Jobba hos oss

Ratio är ett tvärvetenskapligt forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

+4684415900

info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

Engelska flaggan ikonENG
Engelska flaggan ikonENG

Managers on balancing employment protection and what’s good for the company: Intended and unintended consequences of a semi-coercive institution

PublikationArtikel (med peer review)
Charlotta Stern, Linda Weidenstedt, Lotta Stern

Sammanfattning

Sweden’s institutionalized employment protection legislation, ‘LAS’, is interesting theoretically because parts of it are semi-coercive. The semi-coerciveness makes it possible for firms and unions under collective agreements to negotiate departures from the law. Thus, the law is more flexible than the legal text suggests. The present study explores intended and unintended consequences of LAS as experienced by managers of smaller manufacturing companies. The results suggest that managers support the idea of employment protection in principle but face a difficult balancing act in dealing with LAS. From their point of view, the legislation’s institutional legitimacy is low, producing local cultures of hypocrisy and pretense. The article gives insights into how institutions aimed at specific, intended behavior sometimes end up producing unintended consequences fostering the opposite.

The article in total can be read here.

Stern, C., & Weidenstedt, L. (2022). Managers on balancing employment protection and what’s good for the company: Intended and unintended consequences of a semi-coercive institution. Economic and Industrial Democracy.

Detaljer

Författare

Stern, C., & Weidenstedt, L.

Publiceringsår

2022

Publicerat i

Economic and Industrial Democracy.

Relaterat

Linda Weidenstedt
Filosofie doktor

070 525 99 53

linda.weidenstedt@ratio.se

Charlotta Stern
Professor och VD

0761855817

charlotta.stern@ratio.se


Liknande innehåll

Makt eller skratt? Hur kvinnliga och manliga vd:ar porträtteras i svenska dagstidningar
RapporterPublikation
Weidenstedt, L. & Haegerström, L.
Ladda ner
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie

Sammanfattning

Rapporten undersöker porträtteringen av kvinnliga och manliga verkställande direktörer (vd:ar) i svensk media, närmare bestämt i tre av Sveriges största dagstidningar – Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Dagens Industri. Rapporten undersöker, för det första, förekomsten av porträtteringar av kvinnliga och manliga vd:ar i tidningarna över tid sedan år 2000. Studien bygger på sammanlagt 441 artiklar från åren 2000, 2005, 2010, 2015, 2020 och 2022, som uppfyllde särskilda kriterier för vad som räknas som en vd-porträttering.

För det andra undersöks hur framställningen av kvinnliga och manliga vd:ar förändrats mellan 2010 och 2022, där sammanlagt 83 artiklar – 36 artiklar från år 2010 och 47 artiklar från år 2022 – har analyserats mer ingående kring innehåll med hjälp av kvalitativ kodning.

Resultaten visar att kvinnliga vd:ar är överrepresenterade i tidningarna i förhållande till sin faktiska andel i näringslivet. Medan endast 13 procent av vd:arna i Sverige var kvinnor år 2022, utgjorde de 42 procent av porträtteringarna i det samlade materialet. Detta skulle kunna tyda på en medveten strävan att synliggöra kvinnor, även om män fortfarande dominerar mediebilden.

Skillnader i framställning kvarstår dock, exempelvis i rubriker, benämningar och epitet. I rubrikerna är tonläget mer balanserat 2022, men män får något oftare negativa rubriker. Könsskillnaderna kopplade till vd-titeln är intressanta, där vd-titeln användes för fler kvinnor år 2022 än 2010 och även något oftare än för män. Män tilldelas däremot oftare epitet, det vill säga beskrivande beteckningar eller tilläggsord som framhäver en persons yrkesroll, egenskaper eller status (exempelvis ”fastighetshajen”).

Vad gäller teman i intervjuerna så förekommer utmaningar, motgångar och ledarskap oftare hos kvinnor, medan manliga vd:ar i högre grad kopplas till framgångar, pengar och konkurrens. Män tillskrivs även fler egenskaper totalt sett, ofta med betoning på status och drivkraft, medan kvinnors egenskaper kan kopplas till personlighet och relationer.

Jämförelsen mellan 2010 och 2022 visar i vissa fall en utveckling mot mindre skillnader mellan könen. Rubrikerna har blivit mer balanserade, framgångar och karriärvägar lyfts i liknande utsträckning för kvinnor och män, samt att skillnader i användningen av vd-titel har minskat. Samtidigt har nya skillnader uppstått: kvinnors privatliv har nästan försvunnit ur porträtteringarna, medan männens fått större utrymme. Bildmaterialet förstärker också olika ideal, där kvinnor oftare visas stående och leende, medan män oftare porträtteras sittande och med allvarliga uttryck.

Sammantaget pekar resultaten på en dubbel utveckling: porträtteringarna har blivit mer balanserade på vissa områden, men ojämnheten har samtidigt förstärkts på andra. Mediernas framställningar riskerar därmed både att reproducera och att utmana rådande genusmönster – något som är avgörande för hur framtida ledare uppfattas och legitimeras.

Trygghetsöverenskommelsen – ett nytt jämviktsläge?
RapporterPublikation
Samuelsson, S. & Stern, L.
Ladda ner
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie

Sammanfattning

Trygghetsöverenskommelsen, ofta kallad ”det nya Saltsjöbadsavtalet”, trädde i kraft 2022 och har beskrivits som en av de mest omfattande arbetsmarknadsreformerna i Sverige sedan 1938. Avtalet består av två huvudsakliga komponenter: en arbetsrättslig del med förändringar i lagen om anställningsskydd (LAS), samt en omställningsdel som introducerar det statligt finansierade omställningsstudiestödet (OSS). Reformen har tillkommit genom en trepartslösning mellan arbetsmarknadens parter och staten, men implementeringen har visat sig vara komplex. Syftet med föreliggande studie är att genom semi-strukturerade intervjuer med nitton centrala aktörer hos arbetsmarknadens parter undersöka uppfattningar om reformens funktionalitet, legitimitet samt dess inverkan på partsrelationer och maktbalans. Intervjupersonerna representerar både fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer på olika nivåer inom den svenska modellen.

Resultaten visar att reformen åtnjuter hög formell legitimitet, men att dess konkreta effekter hittills upplevs som begränsade. Förändringarna i LAS har inte signifikant påverkat företagens anställningsbenägenhet eller lett till upplevd otrygghet bland anställda. Omställningsdelen, i synnerhet OSS, har å andra sidan brottats med omfattande administrativa problem hos CSN, vilket påverkat tilltron till reformens funktion. Samtidigt lyfts omställningsorganisationernas arbete fram som lyckosamt. En betydande utmaning är att inte alla LO-förbund har undertecknat huvudavtalet, vilket skapar en splittrad tillämpning och riskerar att undergräva både legitimitet och funktionalitet. Trots detta uppges relationerna mellan parterna ha förbättrats efter överenskommelsens tillkomst.

Studien pekar även på en viss rörelse mot en svensk variant av den danska flexicurity-modellen och även de intervjuade facken ger uttryck för en positiv inställning till ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Studien indikerar också en förskjutning i facklig inflytandebalans från LO till PTK. Slutligen konstateras att Trygghetsöverenskommelsen, snarare än att utgöra en radikal förändring, representerar ett gradvist, konservativt reformarbete typiskt för den svenska modellen. Reformens långsiktiga effekt återstår att utvärdera, men dess legitimitet vilar i hög grad på parternas fortsatta ansvarstagande och förtroendet mellan arbetsmarknadens aktörer.

Tjänstepension som rekryteringsinstrument
RapporterPublikation
Uddén Sonnegård, E. & Stern, L.
Ladda ner
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie.

Sammanfattning

En av svensk arbetsmarknads utmaningar över tid har varit kompetensförsörjning och matchning. Ett sätt för företagen att attrahera arbetskraft med rätt kompetens är att stärka sitt arbetsgivarmärke. För många löntagare är ett bra arbete inte bara en fråga om lön vid anställningstillfället, utan om balans mellan lön och andra förmåner. Den grundläggande frågan i denna rapport är därför ifall svenska företag använder sig av kollektivavtalad tjänstepension när de rekryterar. Studien baseras på en enkätundersökning genomförd bland företag i Svenskt Näringslivs Företagarpanel, där 1 235 företag (33 procent) deltog.

Trots att tjänstepensionen utgör en allt större del av pensionsinkomsten verkar många företag inte aktivt använda tjänstepensionen i sitt rekryteringsarbete. Enkätsvaren visar att många företag inte informerar om tjänstepension vid jobbannonsering, rekrytering eller lönesamtal. Endast en mindre andel lyfter fram tjänstepensionens fördelar om en anställd överväger att byta arbetsplats. En bransch som skiljer sig från övriga i undersökningen är tjänstebranschen; de informerar oftare om tjänstepension vid rekrytering än övriga branscher och föredrar att erbjuda sina medarbetare tjänstepension framför högre lön.

En fråga i undersökningen var om företag hellre skulle vilja erbjuda en högre lön och låta de anställda själva sköta sitt pensionssparande. Cirka en fjärdedel av företagen svarade ja på den frågan, medan en större andel föredrog nuvarande system med kollektivavtalad tjänstepension. Till denna fråga var det möjligt att avge ett fritextsvar; av dessa kunde 156 svar analyseras. Av de företag som förespråkade högre lön framför pensionsavsättningar lyftes argument som individuell frihet och flexibilitet. Vissa menade att unga anställda föredrar högre inkomst i nuet framför framtida pensionsförmåner. Andra såg det som en konkurrensfördel att kunna erbjuda mer lön direkt.

De företag som föredrog nuvarande system betonade i stället tjänstepensionens trygghetsaspekt. Många ansåg att anställda generellt har begränsad kunskap om pensionssparande och att en obligatorisk tjänstepension skyddar dem från att göra kortsiktiga val. Arbetsgivare inom tjänstebranschen, där konkurrensen om arbetskraft är hård, var mer benägna att se tjänstepensionen som en viktig del av sitt erbjudande till medarbetarna.

En central slutsats i rapporten är att tjänstepensionen i dagsläget inte används i någon större utsträckning för att stärka företags arbetsgivarmärke. Företag tycks i många fall betrakta tjänstepensionen som en ”hygienfaktor” snarare än ett strategiskt verktyg i rekryteringsprocessen. Samtidigt visar studien att det finns en stor förbättringspotential när det gäller kunskapen om tjänstepension, både hos anställda och arbetsgivare. För att stärka arbetsgivarmärket och attrahera rätt kompetens skulle företag kunna kommunicera mer aktivt om tjänstepensionens fördelar vid rekrytering och lönesamtal. Företag utan kollektivavtal kan också behöva överväga hur de kan erbjuda konkurrenskraftiga pensionslösningar. På ett högre plan behöver även arbetsmarknadens parter arbeta vidare med att förenkla och förtydliga pensionssystemet för att öka förståelsen och engagemanget kring tjänstepension.

Visa fler

Om oss

  • Om verksamheten
  • Detta är Ratio
  • VD berättar
  • Styrelse
  • Ledning
  • Verksamhetsberättelse
  • Kontakta oss
  • Media
  • Press & media
  • Nyhetsbrev
  • Nyhetsarkiv
  • FAQ
  • Vanliga frågor
  • Integritetspolicy
  • Samarbeten
  • Eli F. Heckscher-föreläsning
  • AI-Econ Lab
  • Bli medlem

Forskare

  • Forskare
  • Medarbetare
  • Aktuell expert
  • Forska hos oss
  • Möt våra forskare
  • Evenemang
  • Ratio TV
  • Ratio dialogue
  • Unga Forskare
  • Om programmet
  • Stipendium för unga forskare
  • Praktik
  • Sommarassistent på Ratio

Aktuell expert

Mark Hellsten

Forskning

  • Forskningsområden
  • Arbetsmarknad
  • Klimat och miljö
  • Konkurrenskraft
  • Projekt
  • Publikationer
  • Publikationer
  • Forskning i korthet
  • Rapportserie arbetsmarknad

Om oss

  • Om verksamheten

    • Detta är Ratio
    • VD berättar
    • Styrelse
    • Ledning
    • Verksamhetsberättelse
    • Kontakta oss
  • Media

    • Press & media
    • Nyhetsbrev
    • Nyhetsarkiv
  • FAQ

    • Vanliga frågor
    • Integritetspolicy
  • Samarbeten

    • Eli F. Heckscher-föreläsning
    • AI-Econ Lab
    • Bli medlem

Forskare

  • Forskare

    • Medarbetare
    • Aktuell expert
    • Forska hos oss
  • Möt våra forskare

    • Evenemang
    • Ratio TV
    • Ratio dialogue
  • Unga Forskare

    • Om programmet
    • Stipendium för unga forskare
    • Praktik
    • Sommarassistent på Ratio

Forskning

  • Forskningsområden

    • Arbetsmarknad
    • Klimat och miljö
    • Konkurrenskraft
    • Projekt
  • Publikationer

    • Publikationer
    • Forskning i korthet
    • Rapportserie arbetsmarknad
Sök
Sök

Utvald publikation

Skill Requirements and Employment of Immigrants in Swedish Hospitality
Kazlou, A., & Wennberg, K.