Sök
Sök

Does Political Ideology Hinder Insights on Gender and Labor Markets?

PublikationBokkapitel
Arbetsmarknad, Charlotta Stern, Ideologi, Ojämlikhet, Rättvisa, Sociologi

Sammanfattning

Sociology is a field where a large majority of professors lean left. The left-leaning ideology is visible in studies of gender differences in labor markets. In such studies, a left-feminist ideology of equality is taken to be self-evident. Defining equality to equate to slim-outcome difference, however, pre-destines all differences to be seen as outcomes of culturally defined social constructions and discrimination. In this chapter it is hypothesized that this has produced tabooed topics in the field. One such taboo is the acknowledging of differences between men and women. Such differences challenge the left-feminism’s notion of equality in terms of slim-outcome-difference. Research on evolution and preferences is downplayed in favor of cultural explanations. Cultural explanations interpret differences between men and women in labor market behavior as constructed, as largely driven by gender stereotypes and discrimination. The notion that differences can stem from biology or from the choices made by individuals pursuing a lifestyle different than those prescribed by gender researchers is seldom entertained. I hypothesize that the situation stems from gender sociology being dominated by left-feminist ideology.
Related content: Working paper No. 275

Stern, C. (2017). Does Political Ideology Hinder Insights on Gender and Labor Markets? In J. T. Crawford, & L. Jussim (Eds.), The Politics of Social Psychology(pp. 44-61). New York, NY: Psychology Press, Routledge.

Liknande innehåll

Rätt (?) bostäder på fel platser
RapporterPublikation
Jörnmark, J.
Ladda ner
Publiceringsår

2023

Publicerat i

Ratio.

Sammanfattning

Mellan 1942 och 1993 snedvreds den svenska bostadsmarknaden av en kombination av regleringar, produktionskvoter, missriktad regionalpolitik och ett oförutsägbart lagsystem. Resultatet blev att bostäder systematiskt byggdes med liten hänsyn till var arbetsmarknaderna och den verkliga efterfrågan fanns. Följden av det blev att städer spreds ut på ett okoordinerat sätt, vilket ledde till ökade infrastrukturella kostnader och starkt ökad pendling. Samtidigt ökade de statsfinansiella kostnaderna för politiken på ett okontrollerbart sätt.

Den i det närmaste slumpmässiga utspridningen av bostäderna kulminerade under 1980-talet och början av 1990-talet. Efter kapitalmarknadens avreglering utbröt ett mycket omfattande byggande av hyresrätter i de delar av landet där befolkningen redan minskade. Samtidigt gjorde subventionerna att incitamenten att bygga i de större städerna försvagades. Efter 1995 fick det till konsekvens att cirka 30 000-50 000 lägenheter stod tomma i den svenska glesbygden, vilket ledde till att staten som stått för lånegarantierna förlorade minst 100 miljarder kronor. Parallellt med dessa tomma lägenheter ledde inflyttningen och den expansiva arbetsmarknaden i storstäderna och de viktigaste regionala centrumen till att prisnivåerna i de delarna av landet ökade mycket snabbt. Särskilt gällde det de centrala delarna av städerna som underförsörjts med bostäder sedan 1942.

Effekterna av detta snedvridna byggande har fortfarande stora konsekvenser i Sverige. I fler än 150 av landets glesbygdskom kvar. Underhålls- och rivningsbehovet för dessa bostäder är i dag mycket stort, och det förvärras av de problem som skapats av att flyktingmottagandet och den så kallade sociala dumpningen som koncentrerats till just dessa struktursvaga kommuner på grund av att de hade ett stort utbud av tomma lägenheter. Samtidigt har prisutvecklingen i den starkare delen av landet under mer än ett decennium lett till en oro för en ”prisbubbla”. Båda dessa faktorer gör att röster i dag hörs för en återgång till det reglerade och subventionerade bostadsbyggande som dominerade perioden 1942 till 1993.

Sett från den empiri som analyseras i den här rapporten skulle en sådan återgång kunna få mycket stora negativa konsekvenser, både statsfinansiellt och för landets fortsatta tillväxtförutsättningar.

Att korta vägen till arbetsmarknaden: Praktikplatsers erfarenhet av att ta emot utrikes födda akademiker från Korta vägen
RapporterPublikation
Stern, L. & Allstrin, S.
Ladda ner
Publiceringsår

2023

Publicerat i

Ratio

Sammanfattning

Denna studie har haft som syfte att ge insikt i vad som hindrar och möjliggör matchningen av arbetsnära praktik på svenska arbetsplatser utifrån praktikplatsernas perspektiv. Vi har följaktligen utfört en intervjustudie med 24 organisationer som tagit emot en eller flera utlandsfödda akademiker på praktik via Korta vägen för att ta del av praktikplatsers olika erfarenheter av att ta emot en akademikerpraktikant; motiv, upplevelser och utvärdering av organisatoriska erfarenheter. Vi har med hjälp av humankapitalteorin genomfört en induktiv tematisk analys av vad som påverkar matchningen av praktik utifrån individuella, organisatoriska och institutionella möjligheter och hinder.

Resultatet i korthet tyder på att praktikanterna överlag fungerar väldigt bra inom organisationerna. Att ta emot en praktikant från Korta vägen är inte mer komplicerat än att de får en vanlig introduktion och sedan får gå bakom en eller flera handledare. De flesta handledare har handlett flera praktikanter sedan tidigare. Handledarskap bygger på frivillighet, och praktikplatserna är noga med att kalibrera förväntningar visavi praktikanterna inför praktiken. Språknivå, kulturella och sociala skillnader förekommer men är sällan så allvarliga att praktiken kostar för mycket. Praktikplatserna tar gärna emot Korta vägen-praktikanter också framledes och de flesta handledare är villiga att handleda igen. Praktikanterna får med sig en svensk referens på sitt CV, de lär sig att föra sig på en svensk arbetsplats och flera får jobb på praktikplatsen efter avslutad praktik. Medarbetarna på praktikplatserna får ny energi av mottagandet, ökat engagemang och ibland också ny kompetens som de inte ens visste att de behövde.

Korta vägens praktikinsats tycks överlag fungera väl men det behövs mer forskning kring exakt hur matchningen av praktikant och praktikplats kan utvecklas för att skapa än mer synergier; ibland är språknivå viktig för att praktiken ska fungera väl, frånvaro av certifikat och legitimationer kan vara försvårande och insocialiseringen i den svenska arbetsplatskulturen kan ta tid. För att skapa ytterligare kunskap om matchning skulle begreppet humankapital behöva breddas till att än tydligare inkludera språk, kultur, och sociala faktorer. Mer än formell utbildning behöver beaktas för att verkligen förstå vad som stävjar migranters utväxling på humankapital i en ny kontext och vilka investeringar som krävs för att ersätta den tillfälliga ”förlusten”.

Managers on balancing employment protection and what’s good for the company: Intended and unintended consequences of a semi-coercive institution
Artikel (in press)Publikation
Stern, C., & Weidenstedt, L.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

Economic and Industrial Democracy.

Sammanfattning

Sweden’s institutionalized employment protection legislation, ‘LAS’, is interesting theoretically because parts of it are semi-coercive. The semi-coerciveness makes it possible for firms and unions under collective agreements to negotiate departures from the law. Thus, the law is more flexible than the legal text suggests. The present study explores intended and unintended consequences of LAS as experienced by managers of smaller manufacturing companies. The results suggest that managers support the idea of employment protection in principle but face a difficult balancing act in dealing with LAS. From their point of view, the legislation’s institutional legitimacy is low, producing local cultures of hypocrisy and pretense. The article gives insights into how institutions aimed at specific, intended behavior sometimes end up producing unintended consequences fostering the opposite.

The article in total can be read here.

Visa fler