Henrik Malm Lindberg

Ett dynamiskt näringsliv under en hård tid

Publiceringsår

2019

Publicerat i

Ekonomisk debatt

Sammanfattning

Grönbäck, J., Karlson, N. & Malm Lindberg, H.

Den danska konflikträttens proportionalitetsprincip

Publiceringsår

2019

Publicerat i

Arbetsmarknadsprogrammet

Sammanfattning

Danmark och Sverige liknar varandra på många sätt vad gäller arbetsmarknadens utformning. Självreglering genom partsöverenskommelser, starka partsorganisationer och täckande kollektivavtal präglar arbetsmarknaden i båda länderna. Det finns också likheter i hur konfliktreglerna är utformade. Grundregeln i Danmark, liksom i Sverige, är att stridsåtgärder får vidtas av organisationer på båda sidor i syfte att nå en uppgörelse som löser den pågående intressetvisten parterna emellan. Fredsplikt råder vid undertecknade kollektivavtal, med undantag för sympatiåtgärder vid andra lovliga konflikter.
En betydelsefull skillnad mellan länderna är att Danmark har en överordnad proportionalitetsprincip som används för att avgöra om en stridsåtgärd är lovlig eller inte. Sverige saknar en sådan princip och har i det avseendet en mer långtgående konflikträtt. I Danmark uttolkas proportionalitetsprincipen av den partssammansatta arbetsdomstolen Arbejdsretten, vars domar ligger till grund för den praxis som utvecklats. Vid tvist om en varslad konfliktåtgärds proportionalitet kan Arbejdsretten ta upp frågan inom en vecka, och således bedöma konfliktens lovlighet innan den har brutit ut.
Proportionalitetsprincipen handlar om att göra en intresseavvägning och består av flera olika delar eller dimensioner. Vår tolkning är att man inom dansk konflikträtt med hjälp av proportionalitetsprincipen i huvudsak tillämpar två typer av bedömningar för att avgöra stridsmedlens lovlighet:

Är syftet, dvs. målet, med konflikten rimligt (har den ett ”rimeligt fagligt formal”)? Häri ryms frågor om konflikten syftar till att teckna kollektivavtal, om kravet är riktat mot relevant motpart, om kravet berör faktiskt arbete, om parten som tar till stridsmedlet har ett rimligt fackligt intresse i frågan och om överenskommelsen man söker angår arbetsvillkoren.
Är medlet, dvs. konfliktåtgärden, rimligt i förhållande till syftet och den skada som åtgärden kan orsaka? Häri ryms frågor om huruvida konfliktåtgärdens omfattning och karaktär i sin helhet är rimlig i relation till målet med konflikten och dess effekter på motpart och tredje man, såsom exempelvis de drabbades näringsfrihet, föreningsfrihet och fria rörlighet.

Vid bedömning av en sympatiåtgärds lovlighet gäller att ju större betydelse primärkonflikten har, desto större utrymme finns att bedöma sekundärkonflikten som lovlig. Det görs även en proportionalitetsavvägning mellan å ena sidan det intresse arbetsgivaren i sekundärkonflikten har av att få fredsplikten respekterad och å andra sidan fackets intresse av att kunna visa stöd och solidaritet med den primära konflikten. Vid denna bedömning är det av betydelse om sekundärkonflikten har faktisk möjlighet att påverka den primära konflikten. Om så inte bedöms vara fallet anses hänsynen till fredsplikten större.

Pello-Esso, W., Malm Lindberg, H., & Olofsson, J.

Ungas etablering och kommunala insatser

Publiceringsår

2017

Publicerat i

Kompetens för tillväxt

Sammanfattning

Frågan om ungas etablering har stått i centrum under senare år. Inte minst eftersom etableringsprocessen över tid har blivit mycket svårare och tar längre tid. Unga som vare sig arbetar eller studerar (NEET) får enligt forskning på området både lägre inkomster på sikt, men löper också risk för att få hälso- och andra sociala problem i vuxen ålder.

I rapporten Ungas etablering och kommunala insatser studerar Wazah Pello-Esso, Henrik Malm Lindberg och Jonas Olofsson effekterna av de kommunala arbetsmarknadsinsatser som i första hand riktar sig till ungdomar. Ett motiv till studien är att kommunernas ansvar för frågorna har blivit mycket större sedan 2015 års kommunala aktivitetsansvar. Ett annat motiv är att kommunernas verksamhet på området, trots att den vidgats, inte är särskilt väl undersökt och speciellt inte dess effekter.

Detta är, vad vi vet, den första ekonometriska analysen som visar vilken effekt kommunernas insatser har.

Den empiriska undersökningen görs med hjälp av en ekonometrisk modell där en paneldatametod och en regressionsmodell tar hänsyn till fixa effekter. Modellen ligger till grund för skattningarna när forskarna undersöker sambandet mellan kommunernas insatser och storleken på NEET. Det empiriska underlaget är årliga data om kommunernas insatser som sammanställts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt registerbaserad statistik om ungas etablerings- och försörjningsvillkor från SCB under åren 2003 och 2014.

Resultaten indikerar att kommunala insatser som syftar till att förstärka humankapitalet hos gruppen unga utanför och insatser som ger mer arbetsplatsförlagd utbildning signifikant minskar gruppens storlek på kommunnivå. Det som mer konkret ger positiva resultat är insatser såsom kommunal vuxenutbildning, kurser, arbetsplatsförlagt utbildning/lärande i form av feriejobb, praktik och kommunala anställningar, och vägledande insatser som studie-, yrkes och arbetsvägledning och matchningsåtgärder.

Herrström, S., Malm Lindberg, H., & Persson K.

YH-utbildades effekter på företagen

Publiceringsår

2016

Publicerat i

Kompetens för tillväxt

Sammanfattning

Det är väl belagt inom tillväxtforskningen att vägen till ökad effektivitet och innovationsförmåga i hög grad går via arbetskraftens kunskap och kompetens. En utgångspunkt är då att bättre utbildade och därmed mer kvalificerade arbetstagare lättare kan anpassa sig till nya villkor, och inte minst då ny teknik, samtidigt som de blir mer rörlig och lättare kan ta olika slags arbeten och arbetsuppgifter. Men vilken typ av utbildning och vilka slags erfarenheter har effekt?

I denna studie har vi undersökt hur yrkesutbildningen, särskilt yrkeshögskolans utbildningar (YH), bidrar till näringslivets och företagens produktivitet. En väsentlig skillnad mellan yrkeshögskolans utbildningar och andra jämförbara (yrkes)utbildningar är elementet av praktik som finns, alltså ”lärande i arbete”. Generellt sett skiljer sig YH från stora delar av den svenska utbildningsmodellen i och med att den är mycket närmare knuten till arbetslivet och har omfattande inslag av arbetsplatsförlagda moment och praktik.

I undersökningen har vi valt att jämföra effekterna av yrkesutbildning med akademisk utbildning vid universitet och högskola och gymnasieutbildning. Vi studerar om det finns skillnader i produktivitet i företag inom tillverkningsindustrin, förutom de allra minsta, under perioden 2001-2010. I den empiriska undersökningen jämförs produktiviteten hos anställda som har yrkesutbildning och en lämplig referensgrupp av andra anställda. Den modell vi använt oss av gav också möjlighet att undersöka effekterna av olika yrkesutbildningar vad gäller inriktning och längd.

Våra resultat visar att det finns omfattande skillnader i produktivitet mellan de som har YH-utbildning och kollegor som har en annan utbildningsbakgrund. Utbildningens längd påverkar den anställdes produktivitet och två- respektive treåriga utbildningar ger därför generellt sett större produktivitetseffekter än kortare utbildningar. Studiens huvudsakliga slutsats är att YH-utbildningar hävdar sig väl jämfört med högskoleingenjörsutbildningar. Resultaten indikerar att personer som genomgått en tvåårig YH/KY-utbildning är minst lika produktiva som sina högskoleutbildade kollegor, i synnerhet dem med två- och treåriga yrkesinriktade högskoleutbildningar.

Resultaten går i linje med tidigare forskning på området som visat att YH-utbildade har ett bra arbetsmarknadsutfall och, rimligen, därmed också borde vara produktiva i sitt arbete. En möjlig förklaring till resultatet skulle kunna vara inslaget av praktik i utbildningen – minst en fjärdedel av en YH-utbildning ska bestå av LIA, vilket borde ge effekt. Företagens medverkan i utbildningarnas utformning spelar troligtvis också in. Flera andra forskningsresultat på senare tid indikerar att företagens medverkan stärker relevansen och kvaliteten på utbildningarna, vilket på sikt också borde ge positiva ekonomiska effekter.

Suomen tauti

Suomen tauti – Keskitetty palkkamalli, ammattiliittojen kilpailu ja heikko lainkuuliaisuus ovat lietsoneet laittomia lakkoja (EVA)

Publiceringsår

2016

Publicerat i

Sammanfattning

Mellan 2000-2015 hölls fler än 600 olovliga strejker i Finland, under samma period skedde enbart 31 i Sverige. I Sverige sätter Industriavtalet normen för löneförhandlingarna i andra sektorer. Där finns även institutioner som Medlingsinstitutet och Arbetsdomstolen. I Finland är lönesättningen centraliserad och underblåser konflikt mellan arbetsgivare och arbetstagare. I denna rapport för tankesmedjan Eva jämför arbetsmarknadsforskaren arbetsmarknadskonflikterna i Sverige och Finland.

Karlson, N., & Malm Lindberg, H.

Finansiellt deltagande

Publiceringsår

2016

Publicerat i

Finansiellt deltagande

Sammanfattning

Intresset för olika system för finansiellt deltagande – där de anställda får ta del av företagets resultat eller värdeutveckling – har stigit såväl i Sverige, som på andra håll i Europa under senare år. Mellan 20 och 38 procent av företagen i Sverige har någon form av finansiellt deltagande och systemen tycks växa över tid. Finansiellt deltagande för anställda är också vanligare i stora företag än i små och i den kvalificerade tjänstesektorn och i tillverkningsindustrin än i enkel tjänsteproduktion.

Det finns två huvudsakliga former för finansiellt deltagande: (1) vinstdelning, där anställda får del av företagets vinst utöver den reguljära lönen; (2) aktierelaterade program, där anställda får del av resultatet genom delägande i företaget. I den senare gruppen återfinns t.ex. subventionerade aktieköp, aktiesparprogram eller riktade emissioner till personalen genom konvertibler eller teckningsoptioner. Även avsättning till vinstandelsstiftelser är en form av aktierelaterat program. Personaloptioner ger dock i sig inget delägarskap utan optionen ger innehavaren en rätt att i framtiden få köpa aktier till ett i förväg bestämt pris. Vinstdelning är betydligt vanligare än aktiedelägarprogram.

Lagstiftning kring finansiellt deltagande och de eventuella skatteförmåner som finns är en viktig förklaring till varför systemen är mer populära i vissa länder samt varför vissa system såsom vinstandelsstiftelser är vanligare i Sverige.

Existerande teoretisk och empirisk forskning ger stöd för en rad fördelar och några nackdelar med finansiellt deltagande. Till fördelarna med finansiellt deltagande hör positiva effekter på företagets produktivitet, lönsamhet, medarbetarnas arbets- och lönetillfredsställelse, minskade övervakningskostnader, lägre personalkostnader genom lägre personalomsättning samt ökad löneflexibiliteten som gör företagen mer okänsliga vid konjunkturkriser. Effekterna uppstår i huvudsak genom olika mekanismer som ökar de anställdas motivation. En negativ faktor kan vara kostnaderna för att administrera systemen. Därtill begränsas arbetskraftens rörlighet och arbetstagarna löper en större finansiell risk. Det bör samtidigt noteras att antalet studier som på ett tillförlitligt sätt kan påvisa tydliga och statistiskt signifikanta kausala samband mellan finansiellt deltagande och ökad produktivitet är få till antalet.

Dessa resultat bekräftas av ny enkätundersökning som gått ut till sammanlagt 1474 svenska företag. De viktigaste motiven för att införa system för finansiellt deltagande var att de ökar medarbetarnas motivation, behåller befintlig kompetens, skapar intressegemenskap mellan företagets anställda och ökar produktiviteten. Nästan ingen av de tillfrågade företagen vill avskaffa systemen.

En viktig slutsats är även att det finns en nära koppling mellan finansiellt deltagande och hur lönebildningen fungerar. Det finns även både teoretiskt och empiriskt stöd för att vinstdelning ökar löneflexibiliteten och ger möjlighet att komplettera kollektivavtal som begränsar möjligheter att belöna anställda för deras prestation, men utan att företagen tvingas höja hela lönenivån. De är dock inget substitut för individuell lönesättning. Däremot fungerar de som en form av lokal eller företagsnära ”lönebildning”, eftersom ersättningen baseras på det enskilda företagets resultat och utveckling.

Herrström, S., & Malm Lindberg, H.

Praon i grundskolan – ett outnyttjat redskap

Publiceringsår

2016

Publicerat i

Kompetens för tillväxt

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka formerna för samverkan mellan arbets- och näringsliv samt skolan, mer specifikt den praktiska arbetslivsorienteringen (prao) i grundskolan. Utgångspunkten är att erfarenhetsbaserad kunskap och de praktiska momentens betydelse för att forma kompetens har varit satt på undantag i Sverige. Fokus har snarare legat på teoretisk kunskap och att så många som möjligt ska kunna uppnå höga formella kvalifikationer i form av utbildningsmeriter och examina. Den praktiska arbetslivsorienteringen i grundskolan är då ett moment inom utbildningssystemet som kan underlätta ungas etablering. Den socialiserar unga in i arbetslivet och ger värdefulla kompetenser. Samtidigt som det också kan bidra genom att ge mer välinformerade studie- och yrkesval.

Lindberg, H. M., Karlson, N., & Grönbäck, J.

Ultima Ratio: Svenska konfliktregler i ett internationellt perspektiv

Publiceringsår

2015

Publicerat i

Iustus Förlag

Sammanfattning

Konfliktreglerna hör till arbetsmarknadens viktigaste spelregler. Samtidigt som dessa regler formar partsrelationer och kollektivavtalssystem är de inbäddade i ländernas politiska och historiska sammanhang. Hur skiljer sig då de svenska konfliktreglerna från dem i våra viktigaste konkurrentländer? Finns lärdomar för Sverige?

Lindberg, H. M., Karlson, N. & Grönbäck, J.

Svenska konfliktregler i ett internationellt perspektiv

Publiceringsår

2015

Publicerat i

Svenska konfliktregler i ett internationellt perspektiv

Sammanfattning

Konfliktreglernas utformning är avgörande för en väl fungerande lönebildning. Men hur skiljer sig de svenska konfliktreglerna från motsvarande regler i våra viktigaste konkurrentländer? Finns lärdomar för Sverige?

I Svenska konfliktregler i ett internationellt perspektiv presenteras en strukturerad jämförelse av arbetsmarknadens konfliktreglers utformning, tillämpning och förändring i Danmark, Norge, Finland, Tyskland, Nederländerna, Storbritannien och Sverige. Någon motsvarande studie har inte tidigare gjorts.

Dessa regler skiljer sig väsentligt åt mellan de olika länderna – även inom Norden. I samtliga länder finns olika former av inskränkningar i konflikträtten – ett slags överdriftsförbud. Andra gemensamma drag är fallande konfliktvolymer och växande betydelse för grundläggande rättsprinciper inom Europarätten.

Det finns goda skäl även i Sverige att undvika överdrifter när parterna använder konfliktvapnet. Detta aktualiserar frågor kring parternas, Arbetsdomstolens och lagstiftningens förmåga att i svensk kontext och tradition artikulera och utveckla dessa rättsprinciper.

Socialförsäkringarnas komplement – försäkringar mellan arbetsmarknadens parter

Publiceringsår

2015

Publicerat i

Sammanfattning

Lindberg, H. M., Larsson, A-S., Karlson, N. & Vogel, O.

Samverkan – en utmaning

Publiceringsår

2015

Publicerat i

Kompetens för tillväxt

Sammanfattning

Rapporten presenterar resultat och analyser av några av KK-stiftelsens (KKS) samverkansprogram där totalt ca 2 miljarder kronor har satsats. En av de viktigaste lärdomarna är att det är svårt att åstadkomma varaktig samverkan mellan lärosäten och näringsliv, trots stora ansträngningar. De inblandade aktörerna har olikartade motiv, mål och verklighetsuppfattningar. Effekterna av samverkanssatsningarna är dessutom mycket långsiktiga och därmed svåra att mäta. Genomgången av KKS samverkansprogram bekräftar dock resultat i tidigare forskning och visar bland annat att samverkan åstadkoms enklast där den redan fungerar, men är mycket svårare att åstadkomma där behovet kanske är som störst. Det finns åtskilliga exempel på framgångsrik kompetenshöjning och de medverkande företagen är överlag nöjda. Ett fåtal stora företag är återkommande samverkanspartners, och samverkar dessutom i ett flertal program. För nya, mindre och tekniksvaga företag är det väsentligt svårare att få till varaktig samverkan. Att samverkan saknar en vedertagen definition bidrar också till att göra samverkan till en utmaning. Olika aktörer har därför tolkat och utvärderat olika aspekter av samverkan vilket försvårar utvärderingen och jämförelser mellan olika satsningar. Ändå finns det tydligt inskrivet i högskolelagen (1 kap. 2§, 1992:1434) att det ingår i högskolornas uppgift att samverka med det omgivande samhället och verka för att forskningsresultat ska kunna nyttiggöras.

Vår viktigaste slutsats är att samverkan ska ses som en lärprocess. För att denna process ska kunna fungera krävs att aktiviteter, resultat och effekter, på kort och lång sikt, mäts och följs upp med större systematik och jämförbarhet i framtida satsningar. Detta behövs om man ska dra rätt lärdomar för att kunna stärka samverkan mellan näringsliv och lärosäten och därmed stärka det svenska näringslivets långsiktiga konkurrensförmåga. Det finns också indikationer på att företagen bör få vara drivande i samverkansprocessen. Därmed finns också ett tydligt behov av policyutveckling, främst för att ge mindre företag möjlighet att medverka i samverkanssatsningar. Möjligheten att utvärdera har för KKS del delvis gått förlorad eftersom satsningarna redovisas på många olika vis. I vissa fall har resultaten inte samlats in eller dokumenterats. Mål och medel blandas ihop. Våra resultat ska alltså tolkas med viss försiktighet eftersom redovisningarna skiljer sig åt mellan olika program och satsningar.

Ratio Working Paper No. 252: The educational system – causing both skills shortages and low youth labour participation?

Publiceringsår

2015

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

The educational system is perhaps the most important feature for labour market entry. During the last decades huge investments have been made at different levels in this system, the Knowledge lift and a doubling of the number of students in tertiary education are examples, but what are the effects of these investments? The age of labour market entry has risen dramatically since the 1990s and in particular among those without fulfilled secondary schooling. In the paper I analyse the educational system in Sweden, mainly from secondary sources, in three dimensions – in terms of quality, efficiency and relevance. These are seen as essential in order to deliver both competence to businesses and to give young people opportunities in the labour market. Because of deficiencies in all three dimensions: foremost lack of quality at primary and secondary level, which is visible at PISA-tests, lack of efficiency at secondary and tertiary level that is visible when we measure examination frequency and graduation age, and lastly lack of relevance which is mostly notable in the vocational training.

Ratio Working Paper No. 249: The Swedish industrial relations transformation during the 1970s – abolishing neutrality and affecting the deep structure

Publiceringsår

2014

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

Industrial Relations systems are essentially a nexus of contracts between different actors: Government, employer’s organizations and unions first and foremost. The Swedish labour market model was based on the concept of Government neutrality ie: non-partisanship and non-intervention from the early 20th century. Did the interventionist state during the 1970s change the fundamentals of the Swedish model? I argue that it did. The argument is based on an empirical investigation that comes from the concept “Frontier of Control”. If we take five dimensions: Occupational safety, Determination in work-place issues, Employment and dismissals, Strikes and industrial conflicts and lastly Determination in company issues, the power relations changed fundamentally in the 1970s with the labour law legislation and was ultimately part of a paradigmatic change in Swedish IR.

Industrial Action in Sweden: A New Pattern?

Working Paper No. 176, Labour Markets at a Crossroads

Publiceringsår

2012

Publicerat i

Sammanfattning

The paper studies the modern conflict patterns and conflict dimensions in Sweden 1993-2005. The aim is to trace and interpret the new patterns and dimensions of labour market conflict by collecting and compiling strike data from the National Conciliation Office, (1993-99) and the National Mediation Office (2000-2005). On the whole, strike activity has decreased steadily from the 1980s and onwards and in large parts of the Swedish labour market conflicts are very rare. A few small un-ions organising primarily non-manufacturing working class in the domestic sector, account for the majority of the sanctioned conflicts. The new pattern is that the re-maining conflicts in broad terms can be divided in two parts: conflicts over wages and other working conditions and conflicts about the collective bargaining itself. Each with its own logic.

Related content: Working Paper No. 176

Lindberg, H. M. & Ljunggren, S-B.

Från jämlikhet till effektivitet – om lärande socialdemokrati under 1980-talet

Publiceringsår

2014

Publicerat i

Från jämlikhet till effektivitet – om lärande socialdemokrati under 1980-talet

Sammanfattning

Karlson, N., Lindberg, H. M., Stern, L., Lundqvist, T. & Larsson, A.-S.

Lönebildning i verkligheten

Publiceringsår

2014

Publicerat i

Sammanfattning

Hur sätts lönerna i olika branscher och företag? Hur styrande är kollektivavtalen? Vilken effekt har centraliseringsgraden, märket och individgarantierna? Används lönesättning som strategiskt verktyg? Vilka konsekvenser har detta för företagens utvecklingskraft och de anställdas löneutveckling?

I Lönebildning i verkligheten redovisas ny forskning om kollektivavtalens effekter på företagens lönesättning och utvecklingskraft, ett område där det tidigare saknats empiriska studier. Undersökningen baseras dels på kvalitativa fallstudier av 27 företag i olika storlekar och branscher, dels på en stor kvantitativ studie, baserad på unika data, av företag i privat sektor i Sverige. En viktig slutsats är att det finns en stor utvecklingspotential vad gäller lagstiftning, avtalskonstruktioner och olika aktörers synsätt. Mycket talar för att Sverige, svenska företag och deras anställda skulle tjäna på en modernisering av dagens modell för lönebildning och lönesättning.

Boken vänder sig till alla som arbetar med, eller vill arbeta med lönesättning och löneförhandlingar – chefer, HR-experter, fackliga representanter och arbetsgivare, men även studenter, lärare och forskare.

Bristande kvalitet, effektivitet och relevans: Utbildningssystemets utmaningar för ungas etablering

Den långa vägen till arbetsmarknaden: Om unga utanför

Publiceringsår

2014

Publicerat i

Sammanfattning

Drömmen om jämlikhet

Publiceringsår

2014

Publicerat i

Atlantis

Sammanfattning

Mot slutet av 1960-talet radikaliserades Socialdemokraternas politik drastiskt. På område efter område ifrågasattes den maktbalans som hade funnits mellan politik och näringsliv sedan 1930-talet. Jämlikhetssträvandena intensifierades och partiet initierade en rad reformer som gav staten och de fackliga organisationerna större makt och inflytande. Processen ledde till att den svenska modellen, med dess samförstånd mellan arbetsmarknadens parter och statlig icke-inblandning som norm, övergavs.

Vad åstadkom denna radikalisering? Vilka var idégivarna och kunskapskällorna? Hur kunde de nya idéerna få ett så stort genomslag i praktisk politik? Drömmen om jämlikhet undersöker den forskning och samhällsdebatt som föregick den radikaliserade politiken och som utgick från en ny tolkning av verkligheten.

Knowledge and Policy Change

Newcastle UK: Cambridge Scholars Publishing

Publiceringsår

2013

Publicerat i

Sammanfattning

Knowledge and learning play important roles in policy change in advanced societies, and political processes cannot be properly understood if you neglect their significance. To understand how learning takes place and what role knowledge plays in the policy process, we need to have theoretical and methodological tools to analyse these features.

In a research project on economic-political learning at the Ratio Institute a new book has been published edited by Henrik Lindberg. The conceptual framework for this volume, Knowledge and Policy Change (Cambridge Scholar Publishing 2012), focuses on issues such as belief systems, paradigmatic and pragmatic policy change, and the role of advocacy coalitions within policy subsystems. No less important is the role various forms of knowledge can and do play in the policy formation process.

The book is structured around three main themes:
• Theories of the policy process and the role of knowledge
• Reform and restructuring of welfare states
• Policy transfer, diffusion and implementation processes

Lindberg, H. M. (Ed.). (2013). Knowledge and Policy Change. Newcastle, UK: Cambridge Scholars Publishing.

Policy Learning and Political Pragmatism. The Social Democratic Party and the Question of Public Ownership 1982-1991

här, Working Paper No. 179

Publiceringsår

2013

Publicerat i

Sammanfattning

Wennberg, K., Lindberg, H. M. & Fergin, E.

Rekrytering och kompetensförsörjning i snabbväxande företag

Publiceringsår

2013

Publicerat i

Sammanfattning

Rapporten baseras på en systematisk intervjuundersökning med 126 snabbväxande företag i olika storleksklasser. Målet var att ta reda på hur snabbväxande företag rekryterar personal, t.ex. vilka rekryteringskanaler de använder och vilka kompetenser de söker. Resultaten indikerar att informella rekryteringsvägar är vanliga bland samtliga företag, men att formella kanaler ökar i takt med att företagen växer.

Studien visar också att snabbväxare i samtliga branscher – förutom IT-sektorn – prioriterar informell kompetens, t ex förmågan att förstå företagskulturen och att passa in i verksamheten.

Working paper No. 217. Protection of insiders and exclusion of outsiders

Lindberg, H

Publiceringsår

2013

Publicerat i

Sammanfattning

The Insider-Outsider theory is an attempt, through the Labour Turnover Costs (LTC), to explain the clash of interests between different employees – insiders and outsiders. My claim is that the most important factor that has shaped the insider and outsider status among construction employees at the Swedish labour market is union action and strategies in different phases of the political process. The strategies included attempts to impose, interpret or modify regulations on the labour market in such way that occupation, eductional requirements, employment status, union membership, and even citizenship, shaped the insiderness of different categories of employees and workers. Those excluded came to be outsiders.

Lindberg, H. (2013). ”Protection of insiders and exclusion of outsiders – Union action and strategies in the Swedish construction labour market”. Ratio Working paper No. 217.

Borgerlig boendepolitik och social ingenjörskonst

Publiceringsår

2013

Publicerat i

Stockholm: Timbro

Sammanfattning

Lindberg, H. M. (2013). Borgerlig boendepolitik och social ingenjörskonst. In M. Eriksson (Ed.), Bortom bostadssocialismen – En uppgörelse med Sveriges sista planekonomi. Stockholm: Timbro.

Karlson, N. & Lindberg, H. M.

En ny svensk modell: vägval på arbetsmarknaden: sönderfall, omreglering, avreglering eller modernisering?

Publiceringsår

2013

Publicerat i

Sammanfattning

Hur kommer det sig att den svenska modellen är stadd i förändring? Vilka är den svenska modellens särdrag och vilka följder får de för konfliktmönster, löneutveckling, arbetslöshet och ekonomins utvecklingskraft? Kan man verkligen tala om en entydig svensk modell? Om inte, hur har den då förändrats över tid? Och hur ser en ny svensk modell ut? I En Ny Svensk Modell som är slutrapport i forskningsprojektet Staten och arbetsmarknaden –om konfliktregler och utvecklingskraft, presenterar Nils Karlson och Henrik Lindberg ny forskning om den svenska modellens framväxt, förtjänster, brister och framtid. I centrum för analysen står det förändrade samspelet mellan stat och arbetsmarknadens parter i en tid präglad av globalisering, nytt ekonomiskt värdeskapande och utveckling mot ett tjänstesamhälle.

Ett viktigt resultat i boken är att den svenska arbetsmarknadslagstiftningen framtvingar en skadlig centralisering av svensk lönebildning som förhindrar ny sysselsättning och en långsiktigt god löneutveckling. Vidare presenteras flera möjliga, mer eller mindre önskvärda, framtida utvecklingsvägar för den svenska modellen.

Artikel (med peer review)

Corporate cartels and challenges to European labour market models

Karlson, N., & Lindberg, H. M.

Publiceringsår

2013

Publicerat i

Länk till artikel

Sammanfattning

We propose that one of the main causes of shortcomings in European labour markets is the existence of corporate cartels, through which the state has delegated various forms of regulatory power to employers and employees that act as cartels. Analysis indicates that these cartel arrangements are not in the interest of labour because they are hard to combine with the demands of a modern and knowledge-based economy. Hence, a modernization of European labour market models is needed.

Labour Markets at a Crossroads

Lindberg, H. & Karlson, N.

Publiceringsår

2012

Publicerat i

Cambridge Scholar Publishing

Sammanfattning

In the research project ”Wage formation and business dynamics” at the Ratio Institute a new book has been published edited by Nils Karlson and Henrik Lindberg. In Labour Markets at a crossroads: Causes of Change, Challenges and Need to Reform we investigate the vital aspects of the different Labour Markets Models in Europe. In ten chapters with three themes: Flexicurity and Labour market Dynamics, Unions and Industrial Action, Wages and Bargaining, different aspects and dimensions of the challenges that Europe face are addressed. The challenges are a persistent and furthermore increasing unemployment among the young, immigrants and disabled which calls for reform of the existing institutions.

A central conclusion made in the anthology is that one of the main causes of the shortcomings of the European labour markets in the functioning of the ”corporative cartels” meaning unions and employers organizations with cartels functions and purposes, upheld by legislation and corporative institutions.

Working Paper No. 193. Corporative cartels and challenges to European labour market models

Corporate cartels and challenges to European labour market models

Publiceringsår

2012

Publicerat i

Sammanfattning

We propose that one of the main causes of shortcomings in European labour markets is the existence of corporative cartels, through which the state has delegated various forms of regulatory power to employers and employees that act as cartels. Analysis indicates that these cartel arrangements are not in the interest of labour because they are hard to combine with the demands of a modern and knowledge-based economy. Hence, a modernization of European labour market models is needed.

Related content: Corporate cartels and challenges to European labour market models

Företagens kompetensförsörjning och ungas etablering på arbetsmarknaden

Lindberg, H.M.

Publiceringsår

2012

Publicerat i

Företagens kompetensförsörjning

Sammanfattning

Denna rapport sammanfattar resultaten av en förstudie som finansierats av 21 av Svenskt Näringslivs medlemsorganisationer och dess företagsmedlemmar, med totalt 1,6 miljoner anställda. Analysen fokuserar på utbildningsväsendet och dess uppgift att försörja näringslivet med kompetent personal, samtidigt som ungas etablering på arbetsmarknaden underlättas. I rapporten görs en översikt av tidigare forskning och studier på området. Dessutom redovisas resultaten av en särskild enkät om företagens kompetensbehov. I förstudien ingår två underlagsrapporter framtagna av Ratio: Lärlingsutbildningen – aktuella erfarenheter och framtida möjligheter (2012:2) och Den högre utbildningen och företagens kompetensförsörjning (2012:3).

Lindberg, H. & Karlson, N.

The Decentralization of Wage Bargaining

Publiceringsår

2012

Publicerat i

Working Paper No. 178

Sammanfattning

The paper contributes to the discussion about the possible trends and processes towards decentralization of wage bargaining or wage setting within the OECD-countries since the 1970s. Based on a data set of 16 OECD countries from 1950 to 2000 our results show that in terms of bargaining level the trend is clear towards decentralization since the 1970s, even though there are important exceptions. In terms of confederal involvement the major decrease occurs among the Nordic countries and the Netherlands, whereas many of the other countries have had a status quo more or less. In terms of government involvement, however, the change is the almost non-existent. The overall tendency is still towards less centralisation, even though a number of countries have not changed or have moved in the opposite direction. Sweden, Denmark, UK and the Netherlands experience the largest decreases in decentralization overall. The processes of decentralization of wage bargaining look very differently in each country. It may occur through changes in the collective agreements themselves or through individual wage-setting outside the system of collective agreements. And the decentralization process may occur both in a context of cooperation between the labor-market organizations or in a setting of conflicts.

Related content: Working Paper No. 178

1980-talets avreglering – en kort paus mellan beredskapsplaner och EU

Publiceringsår

2012

Publicerat i

Maten och makten

Sammanfattning

Svenska kockar blir tevekändisar och gör internationell succé samtidigt som bönderna blir allt färre. Konsumenterna ställer allt högre – och mer högljudda – krav på att maten ska vara klimatsmart och miljövänlig, och att djuren i produktionen ska ha det bra. Samtidigt styr priset i hög grad våra köpbeslut och allt färre känner till var maten de äter kommer ifrån. Matlandet Sverige är alliansregeringens mest lyckade pr-satsning, men bakom talet om småskaligt och närproducerat håller svenskt jordbruk på att monteras ner. Parallellt med att världens efterfrågan på mat och resurser exploderar i takt med en växande medelklass förbereder sig den siste mjölkbonden på att släcka ljuset i ladugården 2020. Vilka blir följderna av att Sverige ställer sig utanför den globala matproduktionen? Hur kunde det bli så här? Och hur kunde svenskt jordbruk bli en politisk icke-fråga? Frågorna besvaras i boken av Göran Persson, Christel Benfalk, Lennart Båge, Henrik Lindberg, Helena Jonsson, Gun Rundquist, Roger Tiefensee, Harald Svensson, Matilda Ernkrans, Stefan de Vylder, Bengt-Anders Johansson, Kew Nordqvist, Jonas Carlberg och Christer Isaksson, som också är redaktör för boken.

Olofsson, J. & Lindberg, H.

Socialpolitik – varför, hur och till vilken nytta?

Publiceringsår

2011

Publicerat i

Sammanfattning

Socialpolitiken är ständigt ifrågasatt. Är insatserna för generösa och kostnaderna för stora? Vilka sociala problem ska politiken motverka? Sker det på ett effektivt sätt eller motverkas individens försörjningsansvar?

I Socialpolitik behandlas politiken ur ett historiskt och internationellt perspektiv. En central fråga är hur socialpolitiken påverkar och påverkas av den ekonomiska utvecklingen. Relationerna på arbetsmarknaden framstår som helt avgörande för socialpolitikens inriktning och effektivitet. Det handlar då både om de resurser som står till politikens förfogande och de sociala risker som ska motverkas.

Bokens historiska översikt landar i en diskussion om socialpolitikens roll i ett postindustriellt samhälle. Tilltron till möjligheterna att garantera medborgarnas trygghet via ständigt växande offentliga insatser har minskat. Socialpolitikens innehåll och former förändras också genom konkurrensutsättning av offentliga verksamheter och ökade självrisker i socialförsäkringarna. Kollektivavtalade trygghetsförsäkringar får en allt större betydelse. Innebär detta att det som efter andra världskriget uppfattades som det moderna välfärdsprojektet nu ter sig omodernt? Kommer arbetsmarknadsorganisationerna att få ännu större betydelse för medborgares sociala trygghet framöver? Hur påverkas välfärdsstaten av hög arbetslöshet och snabbt växande inkomstskillnader?

Working Paper No. 178. The Decentralization of Wage Bargaining – Four Cases

The Decentralization of Wage Bargaining

Publiceringsår

2011

Publicerat i

Sammanfattning

Working Paper No. 176. Industrial action in Sweden – a new pattern?

Action in Sweden: A New Pattern?

Publiceringsår

2011

Publicerat i

Sammanfattning

Working Paper No. 179. The Social Democratic Party and the Question of Public Ownership 1982-1991

Policy Learning and Political Pragmatism. The Social Democratic Party and the Question of Public Ownership 1982-1991

Publiceringsår

2011

Publicerat i

Sammanfattning

The paper studies the shift in managing the state or public enterprises from a perspective of policy learning during the period 1982-1991 in Sweden. There was a significant reversal in the policy around state enterprises sector from 1982 towards a
more market oriented business approach. The aim here is to investigate whether this transformation is a case of policy learning. How and where are policies formulated, and which sources are relevant to detect evidence of a possible learning process? If this shift could be described in terms of learning: When, how and why did the elite among the bureaucrats and politicians learn? The results seem to indicate that there is no specific event or paradigmatic shift that happened during the actual mandatory period 1982-1991. It was rather more of a gradual adaptation on the issue of state enterprises, mostly triggered by earlier experiences as well as the last major economic crisis in the 1970s and early 1980s. The actual learning that took place had its sources mainly from within the party.

Related content: Policy Learning and Political Pragmatism. The Social Democratic Party and the Question of Public Ownership 1982-1991

Från kartellkultur till samarbetsklimat?

Publiceringsår

2011

Publicerat i

Sammanfattning

Kollektivavtalens roll på framtidens arbetsmarknad?

Publiceringsår

2010

Publicerat i

Sammanfattning

Denna rapport är ett försök att klargöra hur den svenska kollektivavtalsmodellen fungerar i relation till arbetsmarken i de nya framväxande branscherna. Utveckling och förutsättningar skiljer sig åt mellan olika branscher och verksamheter och den större frågan för rapporten är hur den svenska kollektivavtalsmodellen klarar anpassningen till en föränderlig omvärld. Vår kanske viktigaste slutsats är att, trots att villkoren och spelreglerna här ser väsentligt annorlunda ut jämfört med kollektivavtalens traditionella roll, man ändå på olika sätt har lyckats anpassa och integrera de nya branscherna inom modellens ramar. Utmaningen är att fortsätta moderniseringen och gemensamt anpassa avtalen till villkoren.

Strukturomvandling och lönebildning i kriser

Publiceringsår

2010

Publicerat i

Sammanfattning

I rapporten analyseras strukturomvandling och lönebildning i kriser. Olika sätt att anpassa den svenska arbetsmarknadsmodellen till en situation där ekonomiska kriser är mer vanligt förekommande analyseras utifrån hur de påverkar strukturomvandling och därmed sysselsättning och välstånd. Enligt rapportens slutsatser år strukturomvandlingen ett nödvändigt och positivt inslag i en växande, dynamisk ekonomi. Återkommande ekonomiska kriser i dagens globala ekonomi skapar ett ökat behov av mekanismer som underlättar för företag och anställda hantera verksamhetsutveckling och omställning. Den klassiska Rehn-Meidnermodellen kan ha fungerat på 1950- och 60-talen, men är inte anpassad för en modern ekonomi. Avgörande för hur olika krishanteringsstrategier påverkar strukturomvandling är vem som bär kostnaderna för åtgärderna. Arbetsgivarna och de fackliga organisationerna bör gemensamt utveckla möjligheterna att använda krisavtal, öppningsklausuler och vinstdelningssystem i syfte göra lönerna mer flexibla i samband med kriser

Den svenska modellen vid vägs ände?

Artikel (med peer review)

Publiceringsår

2009

Publicerat i

Ekonomisk Debatt

Sammanfattning

Den svenska arbetsmarknadsmodellen befinner sig i ett formativt skede. Frågan är om den även har nått vägs ände? Förutsättningarna för att upprätthålla vår speciella form för lönebildning, partsrelationer och delvis kollektivavtalsbestämda arbetsmarknadsregleringar undergrävs i dag av globalisering, EG-rättens ökade betydelse, medlemsflykt och ett förändrat värdeskapande. I artikeln analyseras den svenska arbetsmarknadsmodellens utveckling, särdrag, inre motsättningar och utmaningar. Slutsatsen är att modellen sakta men säkert riskerar att falla samman, alldeles oavsett utgången av huvudavtalsförhandlingar och diskussioner om vem som ska sätta märke eller vara normerande lönesättare. Mycket talar för att de lagar som påverkar lönebildningen behöver moderniseras.

Politikbyte och idéernas betydelse

Publiceringsår

2008

Publicerat i

Historisk Tidskrift

Sammanfattning

En utgångspunkt för denna artikel är att idéer har betydelse för hur politiken formas. Syftet med artikeln är att visa på hur 1990 års avreglering av den svenska jordbrukspolitiken blev möjlig. Det skedde genom att en grupp av idébärare, oftast akademiska ekonomer, lyfte upp jordbrukspolitiken till debatt, omdefinierade problemen, satte nya frågor på dagordningen och formulerade en alternativ politik i koalition med beslutsfattare inom politik och statsförvaltning. Teorin om policykoalitioner, det vill säga av organisationer och personer som på grund av likartade grundläggande värderingar sluter sig samman, används för att förstå processen. Därtill kommer stor vikt att läggas vid hur de nya idéerna på kort tid kunde förändra debatten kring jordbrukspolitiken.

Korporativa karteller – en studie av byggsektor och jordbruk i den svenska modellen

Publiceringsår

2008

Publicerat i

Korporativa karteller

Sammanfattning

Varför har vissa sektorer, som exempelvis byggande och jordbruk, halkat efter när det gäller produktivitet och förnyelseförmåga? Har det något att göra med intresse-organisationernas inflytande och bristen på konkurrens?

I den här boken undersöks de korporativa kartellernas roll i den svenska modellen med exempel framförallt hämtade från förhållanden inom byggsektorn och jordbruket. Begreppet korporativa karteller åsyftar branscher där korporativa arrangemang mellan stat och intresseorganisationer samt kartelliknande överenskommelser mellan parts- eller branschorganisationer dominerar. Såväl inhemsk som utländsk konkurrens har där begränsats av etableringshinder och konkurrensbegränsande regleringar.

Ett viktigt resultat i boken är att de system och regleringar som byggts upp konsekvent har gynnat stora och etablerade aktörer på bekostnad av små och nyetablerade. I båda sektorerna blev resultatet stagnerande produktivitet samt höga och stigande kostnader som vältrades över på konsumenter och skattebetalare. I boken diskuteras också hur makten hos dessa korporativa karteller kan brytas: Antingen genom ett politikbyte där man genom ny kunskap och en ny konfliktdimension ifrågasätter den rådande politiken, eller genom att låta globaliseringen verka varvid den ökade öppenheten gradvis bryter upp kartellerna.

En ny svensk modell: vägval på arbetsmarknaden: sönderfall, omreglering, avreglering eller modernisering?

En ny svensk modell: Vägval på arbetsmarknaden: sönderfall, omreglering, avreglering eller modernisering?

Publiceringsår

2013

Publicerat i

Sammanfattning

I En ny svensk modell, som är slutrapport i forskningsprojektet “Staten och arbetsmarknaden – om konfliktregler och utvecklingskraft”, presenterar Nils Karlson och Henrik Lindberg ny forskning om den svenska modellens framväxt, förtjänster, brister och framtid. I centrum för analysen står det förändrade samspelet mellan stat och arbetsmarknadens parter i en tid präglad av globalisering, nytt ekonomiskt värdeskapande och utveckling mot ett tjänstesamhälle.

Ett viktigt resultat i boken är att den svenska arbetsmarknads-lagstiftningen framtvingar en skadlig centralisering av svensk lönebildning som förhindrar ny sysselsättning och en långsiktigt god löneutveckling. Vidare presenteras flera möjliga, mer eller mindre önskvärda, framtida utvecklingsvägar för den svenska modellen.

Karlson, N., Berggren, N., Bergh, A., Erlingsson, G. & Lindberg, H.

Sverige i den institutionella konkurrensen

Publiceringsår

2008

Publicerat i

Underlagsrapport till Globaliseringsrådet

Sammanfattning

Institutionell konkurrens innebär att politiska enheter, som stater och kommuner, konkurrerar med varandra om medborgare, arbetskraft, kapital och företag genom att försöka erbjuda mer attraktiva institutioner i såväl kostnads- som intäktshänseende. I dagens globaliserade värld är denna konkurrens om grundlagar, arbetsmarknadslagstiftning och kollektiva överenskommelser, socialförsäkringar och skatteregler, allt mer en realitet. I rapporten Sverige i den institutionella konkurrensen analyseras hur institutionell konkurrens påverkar välfärdsstaten, kollektivavtalssystemet och demokratin. Enligt författarna har utrymmet för att bedriva traditionell omfördelningspolitik minskat samtidigt som välfärdsstatens utformning har ändrats så att önskemål hos de politiskt viktiga väljargrupperna i medelklassen tillgodoses i större omfattning. I stort bedöms dock förutsättningarna för att den traditionella välfärdsstaten ska bestå som goda.

Recension av ’Världens ekonomiska historia’

Publiceringsår

2007

Publicerat i

Historisk tidskrift

Sammanfattning

Recension av “Den synliga handen – Nation, stat och det industriella bygget”

Publiceringsår

2007

Publicerat i

Historisk tidskrift

Sammanfattning

Artikel (med peer review)

Den fria akademin

Karlson, N.

Publiceringsår

2007

Publicerat i

Den fria akademin

Sammanfattning

I hela världen pågår en genomgripande förändring av universitetens roll och uppgifter. Globalisering, ny teknik och ökad konkurrens har framdrivit en kraftig utbyggnad och förändring utbildnings- och forskningssystemen. Även Sverige har genomfört en kraftig utbyggnad. Men hur ser det egentligen ut med det svenska universitets- och högskolesystemets finansiering, organisation och incitament?

Släpar Sverige efter i reformprocessen och levererar systemet verkligen de resultat som förväntas? Kan och bör studentavgifter införas? Och vilka blir de troliga effekterna? Är politisk styrning ett effektivt medel för att säkra kvalitet och samhällelig relevans i forsknings- och utbildningssatsningarna? Hur kan kreativitet stimuleras? Är en uppdelning i elituniversitet och utbildningscollege ett alternativ för Sverige? Vilka effekter får den sammanpressade lönestrukturen på svensk arbetsmarknad för utbildningssystemets funktionssätt?

Detta är några av de aktuella frågeställningar som behandlas i denna antologi om svensk högre utbildning och forskning. Ett övergripande tema är fria universitets roll i ett öppet kunskapssamhälle.

The Role of Economists in Liberalizing Swedish Agriculture

Publiceringsår

2007

Publicerat i

Econ Journal Watch

Sammanfattning

I examine the process that led to major reforms in agriculture in Sweden, culminating in 1990. Economists were largely responsible for putting the issue on the agenda. Using a public choice perspective, they reformulated the debate. Who benefited, who paid, and what were the true costs? The reformulation illuminated an â€œiron triangleâ€â€”farmers and their interest organizations, politicians, and the bureaucracy. When the new policy coalition gained the initiative, connections and support from the Ministry of Finance were critical, and led to a new will reaching the Prime Minister and finally into the bureaucracy itself, the Ministry of Agriculture. Economists and others overcame the iron triangle. Enlightened discourse played no small role in overcoming resistance.

Utmaning av marknadsliberalismen – men inget sammanhållet alternativ

Publiceringsår

2006

Publicerat i

Ekonomisk Debatt

Sammanfattning

Den radikala tankesmedjan Agora har under sex års tid givit ut årsböcker i form av antologier där man vill ge ett bidrag i relevanta samhällsfrågor. Årsboken för 2005 har temat full sysselsättning och som titeln antyder är ambitionen att ge ett alternativ till såväl marknadsliberalismen som den traditionella svenska modellen. Författarna argumenterar i boken för att Sverige står inför ett välfärdspolitiskt vägval, liksom under 1930- eller 1940-talen, och att det finns ett lockande alternativ i form av en tredje väg som för oss tillbaka till full sysselsättning och som därigenom räddar den svenska välfärdsmodellen.

Kartläggning av företagsperspektiv i forskningen om arbetsmarknad och arbetsliv vid de större forskningsmiljöerna i Sverige

Kunskap och investeringar i fria universitet

Publiceringsår

2006

Publicerat i

Sammanfattning

Detta är en kartläggning av inriktningen på den statligt finansierade arbetsmarknads och arbetslivsforskningen i Sverige samt forskningen vid de större nationalekonomiska institutionerna i Sverige. Syftet är att ta reda på vilken typ av forskning som utförs och inte minst viktigt inte utförs vid de för området centrala forskningsmiljöerna i Sverige. Fokus för kartläggningen är i vad mån denna forskning intresserar sig för företagandets villkor och dessas koppling till arbetsmarknadens funktionssätt. Hur många av de nyfinansierade projekten och hur många av de publicerade artiklarna behandlar företagandets villkor överhuvudtaget, och på vilket sätt behandlas företagandets villkor i dessa studier?

Relaterade publikationer

Ett dynamiskt näringsliv under en hård tid

Publiceringsår

2019

Publicerat i

Ekonomisk debatt

Sammanfattning

Grönbäck, J., Karlson, N. & Malm Lindberg, H.

Den danska konflikträttens proportionalitetsprincip

Publiceringsår

2019

Publicerat i

Arbetsmarknadsprogrammet

Sammanfattning

Pello-Esso, W., Malm Lindberg, H., & Olofsson, J.

Ungas etablering och kommunala insatser

Publiceringsår

2017

Publicerat i

Kompetens för tillväxt

Sammanfattning

Detta är, vad vi vet, den första ekonometriska analysen som visar vilken effekt kommunernas insatser har.

Herrström, S., Malm Lindberg, H., & Persson K.

YH-utbildades effekter på företagen

Publiceringsår

2016

Publicerat i

Kompetens för tillväxt

Sammanfattning

Suomen tauti

Suomen tauti – Keskitetty palkkamalli, ammattiliittojen kilpailu ja heikko lainkuuliaisuus ovat lietsoneet laittomia lakkoja (EVA)

Publiceringsår

2016

Publicerat i

Sammanfattning

Karlson, N., & Malm Lindberg, H.

Finansiellt deltagande

Publiceringsår

2016

Publicerat i

Finansiellt deltagande

Sammanfattning

Herrström, S., & Malm Lindberg, H.

Praon i grundskolan – ett outnyttjat redskap

Publiceringsår

2016

Publicerat i

Kompetens för tillväxt

Sammanfattning

Lindberg, H. M., Karlson, N., & Grönbäck, J.

Ultima Ratio: Svenska konfliktregler i ett internationellt perspektiv

Publiceringsår

2015

Publicerat i

Iustus Förlag

Sammanfattning

Lindberg, H. M., Karlson, N. & Grönbäck, J.

Svenska konfliktregler i ett internationellt perspektiv

Publiceringsår

2015

Publicerat i

Svenska konfliktregler i ett internationellt perspektiv

Sammanfattning

Socialförsäkringarnas komplement – försäkringar mellan arbetsmarknadens parter

Publiceringsår

2015

Publicerat i

Sammanfattning

Lindberg, H. M., Larsson, A-S., Karlson, N. & Vogel, O.

Samverkan – en utmaning

Publiceringsår

2015

Publicerat i

Kompetens för tillväxt

Sammanfattning

Ratio Working Paper No. 252: The educational system – causing both skills shortages and low youth labour participation?

Publiceringsår

2015

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

Ratio Working Paper No. 249: The Swedish industrial relations transformation during the 1970s – abolishing neutrality and affecting the deep structure

Publiceringsår

2014

Publicerat i

Ratio Working Paper

Sammanfattning

Industrial Action in Sweden: A New Pattern?

Working Paper No. 176, Labour Markets at a Crossroads

Publiceringsår

2012

Publicerat i

Sammanfattning

Lindberg, H. M. & Ljunggren, S-B.

Från jämlikhet till effektivitet – om lärande socialdemokrati under 1980-talet

Publiceringsår

2014

Publicerat i

Från jämlikhet till effektivitet – om lärande socialdemokrati under 1980-talet

Sammanfattning

Karlson, N., Lindberg, H. M., Stern, L., Lundqvist, T. & Larsson, A.-S.

Lönebildning i verkligheten

Publiceringsår

2014

Publicerat i

Sammanfattning

Bristande kvalitet, effektivitet och relevans: Utbildningssystemets utmaningar för ungas etablering

Den långa vägen till arbetsmarknaden: Om unga utanför

Publiceringsår

2014

Publicerat i

Sammanfattning

Drömmen om jämlikhet

Publiceringsår

2014

Publicerat i

Atlantis

Sammanfattning

Knowledge and Policy Change

Newcastle UK: Cambridge Scholars Publishing

Publiceringsår

2013

Publicerat i

Sammanfattning

Lindberg, H. M. (Ed.). (2013). Knowledge and Policy Change. Newcastle, UK: Cambridge Scholars Publishing.

Policy Learning and Political Pragmatism. The Social Democratic Party and the Question of Public Ownership 1982-1991

här, Working Paper No. 179

Publiceringsår

2013

Publicerat i

Sammanfattning

Wennberg, K., Lindberg, H. M. & Fergin, E.

Rekrytering och kompetensförsörjning i snabbväxande företag

Publiceringsår

2013

Publicerat i

Sammanfattning

Studien visar också att snabbväxare i samtliga branscher – förutom IT-sektorn – prioriterar informell kompetens, t ex förmågan att förstå företagskulturen och att passa in i verksamheten.

Working paper No. 217. Protection of insiders and exclusion of outsiders

Lindberg, H

Publiceringsår

2013

Publicerat i

Sammanfattning

Lindberg, H. (2013). ”Protection of insiders and exclusion of outsiders – Union action and strategies in the Swedish construction labour market”. Ratio Working paper No. 217.

Borgerlig boendepolitik och social ingenjörskonst

Publiceringsår

2013

Publicerat i

Stockholm: Timbro

Sammanfattning

Lindberg, H. M. (2013). Borgerlig boendepolitik och social ingenjörskonst. In M. Eriksson (Ed.), Bortom bostadssocialismen – En uppgörelse med Sveriges sista planekonomi. Stockholm: Timbro.