Sök
Sök

Rekrytering i svenska företag ‐ Rätt kompetens, verktyg, tid, stöd och strategier för att finna kompetensen?

PublikationRapporter
Arbetsmarknad, Charlotta Stern, Elina Fergin, Karl Wennberg, Kompetens, Kompetens för tillväxt, Kompetensförsörjning, Matchning, Rekrytering, Svenska företag
Rapport nr 5, Kompetensförsörjningen i svenska företag
Ladda ner

Sammanfattning

Rapporten behandlar stora och medelstora svenska företags syn på kompetensförsörjning samt hur dessa arbetar med rekrytering och urval. En majoritet av de studier som gjorts kring matchning på arbetsmarknaden och kompetensförsörjning angriper frågan från utbudssidan, dvs. vad de arbetssökande saknar. Denna studie analyserar istället efterfrågesidan, dvs. företagens strategier för kompetensförsörjning – finns det någonting i företagens sätt att arbeta som kan försvåra eller underlätta kompetensförsörjningen? Studien baseras på en enkät som skickades ut till ett stort antal Vd:ar, HR-chefer och andra med ansvar för kompetensförsörjning på stora och medelstora svenska företag.

Analysen visar att många rekryteringar går fel. Med rätt verktyg, rimliga förväntningar och en större möjlighet att jobba med utveckling av personal, skulle det gå lättare att hitta framtida medarbetare.

Fergin, E., Stern, C. & Wennberg, K. (2013). Rekrytering i svenska företag ‐ Rätt kompetens, verktyg, tid, stöd och strategier för att finna kompetensen? Kompetens för tillväxt, rapport nr 5. Stockholm: Ratio.

Liknande innehåll

Mot en mer produktiv innovationspolitik?
Artikel (utan peer review)Publikation
Broström, A., & Wennberg, K
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Eonomisk Debatt

Sammanfattning

I vår underlagsrapport till regeringens produktivitetskommission (Broström och Wennberg 2024) diskuterar vi hur forskning och innovation driver produktivitet, och vilka slags reformer som kan förstärka innovationsdriven ekonomisk tillväxt. En central fråga är vad innovationspolitik kan och bör vara. Vi pekar på att åtgärder för att stärka kompetensförsörjning, handel och väl fungerande marknader hör till de allra mest centrala frågorna i en politik för innovation som driver produktivitet. Men även mer riktade åtgärder som skatteincitament för FoU och statliga investeringar i forskning och tidig utveckling har en naturlig roll att spela. Det är dags att revitalisera innovationspolitiken och återfinna fokus.

Vår underlagsrapport till regeringens produktivitetskommission (Broström och Wennberg 2024) diskuterar (i) vilka möjligheter som finns att genom offentliga reformer stimulera produktivitetsdrivande privata investeringar i forskning och utveckling, samt (ii) vilka slags statliga satsningar som bäst kan stimulerar produktivitetstillväxt genom att komplettera privata investeringar i forskning och utveckling. I denna artikel summerar vi rapportens huvudsakliga delar, med fokus specifikt på delar där vi tror att Sverige genom renodling samt benchmark med framstående länder kan förbättra sin innovationspolitik.

Kunskap som drivkraft för produktivitet bygger framför allt på forskning vid lärosäten och myndigheter samt det privata näringslivets investeringar i forskning och utveckling (FoU). FoU är den främsta källan till långsiktig produktivitetsutveckling och en grund för svenska företags internationella konkurrenskraft.

Dansk arbetstidsförkortning: Om vägen till kollektivavtalad 37-timmarsvecka
RapporterPublikation
Stern, C., & Hamilton, E.
Ladda ner
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie.

Sammanfattning

Under 2024 har frågan om arbetstidsförkortning aktualiserats i Sverige, med debatter om en framtida 35 timmar lång arbetsvecka. I debatten lyfts ofta Danmark fram som ett föredöme, då landet har genomfört arbetstidsförkortningar via lagstiftning och kollektivavtal. Denna rapport undersöker de historiska och ekonomiska faktorer som möjliggjorde den danska reformen samt analyserar dess relevans för Sverige. Rapportens syfte är att studera den historiska kontexten kring Danmarks arbetstidsförkortning och förstå parternas förhandlingspositioner. Metoden bygger på intervjuer med fackliga representanter, arbetsgivarorganisationer och forskare, kompletterat med vetenskapliga artiklar och rapporter.

Arbetstidsförkortningen i Danmark påbörjades under 1980-talet, en period präglad av ekonomisk kris med hög inflation och hög arbetslöshet. Regeringen genomförde en rad strukturreformer, inklusive nedskärningar i socialförsäkringssystemen. Högst på dagordningen var inflationsbekämpning. I denna kontext genomfördes en första lagstadgad arbetstidsförkortning med en timme 1985, i syfte att undvika fortsatt konfrontation med facken och som kompensation för ingrepp i lönebildningen.

Arbetsmarknadens parter avtalade om ytterligare sänkning av arbetstiden med två timmar 1987. Avtalet speglar en tid då arbetsgivarorganisationers första prioritet var lägre löneökningstakt och stärkt konkurrenskraft. Fackens första prioritet var 35 timmars arbetsvecka och högre löneökningstakt. Avtalet följdes av en ekonomisk kris som ledde fram till en trepartsöverenskommelse av rang.

Slutsatsen är att det är omöjligt att isolera effekten av arbetstidsförkortningen från övriga ekonomiska reformer. Danmark har sedan reformerna haft en positiv ekonomisk utveckling. Det kan konstateras att nutida debatter i Danmark snarare fokuserar på att öka arbetsutbudet än att ytterligare minska arbetstiden.

Visa fler