Sök
Sök

P.C. Jersild. Organisationskritik och professionssocialisering

PublikationBokkapitel
Företagandets villkor, Lotta Stern, Organisationskritik, Sociologi

Sammanfattning

Lotta Stern medverkar i antologin Sociologi genom litteratur med ett kapitel om författaren och läkaren Per Christian Jersilds roman Babels hus. Stern använder exempel ur Babels hus för att närma sig och tillgängliggöra sociologisk teori kring organisationskritik och socialisation. Kapitlet centrerar kring P.C. Jerslids berättelse om storsjukhuset och belyser hur skönlitteraturen kan användas för att konkretisera sociologisk teori och dess koppling till det samtida samhälls- och arbetsklimatet.

”Sociologi genom litteratur […] är en hyllning till skönlitteraturens rikedom och till den sociologiska fantasin [och] tjänar både som en reflektion över samhällsvetenskapens egenart och som en inbjudan till samhällsvetare att använda skönlitteraturen som ett fönster mot den sociala verkligheten.”

Stern, L. (2015). “P.C. Jersild. Organisationskritik och professionssocialisering”. I C. Edling & J. Rydgren (red.), Sociologi genom litteratur. Skönlitteraturens möjligheter och samhällsvetenskapens begränsningar (s. 167-175). Lund: Arkiv förlag.

Liknande innehåll

Dansk arbetstidsförkortning: Om vägen till kollektivavtalad 37-timmarsvecka
RapporterPublikation
Stern, C., & Hamilton, E.
Ladda ner
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie.

Sammanfattning

Under 2024 har frågan om arbetstidsförkortning aktualiserats i Sverige, med debatter om en framtida 35 timmar lång arbetsvecka. I debatten lyfts ofta Danmark fram som ett föredöme, då landet har genomfört arbetstidsförkortningar via lagstiftning och kollektivavtal. Denna rapport undersöker de historiska och ekonomiska faktorer som möjliggjorde den danska reformen samt analyserar dess relevans för Sverige. Rapportens syfte är att studera den historiska kontexten kring Danmarks arbetstidsförkortning och förstå parternas förhandlingspositioner. Metoden bygger på intervjuer med fackliga representanter, arbetsgivarorganisationer och forskare, kompletterat med vetenskapliga artiklar och rapporter.

Arbetstidsförkortningen i Danmark påbörjades under 1980-talet, en period präglad av ekonomisk kris med hög inflation och hög arbetslöshet. Regeringen genomförde en rad strukturreformer, inklusive nedskärningar i socialförsäkringssystemen. Högst på dagordningen var inflationsbekämpning. I denna kontext genomfördes en första lagstadgad arbetstidsförkortning med en timme 1985, i syfte att undvika fortsatt konfrontation med facken och som kompensation för ingrepp i lönebildningen.

Arbetsmarknadens parter avtalade om ytterligare sänkning av arbetstiden med två timmar 1987. Avtalet speglar en tid då arbetsgivarorganisationers första prioritet var lägre löneökningstakt och stärkt konkurrenskraft. Fackens första prioritet var 35 timmars arbetsvecka och högre löneökningstakt. Avtalet följdes av en ekonomisk kris som ledde fram till en trepartsöverenskommelse av rang.

Slutsatsen är att det är omöjligt att isolera effekten av arbetstidsförkortningen från övriga ekonomiska reformer. Danmark har sedan reformerna haft en positiv ekonomisk utveckling. Det kan konstateras att nutida debatter i Danmark snarare fokuserar på att öka arbetsutbudet än att ytterligare minska arbetstiden.

Managers on balancing employment protection and what’s good for the company: Intended and unintended consequences of a semi-coercive institution
Artikel (in press)Publikation
Stern, C., & Weidenstedt, L.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

Economic and Industrial Democracy.

Sammanfattning

Sweden’s institutionalized employment protection legislation, ‘LAS’, is interesting theoretically because parts of it are semi-coercive. The semi-coerciveness makes it possible for firms and unions under collective agreements to negotiate departures from the law. Thus, the law is more flexible than the legal text suggests. The present study explores intended and unintended consequences of LAS as experienced by managers of smaller manufacturing companies. The results suggest that managers support the idea of employment protection in principle but face a difficult balancing act in dealing with LAS. From their point of view, the legislation’s institutional legitimacy is low, producing local cultures of hypocrisy and pretense. The article gives insights into how institutions aimed at specific, intended behavior sometimes end up producing unintended consequences fostering the opposite.

The article in total can be read here.

Sex differences and occupational choice. Theorizing for policy informed by behavioral science
Artikel (med peer review)Publikation
Stern, C., & Madison, G.
Publiceringsår

2022

Publicerat i

Journal of Economic Behavior & Organization, 202, 694-702.

Sammanfattning

Occupations are segregated with respect to sex, even in modern, egalitarian societies. There are strong pressures to eliminate segregation and therefore strong reasons to correctly theorize why segregation persists. The dominant view underpinning most public policies is essentially that environmental factors nudge women and men into different occupational paths. Nudging, however, ignores research suggesting that psychological traits that influence occupational choice differs between women and men, on average.

Some of the most well-documented and persistent average sex differences between men and women suggest that the taken-for-granted assumption that an egalitarian society would exhibit a more or less equal distribution of men and women across the occupational landscape may be mistaken. Rather, models of occupational choice informed by individual differences in preferences, broadly understood, would help us better explain how men and women behave in the labor market. Differences in occupational preferences will affect choices. Therefore, differences in proportions of women and men across professions may be in line with an egalitarian society and the well-being and best interest of both men and women in society.

The article can be read here.

Visa fler