Den svenska modellens framtid

PublikationBok
Arbetsmarknad, Arbetsmarknadsprogrammet, Charlotta Stern, Eva Uddén Sonnegård, Nils Karlson, Svenska modellen

Sammanfattning

Kommer den svenska arbetsmarknadsmodellen att klara av de utmaningar som globaliseringen, digitaliseringen och utvecklingen av artificiell intelligens för med sig? Kan den hantera den åldrande befolkningen och den allt större aktiviteten från EU:s sida på arbetsmarknadsområdet?

I denna bok diskuteras vad aktuell forskning har att säga om dessa frågor. Den svenska modellen utvärderas utifrån fyra kriterier: konkurrenskraft, utvecklingskraft, kompetensförsörjning och ett inkluderande samhälle.

En slutsats är att den svenska arbetsmarknadsmodellen har betydande problem. Några av dem kommer inifrån modellen själv, medan andra kommer utifrån. Samtidigt har modellen stora fördelar som är väl värda att bevara och utveckla. Men för att hantera utmaningarna är reformer nödvändiga. För både arbetsmarknadens parter och politiker bör den långsiktiga ambitionen vara att stärka förmågan till kontinuerlig utveckling.

Boken kan beställas här.

Karlson, N., Stern, C. & Uddén Sonnegård, E. (2021). Den svenska modellens framtid. Dialogos förlag.


Liknande innehåll

Anställningsskydd och produktivitet
RapporterPublikation
Uddén Sonnegård, E.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Ratio.

Sammanfattning

Rapporten går igenom ett antal internationella och svenska studier som belyser anställningsskyddets effekter på produktiviteten. De visar att ett strikt anställningsskydd entydigt har negativa effekter på totalfaktorproduktiviteten medan effekterna kan antingen vara positiva eller negativa för arbetsproduktiviteten. Avgörande är om företagen satsar på medarbetarnas kompetens eller moderniserar sin maskinpark och om de anställda är komplement till fysiskt kapital. Effekterna skiljer sig åt beroende på anställdas skicklighet.

För högutbildad arbetskraft kan arbetsproduktiviteten påverkas negativt då företagen inte har möjligheter att anpassa produktionen optimalt utan stora uppsägningskostnader och väljer då att i första hand behålla högutbildade medarbetare. För lågutbildad arbetskraft påverkas arbetsproduktiviteten istället positivt eftersom företagen kan välja att säga upp lågutbildade med lägre uppsägningskostnader.

Ett strikt anställningsskydd gör också att företagen kan välja att använda tidsbegränsade anställningar. Resultaten i forskningen är inte heller entydiga ur denna aspekt; antingen påverkas arbetsproduktiviteten positivt eller negativt. En mekanism, som lyfts fram i rapporten, är att företagen är mindre benägna att ta risk och att satsa på högproduktiv teknologi. De väljer istället att satsa på känd teknologi och traditionella marknader vid ett strikt anställningsskydd. Därmed blir aggregerad produktivitetstillväxt – BNP-tillväxten per arbetad timme – lägre än den annars skulle ha blivit.

De svenska studierna avser småföretags möjligheter att göra undantag från LAS. De ger inte heller entydiga resultat. I en av studierna är de positiva effekterna på arbetsproduktiviteten relativt stora. Från oktober 2022 gäller en ny svensk LAS-lagstiftning där alla företag kan undanta tre medarbetare från principen om Sist-In-Först-Ut. Regelverket har därmed blivit mer flexibelt vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Istället har regelverket för tidsbegränsade anställningar stramats åt och blivit mindre flexibelt. Dessa effekter kan mycket väl ta ut varandra. Proceduren vid uppsägning av personliga skäl, som också har blivit mindre strikt, bör dock påverka det svenska anställningsskyddet i flexibel riktning.

Regelverket i LAS ger fördelar för företag som har kollektivavtal. En lösning för att erhålla neutralitet i lagstiftningen vore därför att arbetsmarknadens parter utformar en enklare form av kollektivavtal som enbart rör regelverket kring uppsägningar och anställningsformer. Då kanske fler företag vore villiga att ansluta sig till en arbetsgivarorganisation. I dag är det ca 20 procent av de anställda i privat sektor som arbetar i företag utan kollektivavtal. Men även om företag utan kollektivavtal skulle ges möjligheter att ansluta sig till en enklare form av kollektivavtal så är det svenska anställningsskyddet fortsatt förhållandevis strikt. Exempelvis är skadeståndet om en uppsägning ogiltigförklaras av domstol, och den uppsagde inte återfår sin tjänst, betydligt högre i Sverige än i många andra OECD-länder. Även om proceduren vid uppsägningar blivit betydligt mer transparent kan ytterligare förändringar genomföras i flexibel riktning för att uppmuntra risktagande hos företagen.

Statskonst på Utbildningsdepartementet
BokkapitelPublikation
Karlson, N.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Per Unckel – Den pragmatiske visionären som förändrade Sverige

Sammanfattning

Nils Karlson, professor i statsvetenskap och Ratios grundare, skriver om tidigare utbildnings- och forskningsminister Per Unckels (M) omstöpning av det svenska universitets- och högskolesystemet i början av 1990-talet, i antologin Per Unckel – Den pragmatiske visionären som förändrade Sverige (Förlagsaktiebolaget Svensk Tidskrift).

Läs mer om boken här.

Classical Liberal Feminism and Gendered Labor Markets
BokkapitelPublikation
Stern, C.
Publiceringsår

2024

Publicerat i

Sociology and Classical Liberalism in Dialogue: Freedom is something We Do Together. Lexington Books. 

Sammanfattning

Most sociologists lean left. In surveys and voter-registration studies, the ratio of Democrats to Republicans in American sociology ranges between 59 to 1 and 19.5 to 1 (Klein and Stern 2009; see also Klein and Stern 2006; Duarte et al. 2014). One survey reports more self-identified Marxists (25.5 percent) than self-identified Republicans (5.5 percent) in sociology (Gross and Simmons 2007), and another finds that more sociologists are comfortable with the prospect of working with a Communist colleague than a Republican or a hard-core Christian (Yancey 2011).

More disputed is whether the near monopoly of the left is problematic. Most people would agree that ideological monopoly is a problem if the one-sidedness 1) creates a culture where ideological beliefs are treated as self-evidently true, 2) stunts theorizing and understanding by shunting research into certain ideas or topics, or 3) leads researchers to ignore inconvenient knowledge or plausible alternative explanations.

In this chapter, I argue that all three problems surface in the sociological study of gender differences in the labor market (henceforth sometimes referred to as gender sociology). I also argue that the problems emanate from the particular definition of equality embraced by the left, and thus that the two are causally related to one another and greatly overlap.

Visa fler