Ny rapport inom Kompetens för tillväxt: Väljer unga fel? – grundskoleelevers attityder till gymnasievalet
NyheterI en ny rapport presenterar Alexandru Panican, Lunds universitet och Ratio, vad som avgör gymnasievalet samt ungdomars attityder till gymnasievalet. Rapporten (nr 19) ingår forskningsprogrammet Kompetens för tillväxt.
Ungdomsarbetslösheten bland unga under 25 år är sedan 1990-talet en stor utmaning. Detta samtidigt som övergången från skola till arbetsliv utgör en nyckeldimension vad gäller ungdomsarbetslöshet. En faktor som avgör denna övergång handlar om matchningen mellan gymnasial utbildning samt efterfrågade kunskaper på arbetsmarknaden. Sverige har en heterogen matchning, ungdomsarbetslösheten är hög, samtidigt som företag inte hittar sökande med rätt kompetens. Matchningen på arbetsmarknaden hänger samman med elevernas gymnasieval.
Syftet med studien har varit att studera grundskoleelevers attityder och förhållningssätt gällande teoretiska- respektive yrkesprogram för att ringa in de faktorer som avgör deras utbildningsval månaderna strax före gymnasievalet. Följande forskningsfrågor vägledde studien:
Hur uppfattas gymnasievalet?
På vilket sätt reflekterar grundskoleelever gällande kopplingen mellan vald utbildning och arbetskraftsefterfrågan samt deras framtida etablering på arbetsmarknaden?
Vad avgör gymnasievalet?
Det empiriska materialet har samlats med hjälp av semi-strukturerade intervjuer gjorda i fem skånska kommuner. Kommuner som har olika skolresultat och olika socio-ekonomiska förhållanden.
Studien har lett till följande slutsatser:
- Gymnasievalet upplevs som positivt. Skolvalfriheten anses göra det möjligt att välja utbildning utifrån egna kunskapsintressen samt bestämma sig för den skola som matchar egna önskemål. Tidigare forskningsresultat som problematiserar valfrihet överensstämmer inte med elevernas egna reflektioner.
- Teoretiska program beskrivs i ytterlighetstermer i förhållande till yrkesutbildningar. Teoretiskt inriktade elever har en nedvärderande syn på yrkesutbildningar vilka anses vara sekunda utbildningsformer för mindre studiemotiverade elever. Yrkesinriktade elever har även de en nedvärderade syn på yrkesprogram.
- Kopplingen mellan vald utbildning och arbetskraftsefterfrågan samt utbildningens relevans för den egna etableringen på arbetsmarknaden intresserar inte eleverna. En majoritet säger att de inte har fått någon information om utbildningsdimensionering, yrkesutgång eller utbildningens attraktionskraft på arbetsmarknaden.
- De intervjuade anser att den framtida inkomsten, som förväntas bli hög, utgör en mycket viktig dimension gällande framtida arbetsmarknadsetablering.
- Den viktigaste dimensionen i valet av utbildning är att den ska vara ”rolig” även om utbildningen skulle visa sig inte leda till ett jobb.
- Lärare, klassmentorer samt studie- och yrkesvägledare anses ha en marginell betydelse under valprocessen. Kompisar, oftast klasskamrater, har stort inflytande under valet.
- Studiedeltagarna säger att det är de själva som avgör valet. Empirin visar att valet till utbildningsprofil (teoretisk eller yrkesutbildning) bestäms till stora delar av den egna sociala bakgrunden. Valet av program avgörs av den enskilda eleven utifrån vad som bedöms vara en rolig utbildning.
Rapporten presenteras 29 juni på Ratios seminarium i Almedalen: Förbättrad kompetensförsörjning
För mer information, kontakta:
Alexandru Panican, docent
alexandru.panican@soch.lu.se