Den finska kollektivavtalsmodellen i stöpsleven

PublikationRapporter
Finland, Kollektivavtal, Martin Björklund, Nils Karlsson
den-finska-kollektivavtalsmodellen-i-stopsleven
Ladda ner

Sammanfattning

De finska arbetsgivarna inom Skogsindustrin och Teknologiindustrin, landets ledande exportsektorer, beslutade i oktober 2020 respektive mars 2021 att ensidigt säga upp kollektivavtalen på industrinivå för att åstadkomma lokala förhandlingar på företagsnivå direkt med medarbetarna. Ambitionen är att förändra finsk lönebildning för att åstadkomma ökad lokal flexibilitet och stärkt konkurrenskraft.

I rapporten, som baseras på intervjuer med partsföreträdare och experter samt tidigare forskning och medieuppgifter, beskrivs bakgrunden till arbetsgivarnas beslut, deras motiv, andra branschers reaktioner, de fackliga motparternas synsätt samt olika statliga regleringars betydelse för utvecklingen. Avslutningsvis diskuteras ett antal lärdomar för den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Karlson, N. & Björklund, M. (2021). Den finska kollektivavtalsmodellen i stöpsleven. (Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 19) Stockholm: Ratio.


Liknande innehåll

Lessons learnt from 20+ years of research on multilevel governance of energy-efficient and zero-carbon buildings in the European Union
Artikel (med peer review)Publikation
Björklund, M., von Malmborg, F., & Nordensvärd, J.
Publiceringsår

2023

Publicerat i

Energy Efficiency, 16(8), 98.

Sammanfattning

At global scale, the building sector accounts for 40% of total energy end use and almost 35% of greenhouse gas emissions. This makes it one of the most important sectors to focus on for reaching the 1.5–2 °C target of the Paris Agreement, to enhance energy security of supply and to alleviate energy poverty. The European Union (EU) is often seen as a leader in climate governance, which is also true for energy efficiency. The improvement of energy performance of buildings has been part of EU public policy for more than 50 years, making the EU a pioneer in the policy domain. Based on a semi-structured review of the scientific literature (N=90), this paper is aimed at drawing the lessons from research on governance of energy-efficient and zero-carbon buildings in the EU. As for the findings, there is a multitude of policy instruments developed on different levels of governance, more or less integrated and managed by different actors and no single instrument is sufficient to stimulate energy-efficient and zero-carbon buildings. Five key challenges are identified in the governance literature examining the transition towards energy efficiency and zero-carbon buildings: An ambiguous leadership, heterogeneity of implementation, lack of incentives, limitations of non-regulatory policies and market-based instruments, and limited diffusion between governance levels. We also conclude that most policy instruments focus on new buildings which is problematic since the greatest challenge in the transition is the renovation of the large existing building stock.

Kollektivavtalens decentralisering och flexibilitet
RapporterPublikation
Stern, C. & Björklund, M.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

(Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 22) Stockholm: Ratio.

Sammanfattning

Kollektivavtal reglerar anställningsförmåner och villkor för närmare 85 procent av de anställda i privat sektor på svensk arbetsmarknad. Det gör kollektivavtalen till en mycket viktig pelare i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Fackföreningarna undertecknar avtalen på mandat från sina medlemmar, och arbetsgivarorganisationer gör detsamma för sina. Höga medlemstal och hög anslutningsgrad är förutsättningar för modellens legitimitet och kräver att kollektivavtal upplevs som (tillräckligt) attraktiva från båda håll. En enkät från Arbetsmarknadsekonomiska rådet visar dock att flera företagsrepresentanter upplever kollektivavtal som krångliga och kostsamma, särskilt skeptiska är företagare som står utan kollektivavtal. Upplevelserna skiljer sig även åt mellan branscherna (Calmfors m fl 2018). Det finns väldigt lite kunskap om skillnaderna i kollektivavtalens regleringar. I den här studien rapporteras en systematisk genomgång av 50 kollektivavtal vars regler kring arbetstid kategoriseras. Rapportens resultat visar tydliga skillnader mellan kollektivavtalen vad gäller centralisering. Jämförelsen av kollektivavtalens regler uppenbarar tydliga skillnader i möjligheten till lokala överenskommelser och i vilken utsträckning det finns begränsningar inskrivna i avtalet. Slutligen används resultat från Calmfors med flera (2018) om branschskillnader avseende viljan att behålla kollektivavtal utan tvång för att undersöka samvariationen mellan kollektivavtalsvilja och regleringar. Det tycks finnas ett visst samband, men företagares syn på kollektivavtalens attraktivitet handlar inte enkom om regler.

Medarbetaravtal, personalkostnader och produktivitet
RapporterPublikation
Björklund, M. & Stern, C.
Publiceringsår

2020

Publicerat i

Arbetsmarknadsprogrammet

Sammanfattning

Sammanfattning:
Medarbetaravtal är en ovanlig kollektivavtalsform där särskilda krav ställs på samarbete mellan tjänstemannafacken och arbetarfacken eftersom avtalet tecknas gemensamt. Det saknas idag kunskap om effekterna av kollektivavtal generellt och medarbetaravtal i synnerhet. Parterna inom pappers- och massaindustrin tecknade 1996 medarbetaravtal vilket möjliggör en jämförelse på branschnivå. Med hjälp av syntetiska kontrollgrupper undersöker vi hur arbetskraftskostnad och produktivitet påverkas av den unika kollektivavtalslösningen. I rapporten kommer vi fram till att det i dagsläget är svårt att visa på några tydliga effekter vilket inte är helt förvånande med tanke på hur medarbetaravtalen som finns är utformade. Mer kunskap kring de ekonomiska effekterna av olika typer av kollektivavtal är en förutsättning för informerad diskussion kring framtidens kollektivavtal. Det krävs ytterligare studier i de fall ett mer renodlat medarbetaravtal skulle tecknas i framtiden.

Visa fler