Ratio light logo

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

08-441 59 00info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

11359 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

PublikationerEvenemangMedarbetare

Populärt

Unga forskare
Nyhetsarkiv
Publikationer
Evenemang
Medarbetare
Start
Publikationer
Forskning i korthet
Rapportserie arbetsmarknad
Arbetsmarknad
Klimat och miljö
Konkurrenskraft
Projekt
Evenemang
RatioTV
Ratio dialogue
Detta är Ratio
VD berättar
Styrelse
Ledning
Verksamhetsberättelse
Medarbetare
Forska hos oss
Kontakta oss
Om programmet
Stipendium för unga forskare
Praktik
Sommarassistent på Ratio
Eli F. Heckscher-föreläsning
AI-Econ Lab
Bli medlem
Press & media
Nyhetsbrev
Nyhetsarkiv
Vanliga frågor
Integritetspolicy
Engelska flaggan ikonIn English
PublikationArtikel (med peer review)

Stressed or happy – or both? Nuancing gig workers’ experiences with platform work

Sammanfattning

This study refines the understanding of gig workers’ experiences by showing that stress and job satisfaction can be parallel rather than mutually exclusive outcomes of gig work. By ‘gig work’ we mean piecemeal work using digital apps and platforms as part of the job. Using international survey data (N = 2385), we examine how demographic factors, socio-economic circumstances and work intensity are associated with both stress and job satisfaction of gig workers. Our results show that gig work can be both stressful and satisfying, with high work pace and physical activity enhancing satisfaction without increasing stress. These findings challenge the assumption that by default precarity leads to dissatisfaction, and they underscore the need to measure both stress and satisfaction of gig work. The exploratory study contributes to extant research on platform work by offering a nuanced perspective on gig workers’ well-being, with implications for platform design and policy to improve working conditions in the gig economy.

Weidenstedt, L., Palmtag, E.-L., Leick, B., & Cropley, M. (2025). Stressed or happy – or both? Nuancing gig workers’ experiences with platform work. Economic and Industrial Democracy. Advance online publication.

Detaljer

Författare
Weidenstedt, L., Palmtag, E.-L., Leick, B., & Cropley, M.
Publiceringsår
2025
Publicerat i

Economic and Industrial Democracy

Relaterat

  • Filosofie doktor

    Linda Weidenstedt

    070 525 99 53linda.weidenstedt@ratio.se

Liknande innehåll

Artikel (med peer review)

Under my umbrella? Gig workers’ perspectives on career sustainability as employees in Swedish umbrella companies

Müller, F., Weidenstedt, L., Bernhard-Oettel, C., & Eib, C.
Ladda ner

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Journal of Vocational Behavior

Sammanfattning

The rise of non-standard work arrangements has increased the need for research on career sustainability within these contexts, yet insights remain limited. In this study, we explore how gig workers employed by so-called umbrella companies understand and navigate their seemingly contradictory work arrangement. Building on the framework of sustainable careers, we conducted a reflexive thematic analysis with gig workers employed by Swedish umbrella companies. Results challenge the common portrayal of gig work as inherently precarious, as workers found ways to create a meaningful and sustainable career sequence. Participants perceived umbrella companies as enabling hyper-flexibility and hyper-individualization, thereby enhancing their person-career fit. However, they also acknowledged the limitations and potential societal challenges of this work model. We discuss how the sustainable career framework can capture the complexity of how employed gig workers made sense of their careers.

Rapporter

Makt eller skratt? Hur kvinnliga och manliga vd:ar porträtteras i svenska dagstidningar

Weidenstedt, L. & Haegerström, L.
Ladda ner

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie

Sammanfattning

Rapporten undersöker porträtteringen av kvinnliga och manliga verkställande direktörer (vd:ar) i svensk media, närmare bestämt i tre av Sveriges största dagstidningar – Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Dagens Industri. Rapporten undersöker, för det första, förekomsten av porträtteringar av kvinnliga och manliga vd:ar i tidningarna över tid sedan år 2000. Studien bygger på sammanlagt 441 artiklar från åren 2000, 2005, 2010, 2015, 2020 och 2022, som uppfyllde särskilda kriterier för vad som räknas som en vd-porträttering.

För det andra undersöks hur framställningen av kvinnliga och manliga vd:ar förändrats mellan 2010 och 2022, där sammanlagt 83 artiklar – 36 artiklar från år 2010 och 47 artiklar från år 2022 – har analyserats mer ingående kring innehåll med hjälp av kvalitativ kodning.

Resultaten visar att kvinnliga vd:ar är överrepresenterade i tidningarna i förhållande till sin faktiska andel i näringslivet. Medan endast 13 procent av vd:arna i Sverige var kvinnor år 2022, utgjorde de 42 procent av porträtteringarna i det samlade materialet. Detta skulle kunna tyda på en medveten strävan att synliggöra kvinnor, även om män fortfarande dominerar mediebilden.

Skillnader i framställning kvarstår dock, exempelvis i rubriker, benämningar och epitet. I rubrikerna är tonläget mer balanserat 2022, men män får något oftare negativa rubriker. Könsskillnaderna kopplade till vd-titeln är intressanta, där vd-titeln användes för fler kvinnor år 2022 än 2010 och även något oftare än för män. Män tilldelas däremot oftare epitet, det vill säga beskrivande beteckningar eller tilläggsord som framhäver en persons yrkesroll, egenskaper eller status (exempelvis ”fastighetshajen”).

Vad gäller teman i intervjuerna så förekommer utmaningar, motgångar och ledarskap oftare hos kvinnor, medan manliga vd:ar i högre grad kopplas till framgångar, pengar och konkurrens. Män tillskrivs även fler egenskaper totalt sett, ofta med betoning på status och drivkraft, medan kvinnors egenskaper kan kopplas till personlighet och relationer.

Jämförelsen mellan 2010 och 2022 visar i vissa fall en utveckling mot mindre skillnader mellan könen. Rubrikerna har blivit mer balanserade, framgångar och karriärvägar lyfts i liknande utsträckning för kvinnor och män, samt att skillnader i användningen av vd-titel har minskat. Samtidigt har nya skillnader uppstått: kvinnors privatliv har nästan försvunnit ur porträtteringarna, medan männens fått större utrymme. Bildmaterialet förstärker också olika ideal, där kvinnor oftare visas stående och leende, medan män oftare porträtteras sittande och med allvarliga uttryck.

Sammantaget pekar resultaten på en dubbel utveckling: porträtteringarna har blivit mer balanserade på vissa områden, men ojämnheten har samtidigt förstärkts på andra. Mediernas framställningar riskerar därmed både att reproducera och att utmana rådande genusmönster – något som är avgörande för hur framtida ledare uppfattas och legitimeras.

Artikel (med peer review)

Betwixt and between: Triple liminality and liminal agency in the Swedish gig economy. Environment and Planning A: Economy and Space.

Weidenstedt, L., Geissinger, A., Leick, B., & Nazeer, N.

Publiceringsår

2023

Publicerat i

Environment and Planning A: Economy and Space, 0(0). https://doi.org/10.1177/0308518X231172984

Sammanfattning

In this paper, we identify when and why migrant gig workers experience liminality in the socio-spatial context of food delivery in the Swedish gig economy. We analyse qualitative interviews and informal conversations with food delivery workers in Stockholm through the lens of the territory-place-scale-network (TPSN) framework as developed by Bob Jessop, Neil Brenner and Martin Jones. We find that workers are challenged to deal with triple liminality regarding their work identities, workplaces and work organisation through platforms. Focusing on liminality as a central aspect of gig work, we further find that despite having little worker agency, some of the study participants engage in what we call liminal agency, that is actively pursuing possibilities for progress in uncertain states of in-betweenness. By unpacking the liminal dynamics that especially migrant food delivery riders are confronted with in their daily working lives, this study contributes to the debate on the migrant gig economy, the spatial turn in organisation studies and efforts from human geography to understand agency in precarious gig work.

Visa fler