Ny rapport: Förtätningens effekter på bostadsmarknaden i Stockholm-Uppsala

Trots stigande priser byggs det knappt några småhus i Stockholm-Uppsala. En ny rapport visar hur förtätningslinjen låst fast bostadsmarknaden — och vad som krävs för att vända trenden.

Ratio publicerar i dag rapporten Förtätningens pris: Bostadspolitikens återvändsgränd i Stockholm-Uppsala, författad av Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia. Rapporten visar hur kombinationen av ett trögt planeringssystem, politisk reformovillighet och prisregleringar har drivit upp bostadspriserna, ökat segregationen och försvårat regionens långsiktiga tillväxt. 

Under 2000-talet kom förtätning av stadskärnor att dominera planeringen, vilket resulterade i långa planprocesser, höga byggkostnader och därmed höga boendepriser. Trots prisuppgångar om 400–500 procent i de flesta av de 18 studerade kommunerna har en motsvarande ökning av småhusbyggandet uteblivit. Under 2010-talet har trenden där hushåll i familjebildande ålder flyttar längre ut i regionen stärkts, vilket ökar pendlingen och försvårar kommunal planering. Samtidigt har hyreslägenheter blivit svårare att hyra ut sedan mitten av 2020-talet, medan behovet av småhus hamnat i skymundan. 

För att få bukt med problemen rekommenderar Jörnmark att planeringen styrs om mot satsningar på prisrimliga småhus och nya trädgårdsstäder i lägen med lägre markpriser. Samtidigt behöver de mest segregerade miljonprogramsområdena rustas upp och byggas om, kombinerat med förändrade ägandeformer som kan bryta boendesegregationen. Slutligen efterlyses en bred genomlysning av hur prissystemen på bostadsmarknaden har fungerat sedan subventionerna försvann 1995. 

Läs hela rapporten här.