PublikationBok

Lönebildning i verkligheten

Sammanfattning

Hur sätts lönerna i olika branscher och företag? Hur styrande är kollektivavtalen? Vilken effekt har centraliseringsgraden, märket och individgarantierna? Används lönesättning som strategiskt verktyg? Vilka konsekvenser har detta för företagens utvecklingskraft och de anställdas löneutveckling?

I Lönebildning i verkligheten redovisas ny forskning om kollektivavtalens effekter på företagens lönesättning och utvecklingskraft, ett område där det tidigare saknats empiriska studier. Undersökningen baseras dels på kvalitativa fallstudier av 27 företag i olika storlekar och branscher, dels på en stor kvantitativ studie, baserad på unika data, av företag i privat sektor i Sverige. En viktig slutsats är att det finns en stor utvecklingspotential vad gäller lagstiftning, avtalskonstruktioner och olika aktörers synsätt. Mycket talar för att Sverige, svenska företag och deras anställda skulle tjäna på en modernisering av dagens modell för lönebildning och lönesättning.

Boken vänder sig till alla som arbetar med, eller vill arbeta med lönesättning och löneförhandlingar – chefer, HR-experter, fackliga representanter och arbetsgivare, men även studenter, lärare och forskare.

Karlson, N., Lindberg, H. M., Stern, L., Lundqvist, T. & Larsson, A.-S. (2014). Lönebildning i verkligheten – Kollektivavtalens effekter på företagens lönesättning och utvecklingskraft. Stockholm Ratio.

Liknande innehåll

Working paper

Ratio Working Paper No. 390: Fighting Populism by Rethinking Welfare

Karlson, N.

Publiceringsår

2026

Publicerat i

Ratio Working Paper Series.

Sammanfattning

Populism thrives on discontent. It could be anything from migration and xenophobia to globalization and welfare failures. Populists deliberately use such discontent to promote polarization by demonizing opponents and attacking media, established elites, courts etc. in the name of the “true people”. As a consequence, democracy, the rule of law, and sound social and economic policies are undermined, with long-term disastrous effects. In many cases, however, the original discontent is caused by real policy failures that have not been properly solved. A major strategy for fighting back at the populist threats therefore must be to improve policy. This paper focuses on the policy failures of welfare states, a major source of discontent in many democracies. I argue that the concept of welfare has been captured and misinterpreted into government assistance programs, a presumption that needs to be abandoned and replaced by interpreting welfare as human flourishing, something that primarily can be promoted within markets and civil society, supported by a small, limited, and decent state.

Artikel (med peer review)

Insider activism in the forest industry: An emerging phenomenon?

Grafström, J., & Karlson, N.

Publiceringsår

2026

Publicerat i

Forest Policy and Economics, 185, 103732

Sammanfattning

Insider activism refers to situations where public officials use administrative discretion to advance personal or ideological preferences. Although the concept has received increasing attention in organizational and political science research, empirical evidence remains limited. This research note examines whether insider activism may influence regulatory practice in the Swedish forestry sector and how perceived enforcement uncertainty affects forest owners’ behavior. A survey of forest owner representatives in southern Sweden indicates low trust in regulatory objectivity and weak perceptions of legal security. Many respondents report experiences of officials acting beyond their formal mandate. The findings suggest that perceived activism-driven uncertainty encourages defensive strategies among forest owners, including early harvesting and reduced willingness to report environmental values.

Rapporter

Trygghetsöverenskommelsen – ett nytt jämviktsläge?

Samuelsson, S. & Stern, L.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie

Sammanfattning

Trygghetsöverenskommelsen, ofta kallad ”det nya Saltsjöbadsavtalet”, trädde i kraft 2022 och har beskrivits som en av de mest omfattande arbetsmarknadsreformerna i Sverige sedan 1938. Avtalet består av två huvudsakliga komponenter: en arbetsrättslig del med förändringar i lagen om anställningsskydd (LAS), samt en omställningsdel som introducerar det statligt finansierade omställningsstudiestödet (OSS). Reformen har tillkommit genom en trepartslösning mellan arbetsmarknadens parter och staten, men implementeringen har visat sig vara komplex. Syftet med föreliggande studie är att genom semi-strukturerade intervjuer med nitton centrala aktörer hos arbetsmarknadens parter undersöka uppfattningar om reformens funktionalitet, legitimitet samt dess inverkan på partsrelationer och maktbalans. Intervjupersonerna representerar både fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer på olika nivåer inom den svenska modellen.

Resultaten visar att reformen åtnjuter hög formell legitimitet, men att dess konkreta effekter hittills upplevs som begränsade. Förändringarna i LAS har inte signifikant påverkat företagens anställningsbenägenhet eller lett till upplevd otrygghet bland anställda. Omställningsdelen, i synnerhet OSS, har å andra sidan brottats med omfattande administrativa problem hos CSN, vilket påverkat tilltron till reformens funktion. Samtidigt lyfts omställningsorganisationernas arbete fram som lyckosamt. En betydande utmaning är att inte alla LO-förbund har undertecknat huvudavtalet, vilket skapar en splittrad tillämpning och riskerar att undergräva både legitimitet och funktionalitet. Trots detta uppges relationerna mellan parterna ha förbättrats efter överenskommelsens tillkomst.

Studien pekar även på en viss rörelse mot en svensk variant av den danska flexicurity-modellen och även de intervjuade facken ger uttryck för en positiv inställning till ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Studien indikerar också en förskjutning i facklig inflytandebalans från LO till PTK. Slutligen konstateras att Trygghetsöverenskommelsen, snarare än att utgöra en radikal förändring, representerar ett gradvist, konservativt reformarbete typiskt för den svenska modellen. Reformens långsiktiga effekt återstår att utvärdera, men dess legitimitet vilar i hög grad på parternas fortsatta ansvarstagande och förtroendet mellan arbetsmarknadens aktörer.

Visa fler