Ny publikation om hur skatter påverkar viljan att arbeta

Skatters effekter på arbetskraftsutbudet är ett centralt ämne inom nationalekonomin. I en ny publikation har Jacob Lundberg och John Norell gått igenom litteraturen för att se hur människor svarar på incitament inom detta område.

Författarna går igenom tidigare forskning som har gjorts på området genom att använda kvasi-experimentella metoder för att uppskatta elasticiteten hos arbetskraftsdeltagande, med hänsyn till den finansiella vinsten av att arbeta (skillnaden mellan nettolön och ersättningen vid icke-arbete). Deras resultat visar att den empiriska forskningen ger stöd för att högre deltagandeskatt leder till lägre sysselsättning. Effekten är starkare för kvinnor med barn. Om den finansiella vinsten av arbete ökar kan man istället förvänta sig att fler deltar i arbetskraften. Storleken på denna effekt mäts med deltagandeelasticiteten, som visar hur mycket arbetskraften ökar om den finansiella vinsten av arbete ökar med en procent.

Med hjälp av denna forskning kan man dra slutsatser om det svenska jobbskatteavdragets sysselsättningseffekt, som uppskattas till 94 000–180 000 personer. Studien visar sammanfattningsvis att individer svarar på incitament på den stora marginalen av arbetskraftsutbudet.

Studien är publicerad i Journal of the Finnish Economic Association och finns att