Sök
Sök

Lönebildning i verkligheten

PublikationBok
Anne-Sophie Larsson, Charlotta Stern, Företagandets villkor, Henrik Malm Lindberg, Kollektivavtal, Lönebildning, Nils Karlson, Torbjörn Lundqvist

Sammanfattning

Hur sätts lönerna i olika branscher och företag? Hur styrande är kollektivavtalen? Vilken effekt har centraliseringsgraden, märket och individgarantierna? Används lönesättning som strategiskt verktyg? Vilka konsekvenser har detta för företagens utvecklingskraft och de anställdas löneutveckling?

I Lönebildning i verkligheten redovisas ny forskning om kollektivavtalens effekter på företagens lönesättning och utvecklingskraft, ett område där det tidigare saknats empiriska studier. Undersökningen baseras dels på kvalitativa fallstudier av 27 företag i olika storlekar och branscher, dels på en stor kvantitativ studie, baserad på unika data, av företag i privat sektor i Sverige. En viktig slutsats är att det finns en stor utvecklingspotential vad gäller lagstiftning, avtalskonstruktioner och olika aktörers synsätt. Mycket talar för att Sverige, svenska företag och deras anställda skulle tjäna på en modernisering av dagens modell för lönebildning och lönesättning.

Boken vänder sig till alla som arbetar med, eller vill arbeta med lönesättning och löneförhandlingar – chefer, HR-experter, fackliga representanter och arbetsgivare, men även studenter, lärare och forskare.

Karlson, N., Lindberg, H. M., Stern, L., Lundqvist, T. & Larsson, A.-S. (2014). Lönebildning i verkligheten – Kollektivavtalens effekter på företagens lönesättning och utvecklingskraft. Stockholm Ratio.

Liknande innehåll

Dansk arbetstidsförkortning: Om vägen till kollektivavtalad 37-timmarsvecka
RapporterPublikation
Stern, C., & Hamilton, E.
Ladda ner
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie.

Sammanfattning

Under 2024 har frågan om arbetstidsförkortning aktualiserats i Sverige, med debatter om en framtida 35 timmar lång arbetsvecka. I debatten lyfts ofta Danmark fram som ett föredöme, då landet har genomfört arbetstidsförkortningar via lagstiftning och kollektivavtal. Denna rapport undersöker de historiska och ekonomiska faktorer som möjliggjorde den danska reformen samt analyserar dess relevans för Sverige. Rapportens syfte är att studera den historiska kontexten kring Danmarks arbetstidsförkortning och förstå parternas förhandlingspositioner. Metoden bygger på intervjuer med fackliga representanter, arbetsgivarorganisationer och forskare, kompletterat med vetenskapliga artiklar och rapporter.

Arbetstidsförkortningen i Danmark påbörjades under 1980-talet, en period präglad av ekonomisk kris med hög inflation och hög arbetslöshet. Regeringen genomförde en rad strukturreformer, inklusive nedskärningar i socialförsäkringssystemen. Högst på dagordningen var inflationsbekämpning. I denna kontext genomfördes en första lagstadgad arbetstidsförkortning med en timme 1985, i syfte att undvika fortsatt konfrontation med facken och som kompensation för ingrepp i lönebildningen.

Arbetsmarknadens parter avtalade om ytterligare sänkning av arbetstiden med två timmar 1987. Avtalet speglar en tid då arbetsgivarorganisationers första prioritet var lägre löneökningstakt och stärkt konkurrenskraft. Fackens första prioritet var 35 timmars arbetsvecka och högre löneökningstakt. Avtalet följdes av en ekonomisk kris som ledde fram till en trepartsöverenskommelse av rang.

Slutsatsen är att det är omöjligt att isolera effekten av arbetstidsförkortningen från övriga ekonomiska reformer. Danmark har sedan reformerna haft en positiv ekonomisk utveckling. Det kan konstateras att nutida debatter i Danmark snarare fokuserar på att öka arbetsutbudet än att ytterligare minska arbetstiden.

Varför inte kollektivavtal?
RapporterPublikation
Stern, L. & Samuelsson, S.
Ladda ner
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie

Sammanfattning

Rapporten som du nu har framför dig bygger på en intervjustudie med 45 företagare, där den stora majoriteten har valt att driva sitt företag utan kollektivavtal. Syftet med studien har varit att undersöka hur företagen ser på kollektivavtal och varför de valt att stå utanför den svenska modellen. De intervjuade företagarna är en brokig skara och återfinns i många olika branscher samt geografiska regioner. Något som de flesta dock har gemensamt är att de driver mindre företag med färre än 10 anställda. Att det ofta är mindre företag som blivit intervjuade återses i svaren som ges till varför man valt att inte ha kollektivavtal. På grund av att det är så få anställda är det enligt de intervjuade företagarna enklare att göra individuella överenskommelser i stället för att ta hjälp av ett utomstående kollektivavtal. Det finns inget lokalt fackligt engagemang på företagen. Dessutom, menar företagarna, hade det blivit en ytterligare regelbörda att ha kollektivavtal i sin verksamhet och det finns en rädsla för att inte kunna följa alla regler som finns. Kollektivavtalet hade inte passat in i sättet verksamheten bedrivs på, till exempel när det kommer till varierande arbetstider. Hade man däremot växt som företag är företagarna inte främmande för att teckna kollektivavtal. Kollektivavtal uppfattas som något som passar bättre för och är anpassade till stora företag.

Något som också spelar in i valet att inte ha kollektivavtal är bemötandet från facket och många av företagarnas erfarenhet från möten med facket är negativ, men då handlar det framför allt om att det varit en individuell facklig representant som inte fungerat. Att den fackliga aktiviteten bland företagens anställda är näst intill obefintlig är också en faktor som gör att företagarna inte upplever vare sig press eller uppmuntran att teckna kollektivavtal.

Att de intervjuade företagarna inte har kollektivavtal är alltså sällan en ideologisk fråga, utan det görs en nyttokalkyl att det inte passar här och nu. Samtidigt säger många att de ”skuggar” kollektivavtalen och följer kollektivavtalade löner och arbetsvillkor, utan att teckna kollektivavtal, vilket kan ses som en indikator på att kollektivavtalen har hög legitimitet på svensk arbetsmarknad. Förhoppningsvis kan den här rapporten bidra till ökad kunskap om både modellens och kollektivavtalens attraktivitet sett utifrån en grupp av företagare som väljer bort dem. I förlängningen är attraktivitet en kritisk fråga för modellens överlevnad.

Statskonst på Utbildningsdepartementet
BokkapitelPublikation
Karlson, N.
Ladda ner
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Per Unckel – Den pragmatiske visionären som förändrade Sverige

Sammanfattning

Nils Karlson, professor i statsvetenskap och Ratios grundare, skriver om tidigare utbildnings- och forskningsminister Per Unckels (M) omstöpning av det svenska universitets- och högskolesystemet i början av 1990-talet, i antologin Per Unckel – Den pragmatiske visionären som förändrade Sverige (Förlagsaktiebolaget Svensk Tidskrift).

Läs mer om boken här.

Visa fler