Ratio light logo

Ratio är ett fristående forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

08-441 59 00info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

11359 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

PublikationerEvenemangMedarbetare

Populärt

Unga forskare
Nyhetsarkiv
Publikationer
Evenemang
Medarbetare
Start
Publikationer
Forskning i korthet
Rapportserie arbetsmarknad
Arbetsmarknad
Klimat och miljö
Konkurrenskraft
Projekt
Evenemang
RatioTV
Ratio dialogue
Detta är Ratio
VD berättar
Styrelse
Ledning
Verksamhetsberättelse
Medarbetare
Forska hos oss
Kontakta oss
Om programmet
Stipendium för unga forskare
Praktik
Sommarassistent på Ratio
Eli F. Heckscher-föreläsning
AI-Econ Lab
Bli medlem
Press & media
Nyhetsbrev
Nyhetsarkiv
Vanliga frågor
Integritetspolicy
Engelska flaggan ikonIn English
PublikationWorking paper

Working Paper No. 333: Balancing employment protection and what’s good for the company

Ladda ner PDF

Sammanfattning

Like most developed countries, Sweden has institutionalized employment protection legislation, called LAS. LAS is interesting theoretically because parts of it are semi-coercive. The semi-coerciveness makes it possible for firms and unions under collective agreements to negotiate departures from the law, for instance regarding seniority rules and terminations due to employees’ fit and/or misconduct. In this sense, the law is more flexible than the legal text suggests. The present study explores how the semi-coercive institution of employment protection is perceived and implemented by managers of smaller manufacturing companies. The results suggest that managers support the idea of employment protection rules in principle but face a difficult balancing act in dealing with LAS. Thus, the institutional legitimacy of the law is low. LAS ends up producing local cultures of hypocrisy and pretense. The paper gives insights into how institutions aimed at producing good moral behavior sometimes end up producing the opposite.

Stern, C. & Weidenstedt, L. (2020). Balancing employment protection and what’s good for the company – Intended and un-intended consequences of a semi-coercive institution. Ratio Working Paper No. 333. Stockholm: Ratio.

Detaljer

Författare
Stern, C. & Weidenstedt, L.
Publiceringsår
2020
Publicerat i

Ratio Working Paper

Relaterat

  • Bild av Linda Weidenstedt, medarbetare på Ratio
    Filosofie doktor

    Linda Weidenstedt

    070 525 99 53linda.weidenstedt@ratio.se
  • Bild av Charlotta Stern, medarbetare på Ratio
    Professor och vd

    Charlotta Stern

    0761855817charlotta.stern@ratio.se
  • Nyhetsartikel

    Stern: Stort reformbehov av las

    Det finns starka skäl och mycket forskning som pekar på att anställningsskyddet behöver förändras, menar Lotta Stern, arbetsmarknadsforskare och professor i sociologi. Forskare på Ratio har studerat las utifrån flera perspektiv. Företagsledare är eniga om...

    Publicerat 25 maj 2020
    Läs hela

Liknande innehåll

Rapporter

Hur kan trösklarna in på den svenska arbetsmarknaden sänkas?

Stern, L. & Hamilton, E.
Ladda ner

Publiceringsår

2026

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie

Sammanfattning

Den svenska arbetsmarknaden präglas i dag av en växande grupp så kallade outsiders – personer som under lång tid varit arbetslösa. Gruppen består i hög grad av individer utan gymnasieutbildning, utrikes födda, äldre arbetstagare och personer med funktionsnedsättning. Samtidigt rapporterar arbetsgivare omfattande rekryteringssvårigheter, vilket pekar på betydande matchningsproblem.

Rapportens utgångspunkt är att en viktig förklaring till dessa problem är den låga andelen lågtröskeljobb i Sverige. Arbetsmarknaden har under lång tid utvecklats mot allt högre kvalifikationskrav, samtidigt som minimilöner och arbetskraftskostnader är relativt höga. Detta har bidragit till att enkla jobb blivit få, vilket särskilt drabbar grupper med svag konkurrensförmåga.

Analysen visar att den svenska modellen, med starka parter och kollektivavtal, har bidragit till en välfungerande arbetsmarknad för insiders, men riskerar samtidigt att exkludera outsiders. Höga lägstalöner, starkt anställningsskydd och fokus på kvalificerade jobb kan leda till att inträdet på arbetsmarknaden försvåras för vissa grupper. Detta skapar en målkonflikt mellan goda arbetsvillkor och inkludering.

Rapporten analyserar tre huvudsakliga vägar för att öka antalet lågtröskeljobb:

1. Trepartslösningar, såsom etableringsjobben, där staten och arbetsmarknadens parter samarbetar. Dessa har potential, men har hittills haft mycket begränsad omfattning.

2. Partsbaserade lösningar, där parterna själva skapar nya typer av enklare jobb genom särskilda kollektivavtal. Detta bedöms som en realistisk väg, men kräver ökad flexibilitet och acceptans för differentierade löner och arbetsuppgifter.

3. Politiska lösningar, exemplifierade genom Tysklands mini-jobb. Dessa har bidragit till lägre arbetslöshet och hög flexibilitet, men innebär också risker i form av segmentering, svagare socialt skydd och inlåsningseffekter.

Fallstudien av Tyskland visar att mini-jobb har blivit en etablerad del av arbetsmarknaden och bidragit till att sänka trösklarna in i arbete. Samtidigt är effekterna på långsiktig etablering blandade, och vissa grupper – särskilt kvinnor och äldre – tenderar att fastna i dessa jobb. En viktig lärdom är dock att enkelhet i regelverk och administration är avgörande för att skapa volymer.

Rapporten lyfter även fram möjligheten att skapa lågtröskeljobb genom organisatoriska förändringar, såsom omfördelning av arbetsuppgifter, så kallad job carving. Detta kan möjliggöra inträde på arbetsmarknaden för personer som annars inte matchar befintliga jobb.

Den övergripande slutsatsen är att fler lågtröskeljobb sannolikt behövs som ett komplement till utbildning och arbetsmarknadspolitiska insatser. Alternativet – ett varaktigt utanförskap för stora grupper – riskerar att få betydande ekonomiska och sociala konsekvenser. Samtidigt kräver en sådan utveckling avvägningar mellan effektivitet, jämlikhet och arbetsmarknadens institutionella struktur.

Artikel (med peer review)

Tech-entrepreneurs’ psychological contracts with their institutional environment: Insights from Sweden

Eib, C., & Weidenstedt, L.
Ladda ner

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Economic and Industrial Democracy

Sammanfattning

This qualitative interview study examines how high-tech entrepreneurs in Sweden (N = 11) perceive their contextual prerequisites and the expectations they hold towards their broader social and institutional environment. Findings from a thematic analysis reveal that participants have implicit expectations towards society and the state that are not being met, leading to frustrations, perceptions of unfairness, and cynicism. Through the lens of psychological contract theory, we demonstrate how the contextual framework shapes expectations and experiences of entrepreneurs, contributing to both psychological contract theory and to the contextualization of entrepreneurship.

Artikel (med peer review)

Stressed or happy – or both? Nuancing gig workers’ experiences with platform work

Weidenstedt, L., Palmtag, E.-L., Leick, B., & Cropley, M.

Publiceringsår

2025

Publicerat i

Economic and Industrial Democracy

Sammanfattning

This study refines the understanding of gig workers’ experiences by showing that stress and job satisfaction can be parallel rather than mutually exclusive outcomes of gig work. By ‘gig work’ we mean piecemeal work using digital apps and platforms as part of the job. Using international survey data (N = 2385), we examine how demographic factors, socio-economic circumstances and work intensity are associated with both stress and job satisfaction of gig workers. Our results show that gig work can be both stressful and satisfying, with high work pace and physical activity enhancing satisfaction without increasing stress. These findings challenge the assumption that by default precarity leads to dissatisfaction, and they underscore the need to measure both stress and satisfaction of gig work. The exploratory study contributes to extant research on platform work by offering a nuanced perspective on gig workers’ well-being, with implications for platform design and policy to improve working conditions in the gig economy.

Visa fler