Jobba hos oss

Ratio är ett tvärvetenskapligt forskningsinstitut som forskar om företagandets villkor.

+4684415900

info@ratio.se

802002-5212

Sveavägen 59 4trp

Box 3203

103 64 Stockholm

Bankgiro: 512-6578

Om oss

  • Om verksamheten
  • Detta är Ratio
  • VD berättar
  • Styrelse
  • Ledning
  • Verksamhetsberättelse
  • Kontakta oss
  • Media
  • Press & media
  • Nyhetsbrev
  • Nyhetsarkiv
  • FAQ
  • Vanliga frågor
  • Integritetspolicy
  • Samarbeten
  • Eli F. Heckscher-föreläsning
  • AI-Econ Lab
  • Bli medlem

Forskare

  • Forskare
  • Medarbetare
  • Aktuell expert
  • Forska hos oss
  • Möt våra forskare
  • Evenemang
  • Ratio TV
  • Ratio dialogue
  • Unga Forskare
  • Om programmet
  • Stipendium för unga forskare
  • Praktik
  • Sommarassistent på Ratio

Forskning

Sök Engelska flaggan ikonENG
Engelska flaggan ikonENGSök

Om oss

  • Om verksamheten

    • Detta är Ratio
    • VD berättar
    • Styrelse
    • Ledning
    • Verksamhetsberättelse
    • Kontakta oss
  • Media

    • Press & media
    • Nyhetsbrev
    • Nyhetsarkiv
  • FAQ

    • Vanliga frågor
    • Integritetspolicy
  • Samarbeten

    • Eli F. Heckscher-föreläsning
    • AI-Econ Lab
    • Bli medlem

Forskare

  • Forskare

    • Medarbetare
    • Aktuell expert
    • Forska hos oss
  • Möt våra forskare

    • Evenemang
    • Ratio TV
    • Ratio dialogue
  • Unga Forskare

    • Om programmet
    • Stipendium för unga forskare
    • Praktik
    • Sommarassistent på Ratio

Forskning

  • Forskningsområden

    • Arbetsmarknad
    • Klimat och miljö
    • Konkurrenskraft
    • Projekt
  • Publikationer

    • Publikationer
    • Forskning i korthet
    • Rapportserie arbetsmarknad

Ratio Working Paper No. 339: Broken commitments and unfulfilled expectations: An explorative study of Swedish Labor Court cases

PublikationWorking paper
Durkheim, implicit duties and norms, Industrial relations, Labor Court decisions, Linda Weidenstedt, Lotta Stern, psychological contracts, text analysis
Ratio Working Paper No. 339
Ladda ner

Sammanfattning

Little is known about what lies behind serious relational conflicts in the workplace. In this paper, we analyze conflicts emanating from perceptions of broken commitments and unfulfilled expectations as they appear in the Swedish Labor Court. Sweden is a highly regulated and formalized labor market, with high levels of unionization and collective agreement coverage. Yet in a social setting ripe with formal rules and regulation such as this, what role do informal promises and expectations have? The empirical material for this study consists of a sub-set of two years of Labor Court decisions dealing with situations where mutual consent of what has been agreed upon or what is to be expected from each other has broken down. We describe who, when and what causes workplace conflicts and provide examples of typical situations where relations break down to such an extent that the cases are taken to court. The results show some variation between employers and employees, men and women, as well as insiders and outsiders of the Swedish labor market model. Our exploration into court cases in a highly regulated and formalized labor market suggests that regardless of the amount of regulations, people build relationships that go beyond formal rules. And when they interpret and judge their social relations, they will sometimes do so differently – and sometimes the differences will cause severe conflicts. Even in Sweden.

Stern, C. & Weidenstedt, L. (2020). Broken commitments and unfulfilled expectations: An explorative study of Swedish Labor Court cases. Ratio Working Paper No 339. Stockholm: Ratio.

Detaljer

Författare

Stern, C. & Weidenstedt, L.

Publiceringsår

2020

Publicerat i

Ratio Working Paper

Relaterat

Linda Weidenstedt
Filosofie doktor

070 525 99 53

linda.weidenstedt@ratio.se

Charlotta Stern
Professor och VD

0761855817

charlotta.stern@ratio.se

fre 28 okt 2022
Tillit och delaktighet på jobbet
SeminariumÖppna seminarier
tor 22 okt 2020
Löftesbrott och krossade förväntningar – Arbetsplatskonflikter i domstol
SeminariumÖppna seminarier
2020-10-22
Löftesbrott och krossade förväntningar – Arbetsplatskonflikter i domstol: Studie & seminarium
Nyhetsartikel

  • Forskningsområden
  • Arbetsmarknad
  • Klimat och miljö
  • Konkurrenskraft
  • Projekt
  • Publikationer
  • Publikationer
  • Forskning i korthet
  • Rapportserie arbetsmarknad

Utvald publikation

Skill Requirements and Employment of Immigrants in Swedish Hospitality
Kazlou, A., & Wennberg, K.

Aktuell expert

Mark Hellsten

Liknande innehåll

Makt eller skratt? Hur kvinnliga och manliga vd:ar porträtteras i svenska dagstidningar
RapporterPublikation
Weidenstedt, L. & Haegerström, L.
Ladda ner
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie

Sammanfattning

Rapporten undersöker porträtteringen av kvinnliga och manliga verkställande direktörer (vd:ar) i svensk media, närmare bestämt i tre av Sveriges största dagstidningar – Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Dagens Industri. Rapporten undersöker, för det första, förekomsten av porträtteringar av kvinnliga och manliga vd:ar i tidningarna över tid sedan år 2000. Studien bygger på sammanlagt 441 artiklar från åren 2000, 2005, 2010, 2015, 2020 och 2022, som uppfyllde särskilda kriterier för vad som räknas som en vd-porträttering.

För det andra undersöks hur framställningen av kvinnliga och manliga vd:ar förändrats mellan 2010 och 2022, där sammanlagt 83 artiklar – 36 artiklar från år 2010 och 47 artiklar från år 2022 – har analyserats mer ingående kring innehåll med hjälp av kvalitativ kodning.

Resultaten visar att kvinnliga vd:ar är överrepresenterade i tidningarna i förhållande till sin faktiska andel i näringslivet. Medan endast 13 procent av vd:arna i Sverige var kvinnor år 2022, utgjorde de 42 procent av porträtteringarna i det samlade materialet. Detta skulle kunna tyda på en medveten strävan att synliggöra kvinnor, även om män fortfarande dominerar mediebilden.

Skillnader i framställning kvarstår dock, exempelvis i rubriker, benämningar och epitet. I rubrikerna är tonläget mer balanserat 2022, men män får något oftare negativa rubriker. Könsskillnaderna kopplade till vd-titeln är intressanta, där vd-titeln användes för fler kvinnor år 2022 än 2010 och även något oftare än för män. Män tilldelas däremot oftare epitet, det vill säga beskrivande beteckningar eller tilläggsord som framhäver en persons yrkesroll, egenskaper eller status (exempelvis ”fastighetshajen”).

Vad gäller teman i intervjuerna så förekommer utmaningar, motgångar och ledarskap oftare hos kvinnor, medan manliga vd:ar i högre grad kopplas till framgångar, pengar och konkurrens. Män tillskrivs även fler egenskaper totalt sett, ofta med betoning på status och drivkraft, medan kvinnors egenskaper kan kopplas till personlighet och relationer.

Jämförelsen mellan 2010 och 2022 visar i vissa fall en utveckling mot mindre skillnader mellan könen. Rubrikerna har blivit mer balanserade, framgångar och karriärvägar lyfts i liknande utsträckning för kvinnor och män, samt att skillnader i användningen av vd-titel har minskat. Samtidigt har nya skillnader uppstått: kvinnors privatliv har nästan försvunnit ur porträtteringarna, medan männens fått större utrymme. Bildmaterialet förstärker också olika ideal, där kvinnor oftare visas stående och leende, medan män oftare porträtteras sittande och med allvarliga uttryck.

Sammantaget pekar resultaten på en dubbel utveckling: porträtteringarna har blivit mer balanserade på vissa områden, men ojämnheten har samtidigt förstärkts på andra. Mediernas framställningar riskerar därmed både att reproducera och att utmana rådande genusmönster – något som är avgörande för hur framtida ledare uppfattas och legitimeras.

Dansk arbetstidsförkortning: Om vägen till kollektivavtalad 37-timmarsvecka
RapporterPublikation
Stern, C., & Hamilton, E.
Ladda ner
Publiceringsår

2025

Publicerat i

Ratios arbetsmarknadsserie.

Sammanfattning

Under 2024 har frågan om arbetstidsförkortning aktualiserats i Sverige, med debatter om en framtida 35 timmar lång arbetsvecka. I debatten lyfts ofta Danmark fram som ett föredöme, då landet har genomfört arbetstidsförkortningar via lagstiftning och kollektivavtal. Denna rapport undersöker de historiska och ekonomiska faktorer som möjliggjorde den danska reformen samt analyserar dess relevans för Sverige. Rapportens syfte är att studera den historiska kontexten kring Danmarks arbetstidsförkortning och förstå parternas förhandlingspositioner. Metoden bygger på intervjuer med fackliga representanter, arbetsgivarorganisationer och forskare, kompletterat med vetenskapliga artiklar och rapporter.

Arbetstidsförkortningen i Danmark påbörjades under 1980-talet, en period präglad av ekonomisk kris med hög inflation och hög arbetslöshet. Regeringen genomförde en rad strukturreformer, inklusive nedskärningar i socialförsäkringssystemen. Högst på dagordningen var inflationsbekämpning. I denna kontext genomfördes en första lagstadgad arbetstidsförkortning med en timme 1985, i syfte att undvika fortsatt konfrontation med facken och som kompensation för ingrepp i lönebildningen.

Arbetsmarknadens parter avtalade om ytterligare sänkning av arbetstiden med två timmar 1987. Avtalet speglar en tid då arbetsgivarorganisationers första prioritet var lägre löneökningstakt och stärkt konkurrenskraft. Fackens första prioritet var 35 timmars arbetsvecka och högre löneökningstakt. Avtalet följdes av en ekonomisk kris som ledde fram till en trepartsöverenskommelse av rang.

Slutsatsen är att det är omöjligt att isolera effekten av arbetstidsförkortningen från övriga ekonomiska reformer. Danmark har sedan reformerna haft en positiv ekonomisk utveckling. Det kan konstateras att nutida debatter i Danmark snarare fokuserar på att öka arbetsutbudet än att ytterligare minska arbetstiden.

Betwixt and between: Triple liminality and liminal agency in the Swedish gig economy. Environment and Planning A: Economy and Space.
Artikel (med peer review)Publikation
Weidenstedt, L., Geissinger, A., Leick, B., & Nazeer, N.
Publiceringsår

2023

Publicerat i

Environment and Planning A: Economy and Space, 0(0). https://doi.org/10.1177/0308518X231172984

Sammanfattning

In this paper, we identify when and why migrant gig workers experience liminality in the socio-spatial context of food delivery in the Swedish gig economy. We analyse qualitative interviews and informal conversations with food delivery workers in Stockholm through the lens of the territory-place-scale-network (TPSN) framework as developed by Bob Jessop, Neil Brenner and Martin Jones. We find that workers are challenged to deal with triple liminality regarding their work identities, workplaces and work organisation through platforms. Focusing on liminality as a central aspect of gig work, we further find that despite having little worker agency, some of the study participants engage in what we call liminal agency, that is actively pursuing possibilities for progress in uncertain states of in-betweenness. By unpacking the liminal dynamics that especially migrant food delivery riders are confronted with in their daily working lives, this study contributes to the debate on the migrant gig economy, the spatial turn in organisation studies and efforts from human geography to understand agency in precarious gig work.

Visa fler