Sök
Sök

En dynamisk arbetsmarknad

PublikationBok
Aili Tang, Arbetsmarknad, Arbetsmarknadsprogrammet, En dynamisk arbetsmarknad, Entreprenörskap, Eva Uddén Sonnegård, Henrik Malm Lindberg, immigration, Jacob Lundberg, Johanna Grönbäck

Sammanfattning

Hur påverkas svensk arbetsmarknad av teknikutveckling, tjänstefiering, entreprenörskap och immigration? Hur väl förmår de institutionella villkoren i form av lagar, regler och skatter att hänga med?

Detta är temat för forskningsantologin En dynamisk arbetsmarknad.

En väl fungerande arbetsmarknad förutsätter ändamålsenliga villkor för medarbetare och arbetsgivare i syfte att uppmuntra utveckling, jobbskapande och tillväxt. I en föränderlig värld behöver dessa villkor utvecklas och förbättras.

Femton forskare i ekonomisk historia, företagsekonomi, nationalekonomi, sociologi och statsvetenskap analyserar de viktigaste omvärldsförändringarna och de lagar, regler och skatter som påverkar förutsättningarna på arbetsmarknaden. Studierna bygger på empiriska undersökningar och forskningssammanställningar, och syftet är att bidra till en välgrundad diskussion om framtiden för svensk arbetsmarknad.

Stern, L. (red.) (2019). En dynamisk arbetsmarknad.(Första upplagan). Stockholm: Dialogos.

Liknande innehåll

Anställningsskydd och produktivitet
RapporterPublikation
Uddén Sonnegård, E.
Ladda ner
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Ratio.

Sammanfattning

Rapporten går igenom ett antal internationella och svenska studier som belyser anställningsskyddets effekter på produktiviteten. De visar att ett strikt anställningsskydd entydigt har negativa effekter på totalfaktorproduktiviteten medan effekterna kan antingen vara positiva eller negativa för arbetsproduktiviteten. Avgörande är om företagen satsar på medarbetarnas kompetens eller moderniserar sin maskinpark och om de anställda är komplement till fysiskt kapital. Effekterna skiljer sig åt beroende på anställdas skicklighet.

För högutbildad arbetskraft kan arbetsproduktiviteten påverkas negativt då företagen inte har möjligheter att anpassa produktionen optimalt utan stora uppsägningskostnader och väljer då att i första hand behålla högutbildade medarbetare. För lågutbildad arbetskraft påverkas arbetsproduktiviteten istället positivt eftersom företagen kan välja att säga upp lågutbildade med lägre uppsägningskostnader.

Ett strikt anställningsskydd gör också att företagen kan välja att använda tidsbegränsade anställningar. Resultaten i forskningen är inte heller entydiga ur denna aspekt; antingen påverkas arbetsproduktiviteten positivt eller negativt. En mekanism, som lyfts fram i rapporten, är att företagen är mindre benägna att ta risk och att satsa på högproduktiv teknologi. De väljer istället att satsa på känd teknologi och traditionella marknader vid ett strikt anställningsskydd. Därmed blir aggregerad produktivitetstillväxt – BNP-tillväxten per arbetad timme – lägre än den annars skulle ha blivit.

De svenska studierna avser småföretags möjligheter att göra undantag från LAS. De ger inte heller entydiga resultat. I en av studierna är de positiva effekterna på arbetsproduktiviteten relativt stora. Från oktober 2022 gäller en ny svensk LAS-lagstiftning där alla företag kan undanta tre medarbetare från principen om Sist-In-Först-Ut. Regelverket har därmed blivit mer flexibelt vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Istället har regelverket för tidsbegränsade anställningar stramats åt och blivit mindre flexibelt. Dessa effekter kan mycket väl ta ut varandra. Proceduren vid uppsägning av personliga skäl, som också har blivit mindre strikt, bör dock påverka det svenska anställningsskyddet i flexibel riktning.

Regelverket i LAS ger fördelar för företag som har kollektivavtal. En lösning för att erhålla neutralitet i lagstiftningen vore därför att arbetsmarknadens parter utformar en enklare form av kollektivavtal som enbart rör regelverket kring uppsägningar och anställningsformer. Då kanske fler företag vore villiga att ansluta sig till en arbetsgivarorganisation. I dag är det ca 20 procent av de anställda i privat sektor som arbetar i företag utan kollektivavtal. Men även om företag utan kollektivavtal skulle ges möjligheter att ansluta sig till en enklare form av kollektivavtal så är det svenska anställningsskyddet fortsatt förhållandevis strikt. Exempelvis är skadeståndet om en uppsägning ogiltigförklaras av domstol, och den uppsagde inte återfår sin tjänst, betydligt högre i Sverige än i många andra OECD-länder. Även om proceduren vid uppsägningar blivit betydligt mer transparent kan ytterligare förändringar genomföras i flexibel riktning för att uppmuntra risktagande hos företagen.

Artificiell intelligens och jobben
BokPublikation
Lodefalk, M.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Ratio.

Sammanfattning

Andra upplagan av boken finns tillgänglig i bokhandeln, exempelvis här.

Artificiell intelligens (AI) väcker oro och nyfikenhet. Kommer AI att ta våra jobb? I denna tankeväckande bok tar sig forskaren Magnus Lodefalk an denna fråga – och de många delfrågor som frågan egentligen består utav.

Med hjälp av historiska exempel och dagsaktuell forskning diskuterar Lodefalk vilka jobb som kan försvinna med AI:s intåg, men också vilka typer av jobb som kan uppstå. Vad som skiljer AI från andra teknikers intåg är att den kan användas för att utföra kognitiva arbetsuppgifter. I boken diskuteras därför hur AI generellt sett kan förmodas påverka nästan alla jobb i termer av löneutveckling, produktivitet, kompetenskrav och innehåll.

Det görs genom att dissekera vad AI, och vad jobb, faktiskt är. Redan här kan konstateras att AI kan användas för att ersätta mänskliga förmågor eller för att förstärka desamma – det beror på hur man väljer att utveckla och använda tekniken. Och det, skriver Lodefalk, är i sin tur upp till oss.

I denna bok görs en pedagogisk översyn av forskningsläget gällande AI och arbetsmarknaden. Dessutom innehåller boken konkreta verktyg till dig som vill ha svar på hur AI-exponerat ditt yrke egentligen är.

Magnus Lodefalk är docent och lektor i nationalekonomi vid Örebro universitet samt forskare vid Ratio. Han initierade år 2019 det tvärvetenskapliga och internationella forskningslaboratoriet AI-Econ Lab (www.ai-econlab.com) för forskning om AI:s påverkan på arbetsmarknaden, med särskilt fokus på tjänster och tjänstemän. Han leder labbet tillsammans med professor Hildegunn Kyvik-Nordås, också vid Örebro universitet. Lodefalks forskning har ofta handlat om vad som driver och hindrar företagstillväxt samt effekterna av sådana faktorer på jobb, löner och ekonomisk tillväxt. Han har exempelvis studerat effekter av ny teknik, såsom artificiell intelligens, offentlig politik, exempelvis inom utrikeshandeln, migration och tjänstefiering.
Vem vill jobba hemifrån? En demografisk undersökning av inställningar till distansarbete
RapporterPublikation
Grafström, J.
Ladda ner
Publiceringsår

2023

Publicerat i

Ratio.

Sammanfattning

I denna rapport undersöks preferensskillnader för distansarbete bland kontorsarbetare i Sverige utifrån ålder, geografi och kön. Rapporten baseras på en undersökning där drygt 1 000 arbetande personer identifierades som kontorsarbetare. Undersökningen genomfördes under april 2022. Antalet dagar i distansarbete varierar med ålder där den yngsta åldersgruppen (18–25 år) arbetar på distans 1,2 dagar i veckan, och den äldsta åldersgruppen (49–64 år) 2 dagar. Geografiska skillnader i hemarbetsdagar skiljer sig stort med en differens på uppemot 0,7 dagar per veckan. 4 av 10 skulle tacka nej till ett jobberbjudande där distansarbete inte är möjligt.

Resultaten pekar på att preferenser gällande distansarbete skiljer sig förhållandevis mycket mellan arbetstagare. Det kan därför vara relevant för arbetsgivare att ta individuella preferenser i beaktande och skapa flexibla arbetsmodeller som kan tillgodose olika behov och önskemål. En mångfald av sätt att arbeta på kan vara fördelaktigt för att främja en positiv arbetsmiljö och produktivitet, oavsett ålder.

Visa fler