Jobba hos oss

Ratio är ett tvärvetenskapligt forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

+4684415900

info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

Om oss

  • Om verksamheten
  • Detta är Ratio
  • VD berättar
  • Styrelse
  • Ledning
  • Verksamhetsberättelse
  • Kontakta oss
  • Media
  • Press & media
  • Nyhetsbrev
  • Nyhetsarkiv
  • FAQ
  • Vanliga frågor
  • Integritetspolicy
  • Samarbeten
  • Eli F. Heckscher-föreläsning
  • AI-Econ Lab
  • Bli medlem

Forskare

  • Forskare
  • Medarbetare
  • Aktuell expert
  • Forska hos oss
  • Möt våra forskare
  • Evenemang
  • Ratio TV
  • Ratio dialogue
  • Unga Forskare
  • Om programmet
  • Stipendium för unga forskare
  • Praktik
  • Sommarassistent på Ratio

Aktuell expert

Mark Hellsten

Forskning

  • Forskningsområden
  • Arbetsmarknad
  • Klimat och miljö
  • Konkurrenskraft
  • Projekt
  • Publikationer
  • Publikationer
  • Forskning i korthet
  • Rapportserie arbetsmarknad
Sök Engelska flaggan ikonENG
Engelska flaggan ikonENGSök

Om oss

  • Om verksamheten

    • Detta är Ratio
    • VD berättar
    • Styrelse
    • Ledning
    • Verksamhetsberättelse
    • Kontakta oss
  • Media

    • Press & media
    • Nyhetsbrev
    • Nyhetsarkiv
  • FAQ

    • Vanliga frågor
    • Integritetspolicy
  • Samarbeten

    • Eli F. Heckscher-föreläsning
    • AI-Econ Lab
    • Bli medlem

Forskare

  • Forskare

    • Medarbetare
    • Aktuell expert
    • Forska hos oss
  • Möt våra forskare

    • Evenemang
    • Ratio TV
    • Ratio dialogue
  • Unga Forskare

    • Om programmet
    • Stipendium för unga forskare
    • Praktik
    • Sommarassistent på Ratio

Forskning

  • Forskningsområden

    • Arbetsmarknad
    • Klimat och miljö
    • Konkurrenskraft
    • Projekt
  • Publikationer

    • Publikationer
    • Forskning i korthet
    • Rapportserie arbetsmarknad

Anställningsskyddets avsedda och oavsedda konsekvenser

PublikationRapporter
Anställningsskydd, Arbetsmarknad, Georgios Sideras, LAS, Linda Weidenstedt, Lotta Stern, Sociologi
Anställningsskyddets avsedda och oavsedda konsekvenser
Ladda ner

Sammanfattning

Lagen om anställningsskydd är omdebatterad och skapar friktioner på svensk arbetsmarknad. Å ena sidan finns arbetsgivare som vill ha flexibla företag och rätten att leda och fördela arbetet för att främja verksamheten. Å andra sidan finns arbetstagare som vill ha trygga anställningar och rätt till en icke-godtycklig behandling. På aggregerad nivå får lagstiftningens avsedda och oavsedda konsekvenser förhållandevis mycket utrymme i debatterna såväl som inom forskningen, där studier exempelvis visar att ett strikt anställningsskydd hämmar företagens produktivitet. Mer sällan ställs frågan hur lagstiftningen tillämpas och upplevs fungera lokalt och i praktiken, det vill säga ute på företagen.

Den här studien syftar till att bidra med sådan konkret och lokal kunskap i syfte att undersöka avsedda och oavsedda konsekvenser av anställningsskyddets utformande i företagens dagliga verksamhet. Frågan undersöks genom tolv intervjuer med företagsledare i medelstora tillverkande företag med erfarenhet av att avsluta anställningar. Företagsledarna fick berätta om vad som hände, hur och när processen initierades, och när – men också hur – de upplevde att processen fungerade.

Resultaten visar att företagsledarna principiellt har en positiv inställning till anställningsskydd, men upplever att lagstiftningen inte fungerar väl i praktiken. Exempelvis står turordningsreglerna i konflikt med företagsledningens fokus på att vid arbetsbrist behålla rätt kompetens. Vidare menar de att avslut av anställningar på grund av personliga skäl är näst intill omöjligt.

Stern, L., Weidenstedt, L. & Sideras, G. (2018). Anställningsskyddets avsedda och oavsedda konsekvenser. (Arbetsmarknadsprogrammet, rapport nr. 7) Stockholm: Ratio.

Detaljer

Författare

Stern, L., Weidenstedt, L. & Sideras, G.

Publiceringsår

2018

Publicerat i

Arbetsmarknadsprogrammet

Relaterat

Georgios Sideras
Doktorand

georgios.sideras@ratio.se

Linda Weidenstedt
Filosofie doktor

070 525 99 53

linda.weidenstedt@ratio.se

Charlotta Stern
Professor och VD

0761855817

charlotta.stern@ratio.se

mån 1 jul 2019
En flexibel arbetsmarknad – hur kan svenska modellen ge vingarnas trygghet för individ och företag?
SeminariumRatio i Almedalen
tis 16 okt 2018
LAS avsedda och oavsedda konsekvenser
SeminariumÖppna seminarier
2020-06-01
”Glöm inte bort varför las har låg legitimitet bland företagare” – Stern kommenterar utredningen om förändrad las
Nyhetsartikel
2020-05-25
Stern: Stort reformbehov av las
Nyhetsartikel
2018-10-25
Veckans Ratio: En ny satsning på kunskapsspridning
Nyhetsartikel
2018-10-15
Ratio TV: LAS avsedda och oavsedda konsekvenser
Nyhetsartikel

Liknande innehåll

Makt eller skratt? Hur kvinnliga och manliga vd:ar porträtteras i svenska dagstidningar
RapporterPublikation
Weidenstedt, L. & Haegerström, L.
Ladda ner
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie

Sammanfattning

Rapporten undersöker porträtteringen av kvinnliga och manliga verkställande direktörer (vd:ar) i svensk media, närmare bestämt i tre av Sveriges största dagstidningar – Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Dagens Industri. Rapporten undersöker, för det första, förekomsten av porträtteringar av kvinnliga och manliga vd:ar i tidningarna över tid sedan år 2000. Studien bygger på sammanlagt 441 artiklar från åren 2000, 2005, 2010, 2015, 2020 och 2022, som uppfyllde särskilda kriterier för vad som räknas som en vd-porträttering.

För det andra undersöks hur framställningen av kvinnliga och manliga vd:ar förändrats mellan 2010 och 2022, där sammanlagt 83 artiklar – 36 artiklar från år 2010 och 47 artiklar från år 2022 – har analyserats mer ingående kring innehåll med hjälp av kvalitativ kodning.

Resultaten visar att kvinnliga vd:ar är överrepresenterade i tidningarna i förhållande till sin faktiska andel i näringslivet. Medan endast 13 procent av vd:arna i Sverige var kvinnor år 2022, utgjorde de 42 procent av porträtteringarna i det samlade materialet. Detta skulle kunna tyda på en medveten strävan att synliggöra kvinnor, även om män fortfarande dominerar mediebilden.

Skillnader i framställning kvarstår dock, exempelvis i rubriker, benämningar och epitet. I rubrikerna är tonläget mer balanserat 2022, men män får något oftare negativa rubriker. Könsskillnaderna kopplade till vd-titeln är intressanta, där vd-titeln användes för fler kvinnor år 2022 än 2010 och även något oftare än för män. Män tilldelas däremot oftare epitet, det vill säga beskrivande beteckningar eller tilläggsord som framhäver en persons yrkesroll, egenskaper eller status (exempelvis ”fastighetshajen”).

Vad gäller teman i intervjuerna så förekommer utmaningar, motgångar och ledarskap oftare hos kvinnor, medan manliga vd:ar i högre grad kopplas till framgångar, pengar och konkurrens. Män tillskrivs även fler egenskaper totalt sett, ofta med betoning på status och drivkraft, medan kvinnors egenskaper kan kopplas till personlighet och relationer.

Jämförelsen mellan 2010 och 2022 visar i vissa fall en utveckling mot mindre skillnader mellan könen. Rubrikerna har blivit mer balanserade, framgångar och karriärvägar lyfts i liknande utsträckning för kvinnor och män, samt att skillnader i användningen av vd-titel har minskat. Samtidigt har nya skillnader uppstått: kvinnors privatliv har nästan försvunnit ur porträtteringarna, medan männens fått större utrymme. Bildmaterialet förstärker också olika ideal, där kvinnor oftare visas stående och leende, medan män oftare porträtteras sittande och med allvarliga uttryck.

Sammantaget pekar resultaten på en dubbel utveckling: porträtteringarna har blivit mer balanserade på vissa områden, men ojämnheten har samtidigt förstärkts på andra. Mediernas framställningar riskerar därmed både att reproducera och att utmana rådande genusmönster – något som är avgörande för hur framtida ledare uppfattas och legitimeras.

Dansk arbetstidsförkortning: Om vägen till kollektivavtalad 37-timmarsvecka
RapporterPublikation
Stern, C., & Hamilton, E.
Ladda ner
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie.

Sammanfattning

Under 2024 har frågan om arbetstidsförkortning aktualiserats i Sverige, med debatter om en framtida 35 timmar lång arbetsvecka. I debatten lyfts ofta Danmark fram som ett föredöme, då landet har genomfört arbetstidsförkortningar via lagstiftning och kollektivavtal. Denna rapport undersöker de historiska och ekonomiska faktorer som möjliggjorde den danska reformen samt analyserar dess relevans för Sverige. Rapportens syfte är att studera den historiska kontexten kring Danmarks arbetstidsförkortning och förstå parternas förhandlingspositioner. Metoden bygger på intervjuer med fackliga representanter, arbetsgivarorganisationer och forskare, kompletterat med vetenskapliga artiklar och rapporter.

Arbetstidsförkortningen i Danmark påbörjades under 1980-talet, en period präglad av ekonomisk kris med hög inflation och hög arbetslöshet. Regeringen genomförde en rad strukturreformer, inklusive nedskärningar i socialförsäkringssystemen. Högst på dagordningen var inflationsbekämpning. I denna kontext genomfördes en första lagstadgad arbetstidsförkortning med en timme 1985, i syfte att undvika fortsatt konfrontation med facken och som kompensation för ingrepp i lönebildningen.

Arbetsmarknadens parter avtalade om ytterligare sänkning av arbetstiden med två timmar 1987. Avtalet speglar en tid då arbetsgivarorganisationers första prioritet var lägre löneökningstakt och stärkt konkurrenskraft. Fackens första prioritet var 35 timmars arbetsvecka och högre löneökningstakt. Avtalet följdes av en ekonomisk kris som ledde fram till en trepartsöverenskommelse av rang.

Slutsatsen är att det är omöjligt att isolera effekten av arbetstidsförkortningen från övriga ekonomiska reformer. Danmark har sedan reformerna haft en positiv ekonomisk utveckling. Det kan konstateras att nutida debatter i Danmark snarare fokuserar på att öka arbetsutbudet än att ytterligare minska arbetstiden.

Artificiell intelligens och jobben
BokPublikation
Lodefalk, M.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Ratio.

Sammanfattning

Andra upplagan av boken finns tillgänglig i bokhandeln, exempelvis här.

Artificiell intelligens (AI) väcker oro och nyfikenhet. Kommer AI att ta våra jobb? I denna tankeväckande bok tar sig forskaren Magnus Lodefalk an denna fråga – och de många delfrågor som frågan egentligen består utav.

Med hjälp av historiska exempel och dagsaktuell forskning diskuterar Lodefalk vilka jobb som kan försvinna med AI:s intåg, men också vilka typer av jobb som kan uppstå. Vad som skiljer AI från andra teknikers intåg är att den kan användas för att utföra kognitiva arbetsuppgifter. I boken diskuteras därför hur AI generellt sett kan förmodas påverka nästan alla jobb i termer av löneutveckling, produktivitet, kompetenskrav och innehåll.

Det görs genom att dissekera vad AI, och vad jobb, faktiskt är. Redan här kan konstateras att AI kan användas för att ersätta mänskliga förmågor eller för att förstärka desamma – det beror på hur man väljer att utveckla och använda tekniken. Och det, skriver Lodefalk, är i sin tur upp till oss.

I denna bok görs en pedagogisk översyn av forskningsläget gällande AI och arbetsmarknaden. Dessutom innehåller boken konkreta verktyg till dig som vill ha svar på hur AI-exponerat ditt yrke egentligen är.


Magnus Lodefalk är docent och lektor i nationalekonomi vid Örebro universitet samt forskare vid Ratio. Han initierade år 2019 det tvärvetenskapliga och internationella forskningslaboratoriet AI-Econ Lab (www.ai-econlab.com) för forskning om AI:s påverkan på arbetsmarknaden, med särskilt fokus på tjänster och tjänstemän. Han leder labbet tillsammans med professor Hildegunn Kyvik-Nordås, också vid Örebro universitet. Lodefalks forskning har ofta handlat om vad som driver och hindrar företagstillväxt samt effekterna av sådana faktorer på jobb, löner och ekonomisk tillväxt. Han har exempelvis studerat effekter av ny teknik, såsom artificiell intelligens, offentlig politik, exempelvis inom utrikeshandeln, migration och tjänstefiering.
Visa fler

Utvald publikation

Skill Requirements and Employment of Immigrants in Swedish Hospitality
Kazlou, A., & Wennberg, K.