”Glöm inte bort varför las har låg legitimitet bland företagare” – Stern kommenterar utredningen om förändrad las
NyheterMånga av förslagen möjliggör en mer dynamisk arbetsmarknad, men för företagandets skull hoppas jag att parterna presenterar ett eget alternativ. Det skriver Lotta Stern, professor och arbetsmarknadsforskare, apropå SOU 2020:30 ”En moderniserad arbetsrätt”.
Utredningen petar i lagstiftningen och liberaliserar på marginalen. Utredningens förslag kommer att stärka möjligheterna att behålla nyckelpersoner vid neddragningar, det är bra för svenska företags konkurrenskraft. Likaså är det bra att undantaget omfattar alla företag eftersom det undanröjer hinder för företag att växla upp.
Men utredningen hade behövt få i uppdrag att fokusera mer på den rättsliga motiveringen bakom lagstiftningen. Den missas tyvärr i diskussionen kring turordningsregler och undantag. Ett av de stora problemen med Lagen om anställningsskydd (las) av i dag är att den har låg legitimitet hos svenska företag. Enligt forskningen är det inte alls konstigt: Strikt lagstiftning hämmar produktivitet, mobilitet och skapar allmänt en inställning kring rekrytering präglad av svångrem och hängslen.
Den låga legitimiteten verkar inte ha att göra med att arbetsgivare ifrågasätter legitimiteten bakom trygga anställningar. Legitimiteten gäller enkom hur anställningsskyddslagstiftningen kommer till uttryck vid behov av att säga upp anställda, vare sig det handlar om arbetsbrist eller personliga skäl.
Kriminologer använder ibland det allmänna rättsmedvetandet för att beskriva matchningen mellan lagstiftning och ”folkets” normer kring vad som är rätt och riktigt. I våra intervjuer med företagare finns många exempel på hur uppsägningar går till i dag som i företagsledarens ögon strider mot hens uppfattning om vad som är rätt.
Att som utredningen gör betona att riktig anställningstrygghet handlar om kompetens ligger helt rätt i tiden. I en kunskapsnation vore annat konstigt. Samtidigt riskerar ökade krav på arbetsgivare om att kompetensutveckla personal och till facket formulera vilka riktlinjer som gäller vid kompetensutveckling att krångla till relationerna på våra arbetsplatser på nya sätt.
Lagstiftning kring vaga rättigheter till kompetensutveckling riskerar att på samma sätt som vaga formuleringar av personliga skäl skapa osäkerhet kring vad som gäller – vad kravet innebär och om det uppfyllts i tillräcklig omfattning. Samtidigt är det bra att utredningen lanserar ett skarpt förslag. Förhoppningsvis leder det till att parterna tar sig samman och lanserar en mer omfattande och bättre lösning.
Nu har en utredning att utreda det som politiker uppdragit dem, men från sidan sett hade det varit än bättre med en grundläggande utredning kring vad spelreglerna kring anställningsskydd bör vara. Mindre fokus på turordningsregler och senioritet, mer fokus på den rättsliga motiveringen.
Att glömma bort vad syftet är med lagstiftningen riskerar att lindra symtom utan att komma tillrätta med det underliggande problemet.
