Sök
Sök

Classical Liberal Feminism and Gendered Labor Markets

PublikationBokkapitel
Charlotta Stern

Sammanfattning

Most sociologists lean left. In surveys and voter-registration studies, the ratio of Democrats to Republicans in American sociology ranges between 59 to 1 and 19.5 to 1 (Klein and Stern 2009; see also Klein and Stern 2006; Duarte et al. 2014). One survey reports more self-identified Marxists (25.5 percent) than self-identified Republicans (5.5 percent) in sociology (Gross and Simmons 2007), and another finds that more sociologists are comfortable with the prospect of working with a Communist colleague than a Republican or a hard-core Christian (Yancey 2011).

More disputed is whether the near monopoly of the left is problematic. Most people would agree that ideological monopoly is a problem if the one-sidedness 1) creates a culture where ideological beliefs are treated as self-evidently true, 2) stunts theorizing and understanding by shunting research into certain ideas or topics, or 3) leads researchers to ignore inconvenient knowledge or plausible alternative explanations.

In this chapter, I argue that all three problems surface in the sociological study of gender differences in the labor market (henceforth sometimes referred to as gender sociology). I also argue that the problems emanate from the particular definition of equality embraced by the left, and thus that the two are causally related to one another and greatly overlap.

Stern, C. (2024). Classical Liberal Feminism and Gendered Labor Markets. In Sociology and Classical Liberalism in Dialogue: Freedom is something We Do Together. Lexington Books. 

Liknande innehåll

Varför inte kollektivavtal?
RapporterPublikation
Stern, L. & Samuelsson, S.
Ladda ner
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie

Sammanfattning

Rapporten som du nu har framför dig bygger på en intervjustudie med 45 företagare, där den stora majoriteten har valt att driva sitt företag utan kollektivavtal. Syftet med studien har varit att undersöka hur företagen ser på kollektivavtal och varför de valt att stå utanför den svenska modellen. De intervjuade företagarna är en brokig skara och återfinns i många olika branscher samt geografiska regioner. Något som de flesta dock har gemensamt är att de driver mindre företag med färre än 10 anställda. Att det ofta är mindre företag som blivit intervjuade återses i svaren som ges till varför man valt att inte ha kollektivavtal. På grund av att det är så få anställda är det enligt de intervjuade företagarna enklare att göra individuella överenskommelser i stället för att ta hjälp av ett utomstående kollektivavtal. Det finns inget lokalt fackligt engagemang på företagen. Dessutom, menar företagarna, hade det blivit en ytterligare regelbörda att ha kollektivavtal i sin verksamhet och det finns en rädsla för att inte kunna följa alla regler som finns. Kollektivavtalet hade inte passat in i sättet verksamheten bedrivs på, till exempel när det kommer till varierande arbetstider. Hade man däremot växt som företag är företagarna inte främmande för att teckna kollektivavtal. Kollektivavtal uppfattas som något som passar bättre för och är anpassade till stora företag.

Något som också spelar in i valet att inte ha kollektivavtal är bemötandet från facket och många av företagarnas erfarenhet från möten med facket är negativ, men då handlar det framför allt om att det varit en individuell facklig representant som inte fungerat. Att den fackliga aktiviteten bland företagens anställda är näst intill obefintlig är också en faktor som gör att företagarna inte upplever vare sig press eller uppmuntran att teckna kollektivavtal.

Att de intervjuade företagarna inte har kollektivavtal är alltså sällan en ideologisk fråga, utan det görs en nyttokalkyl att det inte passar här och nu. Samtidigt säger många att de ”skuggar” kollektivavtalen och följer kollektivavtalade löner och arbetsvillkor, utan att teckna kollektivavtal, vilket kan ses som en indikator på att kollektivavtalen har hög legitimitet på svensk arbetsmarknad. Förhoppningsvis kan den här rapporten bidra till ökad kunskap om både modellens och kollektivavtalens attraktivitet sett utifrån en grupp av företagare som väljer bort dem. I förlängningen är attraktivitet en kritisk fråga för modellens överlevnad.

Sociology and Classical Liberalism in Dialogue. Freedom is Something We Do Together
BokPublikation
Rojas, F. & Stern, C.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Lexington Books.

Sammanfattning

The motivation for Sociology and Classical Liberalism in Dialogue: Freedom is Something We Do Together is based on two observations: first, sociology as a field is populated with scholars on the left and second, (few but still) classical liberals and libertarian scholars are found in neighboring social science fields, such as economics, political science, and political philosophy. Can scholarship benefit if sociology and classical liberal ideas are in dialogue? To answer the question, the book gathers sociologists, criminologists, demographers, and political scientists that care about classical liberal ideas, or are willing to engage their sociological thinking with classical liberal ideas. Not all authors would identify themselves as classical liberals. These contributors discuss sociological topics through the lens of classical liberalism, asking how issues such as class, gender, or race relations can be viewed with a different perspective. Chapters also delve into the intersection of sociology and classical liberalism, exploring where viewpoints conflict and where they align.

Att korta vägen till arbetsmarknaden: Praktikplatsers erfarenhet av att ta emot utrikes födda akademiker från Korta vägen
RapporterPublikation
Stern, L. & Allstrin, S.
Ladda ner
Publiceringsår

2023

Publicerat i

Ratio

Sammanfattning

Denna studie har haft som syfte att ge insikt i vad som hindrar och möjliggör matchningen av arbetsnära praktik på svenska arbetsplatser utifrån praktikplatsernas perspektiv. Vi har följaktligen utfört en intervjustudie med 24 organisationer som tagit emot en eller flera utlandsfödda akademiker på praktik via Korta vägen för att ta del av praktikplatsers olika erfarenheter av att ta emot en akademikerpraktikant; motiv, upplevelser och utvärdering av organisatoriska erfarenheter. Vi har med hjälp av humankapitalteorin genomfört en induktiv tematisk analys av vad som påverkar matchningen av praktik utifrån individuella, organisatoriska och institutionella möjligheter och hinder.

Resultatet i korthet tyder på att praktikanterna överlag fungerar väldigt bra inom organisationerna. Att ta emot en praktikant från Korta vägen är inte mer komplicerat än att de får en vanlig introduktion och sedan får gå bakom en eller flera handledare. De flesta handledare har handlett flera praktikanter sedan tidigare. Handledarskap bygger på frivillighet, och praktikplatserna är noga med att kalibrera förväntningar visavi praktikanterna inför praktiken. Språknivå, kulturella och sociala skillnader förekommer men är sällan så allvarliga att praktiken kostar för mycket. Praktikplatserna tar gärna emot Korta vägen-praktikanter också framledes och de flesta handledare är villiga att handleda igen. Praktikanterna får med sig en svensk referens på sitt CV, de lär sig att föra sig på en svensk arbetsplats och flera får jobb på praktikplatsen efter avslutad praktik. Medarbetarna på praktikplatserna får ny energi av mottagandet, ökat engagemang och ibland också ny kompetens som de inte ens visste att de behövde.

Korta vägens praktikinsats tycks överlag fungera väl men det behövs mer forskning kring exakt hur matchningen av praktikant och praktikplats kan utvecklas för att skapa än mer synergier; ibland är språknivå viktig för att praktiken ska fungera väl, frånvaro av certifikat och legitimationer kan vara försvårande och insocialiseringen i den svenska arbetsplatskulturen kan ta tid. För att skapa ytterligare kunskap om matchning skulle begreppet humankapital behöva breddas till att än tydligare inkludera språk, kultur, och sociala faktorer. Mer än formell utbildning behöver beaktas för att verkligen förstå vad som stävjar migranters utväxling på humankapital i en ny kontext och vilka investeringar som krävs för att ersätta den tillfälliga ”förlusten”.

Visa fler