Ratio light logo

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

08-441 59 00info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

11359 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

PublikationerEvenemangMedarbetare

Populärt

Unga forskare
Nyhetsarkiv
Publikationer
Evenemang
Medarbetare
Start
Publikationer
Forskning i korthet
Rapportserie arbetsmarknad
Arbetsmarknad
Klimat och miljö
Konkurrenskraft
Projekt
Evenemang
RatioTV
Ratio dialogue
Detta är Ratio
VD berättar
Styrelse
Ledning
Verksamhetsberättelse
Medarbetare
Forska hos oss
Kontakta oss
Om programmet
Stipendium för unga forskare
Praktik
Sommarassistent på Ratio
Eli F. Heckscher-föreläsning
AI-Econ Lab
Bli medlem
Press & media
Nyhetsbrev
Nyhetsarkiv
Vanliga frågor
Integritetspolicy
MedarbetareDoktorand

Martin Björklund Mauritzson

Kontaktuppgifter

E-post
martin.bjorklund.mauritzson@ratio.se

Martin Björklund Mauritzson är doktorand i statsvetenskap vid Ratio och Linköpings universitet. Han doktorerar inom ett forskningsprojekt som undersöker intressen, påverkan och beslut i EU inom policy för energieffektivisering av byggnader. Hans avhandling fokuserar på hur EU:s politik formuleras och hur besluten fattas. Martin är tidigare forskningsassistent inom Ratios arbetsmarknadsprogram.



Relaterade publikationer

    Artikel (med peer review)

    Reviewing the EU policy nexus of energy efficiency and social policy

    Nordensvard, J., Björklund, M., von Malmborg, F., La Fleur, L., Skogsmo, E., & Gamez, D. H. B.
    Ladda ner

    Publiceringsår

    2025

    Publicerat i

    Renewable and Sustainable Energy Reviews

    Sammanfattning

    This paper aims to analyse how the European Union (EU) energy policy has merged social policy concepts with energy efficiency policy. Energy efficiency has increasingly become understood through social policy concepts such as energy poverty, energy inequality, and lack of cohesion. Previous research has shown how the social aspects of energy efficiency have been highlighted by the European Commission when discussing the multiple benefits of increased energy efficiency efforts, such as building renovations.

    Using a mixed-method approach with material from the European Commission, the Council of the European Union, and the European Parliament, we review energy policy from a social policy perspective. The analysis is conducted in two steps. First, we identify which EU institutions acted as agenda-setters in introducing the social aspects of energy efficiency. Second, we describe and analyse the framing process through which social concepts are merged with energy policy.

    The study combines qualitative and quantitative analyses of EU policy documents. A set of key words is used in the quantitative analysis to explore the links between social policy and energy policy.

    We conclude that social aspects were first connected to the energy policy field by the European Parliament. This connection was later reinforced by the European Commission through the inclusion of social policy elements, particularly in policies addressing the transition to energy efficiency and zero-carbon buildings, where concepts such as energy poverty have become central.

    Rapporter

    Politik och omställning för grön energiomställning och klimatneutralitet

    Skogsmo, E., Björklund, M., Gamez, D. B., La Fleur, L., & Nordensvärd, J.

    Publiceringsår

    2024

    Publicerat i

    Linköping University Electronic Press

    Sammanfattning

    Här sammanfattas vår forskning om påverkansarbete, beslutsfattande och förändring av EU:s politik för grön energiomställning och klimatneutralitet. Fokus ligger på resurs- och energieffektiva byggnader, men även energieffektivisering mer generellt och andra områden inom EU:s lagstiftningspaket Fit for 55. Beslutsfattandet kring energieffektivitet och minskad klimatpåverkan är komplext och påverkas av olika faktorer, inklusive intressenter, intressekonflikter och strategier. Bristande förståelse för politiska dynamiker kan hindra effektiv utformning och genomförande av energipolitik, vilket i sin tur kan försvåra arbetet med att uppnå klimatmål och främja hållbar utveckling. I våra projekt lämnas kunskap om processerna kring beslutsfattande och förändring av EU-politiken. Här presenteras ett kunskapsunderlag att dels påverka framtida EU-direktiv om energieffektivitet och byggnaders energiprestanda, dels främja svensk innovation och förbättra implementering av energieffektiviserande åtgärder i byggd miljö i Sverige såväl som EU och globalt. Resultaten visar att en djupare förståelse för sociala, politiska och institutionella faktorer är avgörande för att effektivt driva hållbar energipolitik. Vi betonar även behovet av ökad transparens för lobbyister för att säkerställa en rättvis och öppen politisk process.

    Artikel (utan peer review)

    Politics and Policy Processes for Green Energy Transition and Climate Neutrality: A Project Report

    Gamez, D. B., von Malmborg, F., Nordensvärd, J., Björklund, M., & La Fleur, L.

    Publiceringsår

    2024

    Publicerat i

    Linköping University Electronic Press

    Sammanfattning

    This policy report outlines the group research on advocacy, decision-making, and EU policy change towards green energy transition and climate neutrality, focusing on resource- and energy-efficient buildings, as well as energy efficiency more broadly within the EU’s Fit for 55 legislative packages. The research also includes analyses of advocacy and decision-making related to EU policy change for decarbonizing maritime shipping. The project explores how stakeholder coalitions shape policies for sustainable environments since decision-making is influenced by stakeholders and conflicts of interest. By providing better insight into EU policy change dynamics, this report offers valuable knowledge that can enhance policymakers’ understanding of how to influence future EU policies on energy efficiency and building energy performance, as well as a clean energy transition more broadly, promoting Swedish interests. It highlights the complexity of decision-making in energy efficiency and climate impact reduction within the EU while also underscoring the influence of stakeholders and conflicts of interest. As a result, actors with inadequate grasp of political dynamics can hinder effective energy policy design and implementation, posing challenges to achieving climate goals and sustainable development. Similarly, since negotiations are key to advance regulation, it is found that less politicization and polarization facilitate deliberative negotiations and policy-oriented learning, among other things. Thus, strategic advocacy is crucial for Swedish policymakers aiming to successfully influence future EU energy and climate policies.

    Artikel (med peer review)

    Going beyond the Council as brake of EU energy policy: Analysing the internal process of the Council in the recast of the Energy Performance of Buildings Directive

    Björklund, M., von Malmborg, F., La Fleur, L., & Nordensvärd, J.

    Publiceringsår

    2024

    Publicerat i

    Energy Policy

    Sammanfattning

    The Council is the voice of the member states’ governments in the EU policymaking process and the institutional setting where member states can enforce their national interest. The literature on Council decision-making has previously mostly used expert interviews or voting patterns. Through a detailed examination of one specific legislative file in the recent ‘Fit for 55’ climate package in which subsidiarity and varying national conditions is central, this study focus on how disagreements between member states are resolved and how strategic word framing can aid in resolving political controversies in EU energy policy. This article analyses Council working group meeting notes and revisions of the recent recast of the Energy Performance of Buildings Directive, providing a unique look behind the curtains of negotiations between member states in the Council within a deliberative intergovernmental framework. A mix of quantitative and qualitative text analysis is applied to deliberations and legislative revisions. The findings show that a fragile consensus is reached despite disagreement through enabling of national flexibility in policy decisions, indicating that the Council determines the speed of European integration in the policy domain.

    Artikel (med peer review)

    Lessons learnt from 20+ years of research on multilevel governance of energy-efficient and zero-carbon buildings in the European Union

    Björklund, M., von Malmborg, F., & Nordensvärd, J.

    Publiceringsår

    2023

    Publicerat i

    Energy Efficiency, 16(8), 98.

    Sammanfattning

    At global scale, the building sector accounts for 40% of total energy end use and almost 35% of greenhouse gas emissions. This makes it one of the most important sectors to focus on for reaching the 1.5–2 °C target of the Paris Agreement, to enhance energy security of supply and to alleviate energy poverty. The European Union (EU) is often seen as a leader in climate governance, which is also true for energy efficiency. The improvement of energy performance of buildings has been part of EU public policy for more than 50 years, making the EU a pioneer in the policy domain. Based on a semi-structured review of the scientific literature (N=90), this paper is aimed at drawing the lessons from research on governance of energy-efficient and zero-carbon buildings in the EU. As for the findings, there is a multitude of policy instruments developed on different levels of governance, more or less integrated and managed by different actors and no single instrument is sufficient to stimulate energy-efficient and zero-carbon buildings. Five key challenges are identified in the governance literature examining the transition towards energy efficiency and zero-carbon buildings: An ambiguous leadership, heterogeneity of implementation, lack of incentives, limitations of non-regulatory policies and market-based instruments, and limited diffusion between governance levels. We also conclude that most policy instruments focus on new buildings which is problematic since the greatest challenge in the transition is the renovation of the large existing building stock.

    Rapporter

    Kollektivavtalens decentralisering och flexibilitet

    Stern, C. & Björklund, M.
    Ladda ner

    Publiceringsår

    2022

    Publicerat i

    (Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 22) Stockholm: Ratio.

    Sammanfattning

    Kollektivavtal reglerar anställningsförmåner och villkor för närmare 85 procent av de anställda i privat sektor på svensk arbetsmarknad. Det gör kollektivavtalen till en mycket viktig pelare i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Fackföreningarna undertecknar avtalen på mandat från sina medlemmar, och arbetsgivarorganisationer gör detsamma för sina. Höga medlemstal och hög anslutningsgrad är förutsättningar för modellens legitimitet och kräver att kollektivavtal upplevs som (tillräckligt) attraktiva från båda håll. En enkät från Arbetsmarknadsekonomiska rådet visar dock att flera företagsrepresentanter upplever kollektivavtal som krångliga och kostsamma, särskilt skeptiska är företagare som står utan kollektivavtal. Upplevelserna skiljer sig även åt mellan branscherna (Calmfors m fl 2018). Det finns väldigt lite kunskap om skillnaderna i kollektivavtalens regleringar. I den här studien rapporteras en systematisk genomgång av 50 kollektivavtal vars regler kring arbetstid kategoriseras. Rapportens resultat visar tydliga skillnader mellan kollektivavtalen vad gäller centralisering. Jämförelsen av kollektivavtalens regler uppenbarar tydliga skillnader i möjligheten till lokala överenskommelser och i vilken utsträckning det finns begränsningar inskrivna i avtalet. Slutligen används resultat från Calmfors med flera (2018) om branschskillnader avseende viljan att behålla kollektivavtal utan tvång för att undersöka samvariationen mellan kollektivavtalsvilja och regleringar. Det tycks finnas ett visst samband, men företagares syn på kollektivavtalens attraktivitet handlar inte enkom om regler.

    Rapporter

    Den finska kollektivavtalsmodellen i stöpsleven

    Karlson, N. & Björklund, M.
    Ladda ner

    Publiceringsår

    2021

    Publicerat i

    (Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 19) Stockholm: Ratio.

    Sammanfattning

    De finska arbetsgivarna inom Skogsindustrin och Teknologiindustrin, landets ledande exportsektorer, beslutade i oktober 2020 respektive mars 2021 att ensidigt säga upp kollektivavtalen på industrinivå för att åstadkomma lokala förhandlingar på företagsnivå direkt med medarbetarna. Ambitionen är att förändra finsk lönebildning för att åstadkomma ökad lokal flexibilitet och stärkt konkurrenskraft.

    I rapporten, som baseras på intervjuer med partsföreträdare och experter samt tidigare forskning och medieuppgifter, beskrivs bakgrunden till arbetsgivarnas beslut, deras motiv, andra branschers reaktioner, de fackliga motparternas synsätt samt olika statliga regleringars betydelse för utvecklingen. Avslutningsvis diskuteras ett antal lärdomar för den svenska arbetsmarknadsmodellen.

    Karlson, N. & Björklund, M. (2021). Den finska kollektivavtalsmodellen i stöpsleven. (Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 19) Stockholm: Ratio.

    Rapporter

    Medarbetaravtal, personalkostnader och produktivitet

    Björklund, M. & Stern, C.
    Ladda ner

    Publiceringsår

    2020

    Publicerat i

    Arbetsmarknadsprogrammet

    Sammanfattning

    Sammanfattning:
    Medarbetaravtal är en ovanlig kollektivavtalsform där särskilda krav ställs på samarbete mellan tjänstemannafacken och arbetarfacken eftersom avtalet tecknas gemensamt. Det saknas idag kunskap om effekterna av kollektivavtal generellt och medarbetaravtal i synnerhet. Parterna inom pappers- och massaindustrin tecknade 1996 medarbetaravtal vilket möjliggör en jämförelse på branschnivå. Med hjälp av syntetiska kontrollgrupper undersöker vi hur arbetskraftskostnad och produktivitet påverkas av den unika kollektivavtalslösningen. I rapporten kommer vi fram till att det i dagsläget är svårt att visa på några tydliga effekter vilket inte är helt förvånande med tanke på hur medarbetaravtalen som finns är utformade. Mer kunskap kring de ekonomiska effekterna av olika typer av kollektivavtal är en förutsättning för informerad diskussion kring framtidens kollektivavtal. Det krävs ytterligare studier i de fall ett mer renodlat medarbetaravtal skulle tecknas i framtiden.

    Artikel (utan peer review)

    Immaterialrätten i den digitala eran – svenska dataspelsbranschen som exempel

    Long, V., Björklund, M. & Domeji, B.

    Publiceringsår

    2020

    Publicerat i

    Ekonomisk Debatt

    Sammanfattning

Engelska flaggan ikonIn English