till utbildning och arbetsmarknadspolitiska insatser. Alternativet – ett varaktigt utanförskap för stora grupper – riskerar att få betydande ekonomiska och sociala konsekvenser. Samtidigt kräver en sådan utveckling avvägningar mellan effektivitet, jämlikhet och arbetsmarknadens institutionella struktur.

Artikel (med peer review)

Reviewing the EU policy nexus of energy efficiency and social policy

Nordensvard, J., Björklund, M., von Malmborg, F., La Fleur, L., Skogsmo, E., & Gamez, D. H. B.
Ladda ner

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Renewable and Sustainable Energy Reviews

Sammanfattning

This paper aims to analyse how the European Union (EU) energy policy has merged social policy concepts with energy efficiency policy. Energy efficiency has increasingly become understood through social policy concepts such as energy poverty, energy inequality, and lack of cohesion. Previous research has shown how the social aspects of energy efficiency have been highlighted by the European Commission when discussing the multiple benefits of increased energy efficiency efforts, such as building renovations.

Using a mixed-method approach with material from the European Commission, the Council of the European Union, and the European Parliament, we review energy policy from a social policy perspective. The analysis is conducted in two steps. First, we identify which EU institutions acted as agenda-setters in introducing the social aspects of energy efficiency. Second, we describe and analyse the framing process through which social concepts are merged with energy policy.

The study combines qualitative and quantitative analyses of EU policy documents. A set of key words is used in the quantitative analysis to explore the links between social policy and energy policy.

We conclude that social aspects were first connected to the energy policy field by the European Parliament. This connection was later reinforced by the European Commission through the inclusion of social policy elements, particularly in policies addressing the transition to energy efficiency and zero-carbon buildings, where concepts such as energy poverty have become central.

Rapporter

Trygghetsöverenskommelsen – ett nytt jämviktsläge?

Samuelsson, S. & Stern, L.
Ladda ner

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie

Sammanfattning

Trygghetsöverenskommelsen, ofta kallad ”det nya Saltsjöbadsavtalet”, trädde i kraft 2022 och har beskrivits som en av de mest omfattande arbetsmarknadsreformerna i Sverige sedan 1938. Avtalet består av två huvudsakliga komponenter: en arbetsrättslig del med förändringar i lagen om anställningsskydd (LAS), samt en omställningsdel som introducerar det statligt finansierade omställningsstudiestödet (OSS). Reformen har tillkommit genom en trepartslösning mellan arbetsmarknadens parter och staten, men implementeringen har visat sig vara komplex. Syftet med föreliggande studie är att genom semi-strukturerade intervjuer med nitton centrala aktörer hos arbetsmarknadens parter undersöka uppfattningar om reformens funktionalitet, legitimitet samt dess inverkan på partsrelationer och maktbalans. Intervjupersonerna representerar både fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer på olika nivåer inom den svenska modellen.

Resultaten visar att reformen åtnjuter hög formell legitimitet, men att dess konkreta effekter hittills upplevs som begränsade. Förändringarna i LAS har inte signifikant påverkat företagens anställningsbenägenhet eller lett till upplevd otrygghet bland anställda. Omställningsdelen, i synnerhet OSS, har å andra sidan brottats med omfattande administrativa problem hos CSN, vilket påverkat tilltron till reformens funktion. Samtidigt lyfts omställningsorganisationernas arbete fram som lyckosamt. En betydande utmaning är att inte alla LO-förbund har undertecknat huvudavtalet, vilket skapar en splittrad tillämpning och riskerar att undergräva både legitimitet och funktionalitet. Trots detta uppges relationerna mellan parterna ha förbättrats efter överenskommelsens tillkomst.

Studien pekar även på en viss rörelse mot en svensk variant av den danska flexicurity-modellen och även de intervjuade facken ger uttryck för en positiv inställning till ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Studien indikerar också en förskjutning i facklig inflytandebalans från LO till PTK. Slutligen konstateras att Trygghetsöverenskommelsen, snarare än att utgöra en radikal förändring, representerar ett gradvist, konservativt reformarbete typiskt för den svenska modellen. Reformens långsiktiga effekt återstår att utvärdera, men dess legitimitet vilar i hög grad på parternas fortsatta ansvarstagande och förtroendet mellan arbetsmarknadens aktörer.

Visa fler